Dept. Q

Det var många år sedan jag läste Kvinnan i rummet av Jussi Adler-Olsen och sedan glömde jag bort serien. Nu har jag återsett karaktärerna i brittiskt tv-serieformat och det var en fin upplevelse. Att jag läst boken spelar inte heller någon roll, då mycket har ändrats när de danska poliserna nu talar engelska. I Dept. Q spelar Matthew Goode huvudrollen som Carl Morck och som han gör det. Den buttre polisen är långt ifrån den glassige överklassmannen Henry Talbot i Downton Abbey som jag förknippade honom med tidigare och rolltolkningen är superb.

Morck har varit sjukskriven efter en händelse där hans kollega sköts ihjäl och han själv skadades. Tanken är att han ska gå till en psykolog och bearbeta händelsen, men han är inte jättepigg på det. När hans chef gör honom ansvarig på en ny avdelning gömd i en källarlokal, börjar han intressera sig för ett olöst fall där Merritt Lingard, en ung kvinna som arbetar som åklagare, försvinner spårlöst och aldrig hittas. Morck får två medhjälpare, den syriske flyktingen Akram Salim och polisen Rose som aldrig tycks få något spännande uppdrag. Hon är nog min favoritkaraktär, men jag gillar de andra också.

Vi tittare vet att Merritt Lingard är instängd och dessutom övervakad av personerna som fångat henne. Var hon befinner sig, vilka som håller henne fången och anledningen till det är däremot okänt för oss alla. Morck och hans kollegor försöker lösa fallet och det blir en spännande jakt på lösningen av ett fall som alla andra gett upp hoppet om. Det här är första säsongen av Dept. Q och jag blir överraskad om det inte blir en andra säsong snart. Netflix har inte förnyat serien officiellt ännu, men de lär göra det och det finns nio böcker till att välja bland.

Om serien