enligt O
Blekjorden av Ulrika Lagerlöf är andra delen i serien Timmerfolk som inleds med Hjortronmyren. Det har hunnit bli 1949 och Siv är mamma till Nils och hemmafru. Äktenskapet med John är varken lyckligt eller olyckligt och Siv tänker ofta på Nima som var hennes livs kärlek. Att Nils är hans son syns tydligt och Siv kan inte låta bli att undra om John vet hur det ligger till, men samtidigt är han en bra pappa och hon vill inte förstöra relationen mellan sonen och fadern. Siv längtar efter något mer och när hon får chansen att lära upp en ny kocka i Timmerkojan tar hon den. John verkar inte ha så mycket emot att hon arbetar och sonen Nils klarar sig utan henne i alla fall delar av dagen. Sivs bror Rune är en av männen som arbetar i skogen och deras relation blir allt djupare. Rune blir förtjust i den unga kockan Märta och Siv kan inte låta bli att tycka om henne, trots att hon är lite slarvig.
I nutid har Eva fått kontakt med Nima och hon arbetar fortfarande i ett skogsbolag och är dessutom skogsägare. Hennes son Vilgot och Fanny som är dotter till hennes pojkvän Mattias kämpar fortfarande för att skogen i Djupsele ska få stå kvar, men en ny kollega till Eva vill något annat. Just det politiska kring skogen skildras, tror jag, på ett balanserat sätt och jag blir helt klart intresserad av att veta mer. Skogen är något av det viktigaste vi har och det gäller att skogsbruket inte bara handlar om ekonomi, men att de ekonomiska intressena inte heller ignoreras. Inte minst privatpersoner behöver skogen för att leva. Det är fint att få följa karaktärerna både i dåtid och nutid och även om Blekjorden inte är riktigt lika bra som Hjortronmyren kommer jag helt klart att läsa även tredje boken Kärnveden som just kommit ut.
Om boken
Blekjorden av Ulrika Lagerlöf, Romanus & Selling, (2025)