Kulturminnen

När ungdomsidoler dör

Visst förstår jag att tiden går och att alla, inklusive jag själv, blir äldre. Ändå har jag ibland svårt att förstå att det inte är 90-tal längre eller att det snart har gått 40 år sedan 1983. Det var ett speciellt år 1983. Jag upptäckte den moderna musiken och med den Depeche Mode och Everything counts. Bandet som är ett av de få som följt mig ända tills nu. Vars musik jag ständigt återkommer …

När ungdomsidoler dör Läs mer »

Ett kulturminne: Stolen Children

Stolen children of the resistance army var (är?) en utställning med bilder av Marcus Bleasdalen av barn som kidnappats för att bli barnsoldater i LRA The Lord’s Resistance Army. Ledaren Joseph Kony verkade först i norra Uganda och målet var att avsätta regeringen. Nu finns armén främst i Demokratiska republiken Kongo, Sydsudan och Centralafrikanska republiken. Utställningen visades på Fotografiska under våren 2012 och jag var där ensam. Mitt i var jag tvungen att gå …

Ett kulturminne: Stolen Children Läs mer »

Ett kulturminne: This Life

Det finns få tv-serier som påverkat mig lika mycket som den brittiska serien This Life som sändes i två säsonger 1996 och 1997. En serie som verkligen ÄR 90-talet med allt vad det innebar. På svenska fick den titeln Livet kan börja. Serien handlar om ett gäng vänner runt 25 som delar en lägenhet i London. Flera av dem har läst på universitetet ihop och de arbetar nu som jurister. Det är den hyfsat …

Ett kulturminne: This Life Läs mer »

Ett kulturminne: Good Will Huntings soundtrack

Filmen Good Will Hunting var bra. Jag älskade och älskar fortfarande Minnie Driver som Skylar och ville så gärna att hon skulle kunna vända den minst sagt känslomässigt begränsade Will. Jag tyckte om Robin Williams som psykologen Sean och blir ledsen när jag tänker på att han inte finns längre. Sedan fnissar jag fortfarande över kampen om framsätet i bilen som vännerna kör omkring i. En bra film helt enkelt. Även om jag älskar …

Ett kulturminne: Good Will Huntings soundtrack Läs mer »

Ett kulturminne: Paul McCartney Scandinavium 1989

Sedan jag var liten har jag matats med musik från 60-talet av mina föräldrar. På den tiden var det inte tal om att barnen skulle bestämma musik i bilen. Det gjorde de vuxna. Visserligen kunde vi byta av med någon inläst saga (jag har ett svagt minne av Nicke Lilltroll) men annars var det 60-talet som gällde. När det gäller just The Beatles så har jag fortsatt lyssna på dem och tycker fortfarande att det …

Ett kulturminne: Paul McCartney Scandinavium 1989 Läs mer »

Ett kulturminne: Håkan Hellström Ullevi 2014

Trots att jag ganska sällan går på konsert finns det påfallande många konserter bland mina Kulturminnen. Konserten på Ullevi 2014 var inte första gången jag såg Håkan Hellström live. Jag har sett honom uppträda både med Broder Daniel och Honey is cool och med sitt kompband flera gånger, bland annat på Stora Teaterns tak. Konserten på Ullevi var dock unik. Det var första gången han fyllde denna gigantiska arena och hans nästan barnsliga glädje …

Ett kulturminne: Håkan Hellström Ullevi 2014 Läs mer »

Ett kulturminne: Det andra könet

Feminism var en icke-fråga för mig ganska länge. Solidaritet var en stor del i min uppfostran och jag peppades att kämpa hårt, tänka stort och ta plats. Det var först efter gymnasiet som jag insåg att jag definitivt var och är feminist. En symbol för denna insikt är Det andra könet av Simone de Beauvoir, som knockade mig redan i förordet. På ett sätt var läsningen ett brutalt uppvaknande, då det tog död på …

Ett kulturminne: Det andra könet Läs mer »

Ett kulturminne: Depeche Mode Scandinavium 1990

  Det var den 5 oktober 1990 och jag fick äntligen se Depeche Mode live. Mina kanske största ungdomsidoler och konserten var magisk. Jag hade gärna sett dem två år tidigare när de körde sin turné med Music for the masses, men då var jag för ung och hade ändå ingen att gå med. Min två år äldre kusin var fortfarande lite för cool för att jag skulle våga fråga och jag var faktiskt …

Ett kulturminne: Depeche Mode Scandinavium 1990 Läs mer »

Ett kulturminne: Hair i London

Jag har sett musikalen Hair flera gånger och dessutom sett filmen både hemma och på Bio Roy med Sing-a-long. Egentligen en kulturupplevelse som borde få ett eget inlägg, men nu ska vi längre tillbaka i tiden. Första gången jag såg musikalen Hair var i London 1993 på the Old Vic och det är den versionen jag har på den CD som jag lyssnat sönder. Uppsättningen i London 1993 var ingen jättesuccé, men jag älskade den. …

Ett kulturminne: Hair i London Läs mer »

Ett kulturminne: Det stora blå

Jag hade sett Det stora blå innan på tv (eller dvd troligen) och tyckt om den, men när den förlängda versionen gick på Palladium, en av de stora, gamla biograferna i Göteborg passade jag och maken (som troligen inte var make då) att se den på bio. Jag minns fortfarande känslan. Det är en så otroligt vacker film och skådespelarna är fantastiska. Helt klart en filmupplevelse utöver det vanliga. Tilläggas bör att djupt vatten …

Ett kulturminne: Det stora blå Läs mer »

Rulla till toppen