Påsk

52 bra saker: Påskkycklingar

Vid jul hade jag klarat mig fint utan pynt, men färgglada påskkycklingar kan jag absolut inte stå emot. Fjädrar och ris går bort, men kycklingar finns det många, många och jag är extra nöjd i år då jag hittat dem i regnbågens alla färger.

Inte den påsk jag tänkt mig

Det skulle vara varmt och soligt. Jag skulle sitta ute och läs och kanske gräva lite i trädgården. Riktigt så blev det inte då inte bara Jesus, utan även kung Bore bestämde sig för att återuppstå lagom till påsk.

Så vi har påsk inne och vinter ute. Så kan det bli. Tur att det funkar att läsa inomhus i alla fall.

Ha en riktigt härlig påsk!

Hoppas att ni alla har en skön långfredag. Själv hänger jag i soffan med Lisa Jewell som sällskap. Ute är det grått, regnigt och ganska kallt. Jag tror att jag håller mig inne idag!

Gult var det här

Förra året läste jag 164 böcker. Det är ganska mycket. Jag har botaniserat i mina hyllor och insett att jag skulle kunna bli instängd här hemma i ganska många månader och inte vara utan nya böcker att läsa. De olästa i hyllorna räcker nog inte riktigt ett år, men mer än ett halvår.

Dagen till ära har jag letat fram några böcker jag absolut vill läsa, men som väntar tålmodigt i hyllan. Gemensamt för dem är att de alla är böcker jag ville läsa bums när jag köpte eller fick dem. Än så länge har detta bums inte infunnit sig.

Han som borde firas

Varför firar vi egentligen påsk? Jag har sett till att mina grabbar vet det, trots att våra kyrkobesök är få. Jag håller med Jonas Thente om att det går att se på historien om Jesus på många sätt. Även om man inte tror på Bibelns ord, Jesus som guds son som dog på korset för våra synder, finns det en vikt att hålla passionsdramat levande.  Dels för att den religion som genomsyrar vår kultur bygger på det, men också för att det är en bra historia som hör till allmänbildningen att känna till.

Så här skriver Thente:

Om man lyssnar på vetenskapen så står det klart att apostlarnas skildringar av Jesus lidande och död nog inte är särskilt korrekta. Minst sagt. Få två tusen år gamla vittnesbörd är särskilt korrekta. Den källkritiska analysen av skeendet i Jerusalem kring trettiotalet fördunklas dessutom av det faktum att det är frågan om andra- och tredjehandskällor filtrerade genom aggressivt ideologiska sentiment.

Men vilken berättelse det är. Avhängig en universell och mycket gammal mytologi av lidande, död och återuppståndelse men ändå lokaliserad och helt unik i detaljerna. Näst intill formfulländad i sina tydliga bilder, men ändå i kärnan så abstrakt, mysteriös och öppen för individuell tolkning.

Vi pratar om Jesus under påsken för att det trots allt är han som ska vara huvudpersonen. Det som hände honom under en påsk för länge sedan är fortfarande viktigt att känna till och fundera över ibland.

Ett tillfälligt brott i firandet av världsbokdagen alltså för att tänka lite på döden och uppståndelsen.

 

%d bloggare gillar detta: