Khaled Hosseini

Att välja böcker till undervisningen

Malin & Cissi Svensklärare emellan är en ny podd med Cecilia Peña och Malin Larsson, två lärare som jag följt en del i sociala medier. Cecilia var jag på en nyttig, men kanske inte så rolig skattekurs med förra året, men Malin har jag aldrig träffat. Poddar är ju inte min grej, jag läser hellre än att lyssna, men det här är tillräckligt intressant för att jag ska fastna och för mig är det en riktigt bra betyg.

Avsnitt två handlar om vilka böcker de använder i undervisningen om och om igen. Ett ämne som jag går igång på.

Cissi börjar med att berätta om Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist (finns som lättläst med titeln Vampyren i Blackeberg), som hon brukar läsa med eleverna i nian. En vuxenbok som ungdomar kan klara av, med barn som huvudpersoner. Det är också en bok som hon älskar och det är viktigt att läraren som undervisar gör det. Att boken innehåller relevanta teman är också viktigt, vilket också tas upp i avsnittet. Ett tacksamt tema är identitet, som jag brukar arbeta kring i Svenska 1.

Jag gillar boken, men har faktiskt aldrig läst den med elever. Den är lång, vilket Cissi också påpekar och gemensamma böcker får gärna vara lite kortare. Sedan förstår jag argumentet att läsa en bok som utspelar sig i elevernas närmiljö. Det påminner mig om att leta efter en bok som utspelar sig i Göteborg. Om jag hade jobbat på högstadiet skulle jag valt Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström, där Liseberg spelar en viktig roll. Flera elever har också läst hennes bok Jack i Svenska 1 med gott resultat.

Malin återkommer ständigt En man som heter Ove av Fredrik Backman, en bok som hon älskar (och jag också). En vuxenbok om en gammal man, som tonåringar ändå kan känna igen sig i. Jag tycker att det är intressant att lyssna till hur eleverna tar sig an denna bittra man med hjälp av frågor från Malin. I boken lyfts ämnen som homosexualitet, vänskap, kärlek, sorg, död och den är fylld av starka kvinnor. Boken finns också i en lättläst version.

Roligt också att Malin påpekar att eleverna efter att ha läst boken och sett filmen är helt överans om att boken är bättre. Det är min erfarenhet också när vi arbetat med både bok och film och det är så himla gött som svensklärare att reaktionen alltid blir som jag vill.

Att språket i boken är viktigt tycker både Cissi och Malin och jag håller med. I just En man som heter Ove finns en hel del bildspråk, som Malin brukar använda som inspiration för elevernas egna skrivande. Att sno och härma är både kul och lärorikt. Det borde jag använda mig mer av i undervisningen.

Ett bra tips är att ta reda på bokens LIX, något jag inte ens visste att man kan. Nu kanske det inte är jätteaktuellt för mig när jag har svenskkurser på estetiska programmet, men det kan finnas tillfälle när det är bra. Sedan är inte bara språket viktigt, utan också berättartekniken och tidsperspektivet. När mina treor läste Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler pratade vi mycket om just den ordning som historien berättades i med början i mitten. Många gillade, men vissa tyckte att det var klurigt.

Det här med klassuppsättningar och hur vi som lärare ska få tillgång till nya böcker diskuteras i programmet. En lärare har skrivit in och berättar att hon köper böcker själv på loppis, vilket låter helt galet. Vi har inte jättemånga klassuppsättningar där jag jobbar, då de flesta lärare hos oss inte läser gemensamma böcker, utan föredrar att använda flera böcker i en klass och låta eleverna läsa i grupp.

Jag gillar att variera läsning och läser ofta i alla fall en bok gemensamt i varje kurs, någon i grupp och sedan någon som eleverna väljer själva utifrån ett tema. Jag kombinerar också alltid bokläsningen med andra, kortare texter. Ibland noveller, ibland artiklar och ofta en kombination. Sommar i P1 är också en guldgruva som inspiration.

I år kommer jag att börja med Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad i Svenska 1. Det är en bok jag läst flera med elever och den brukar fungera bra. Vi kombinerar läsningen med att lyssna på Asaads sommarprogram från 2015 och ibland har jag också använt utdrag ur Blod rödare än rött, som är berättelsen om Asaads pappa. I höst kommer en tredje bok Bortom solens strålar, som handlar om tiden efter flykten till Sverige och före resan till Kurdistan i Stjärnlösa nätter. Stjärnlösa nätter finns också i en bearbetad version.

Förra året läste ettorna också När hundarna kommer av Jessica Schiefauer och den är fantastiskt bra, men nu har jag läst den med elever så många gånger att jag börjar tröttna på den. Jag är lite sugen på att testa något helt nytt, men vet inte riktigt vad ännu. Jag får botanisera i skolbiblioteket och vid behov tigga mig till en ny klassuppsättning. Det hade varit spännande att läsa The Hate U give av Angie Thomas tillsammans. Eller så stannar jag hos Schiefauer och läser Pojkarna. Eftersom jag arbetar på estetiska programmet hade det annars varit roligt att läsa Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren eller Saker ingen ser av Anna Ahlund, som båda handlar om estetelever.

Tvåorna får läsa Lagerlöf inledningsvis. Det är tredje året jag läser kortromaner av henne med eleverna och jag fortsätter för att böckerna är såväl bra och relevanta. Jag tycker verkligen att Lagerlöf är en författare eleverna ska känna till. En stor kvinna mitt i en massiv massa av män. Just balansen mellan män och kvinnor är viktig för mig och kanske extra viktig när det gäller litteraturhistoria, för att balansera upp det lite.

I trean har jag inte riktigt tänkt färdigt. Jag funderar lite på att testa “Fakturan” av Jonas Karlsson ur Spelreglerna. En längre novell om saker vi får gratis, men som helt plötsligt börjar kosta och det är långt ifrån billigt. En text som känns väldigt aktuell. Sedan hade jag tänkt att samarbeta med mig själv i historia, men kursen går inte i höst som det var tänkt, så jag får tänka några varv till.

Några andra tips från programmet:

När jag inte hade nåt av Ison Glasgow och Emil Arvidsson

Flyga drake av Khaled Hosseini

Du! Hitta rytmen av Daniel Möller

Gatukatten Bob av James Bowen

“Fulet” av John Ajvide Lindqvist (novell ur Låt de gamla drömmarna dö)

Här reagerar jag lite på att alla böcker är skrivna av män. Att variera de texter eleverna möter gällande kön, geografi och tid är superviktigt för mig (och säkert något som Cissi och Malin tänker på också, men inte just i detta program) och jag försöker även tänka på ett normkritiskt perspektiv, vilket är riktigt viktigt för mina elever.

Hur urvalet blir mer mångfacetterat är viktigt att diskutera. Inte minst på högstadiet är det lätt att välja böcker av män om män, då killarna ska lockas till läsning. De är inte sällan mer skeptiska än tjejer. Dessutom finns det en (kanske omedveten) uppfattning om att killar inte vill läsa böcker där tjejer är huvudpersoner, men att tjejer lätt kan identifiera sig med killar. På samma sätt som män läser böcker skrivna av män och kvinnor böcker av män och kvinnor.

Så vad styr mitt urval?

Boken ska finnas tillgänglig på skolan/biblioteket, tråkigt men sant.

Den ska behandla relevanta teman.

Den ska vara välskriven.

Elevgruppen ska kunna relatera till den och utmanas av den.

Jag ska tycka om den och inspireras att skapa ett läsprojekt kring den.

Den ska vara en viktig pusselbit i den mångfald eleverna ska möta under läsåret.

 

 

Böcker jag rekommenderar att läsa med ungdomar i olika åldrar finns här. Jag har också skrivit en rad inlägg om läsning som du hittar här.

 

Photo by Toa Heftiba on Unsplash

 

 

 

Höstens böcker del 1

Jag har så smått börjat acceptera att det bara är några veckor kvar innan det är höst och därför börjat bläddra i höstkataloger. Det blir ett gäng inlägg om böcker jag ser fram emot att läsa i höst och det här är det första med höstnyheter från förlagen Wahlström & Widstrand, Modernista och  Norstedts förlag. Lite extra mycket yay blir det åt nya böcker av Arkan Asaad, Lina Ekdahl och inte minst Hjorth & Rosenfeldt, samt översättningen av Naomi Aldermans prisbelönta bok.

Jag stannar till slutet, Fatemeh Khavari, Norstedts förlag, 8 augusti

Syskonen, Tessa Hadley, Wahlström & Widstrand, 9 augusti

Makten, Naomi Alderman, Modernista, 11 augusti

Bön till havet, Khaled Hosseini, Wahlström & Widstrand, 30 augusti

Allting växer, Lyra Koli, Modernista, 31 augusti

Tjugo över midnatt, Daniel Galera, Norstedts förlag, 3 september

Fyrahundrafyrtio år, Lina Ekdahl, Wahlström & Widstrand, 6 september

Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka, Naja Marie Aidt, Wahlström & Widstrand, 6 september

Härligt är att leva här, Marie Darrieussecq, Norstedts förlag, 10 september

Tiranas hjärta, Pajtim Statovci, Norstedts förlag, 10 september

De rädda, Dima Wannous, Norstedts förlag, 10 september

Katharinakoden, Jørn Lier Horst, Wahlström & Widstrand, 13 september

Se på oss nu, Geir Gulliksen, Wahlström & Widstrand, 13 september

Ord i djupaste blått, Cath Crowley, Modernista, 14 september

Till minne av en villkorslös kärlek, Jonas Gardell, Norstedts förlag, 17 september

Hatade demokrati, Henrik Arnstad, Norstedts förlag, 19 september

Bortom solens strålar, Arkan Asaad, Norstedts förlag, 24 september

Neverworld, Melissa Pessl, Modernista, 27 september

Jag kommer att hålla ut alla mina händer fingrar sa jag och föll medan jag sa det, Marie Norin, Norstedts förlag, 1 oktober

Onåbara, Aleksander Motturi, Norstedts förlag, 1 oktober

Kära fanatiker, Amos Oz, Wahlström & Widstrand, 4 oktober

De hemlösa katterna i Homs, Eva Nour, Wahlström & Widstrand, 11 oktober

Hantverkaren, Sharon Bolton, Modernista, 13 oktober

Landet utanför, Henrik Berggren, Norstedts förlag, 17 oktober

Suicide club, Rachel Heng, Modernista, 20 oktober

Hemligheten i Cornwall, Liz Fenwick, 22 oktober

Du måste komma ensam, Souad Mekhennet, 24 oktober

Dvalan, Camilla Grebe, Wahlström & Widstrand, 1 november

Totalskada, Helena von Zweigbergk, Norstedts förlag, 5 november

Mordet på kommendören Första boken, Haruki Murakami, Norstedts förlag, 5 november

24 goda gärningar, Jenny Fagerlund, Norstedts förlag, 5 november

En högre rättvisa, Hjorth & Rosenfeldt, Norstedts förlag, 26 november

Bokgeografi Afghanistan

frimärke2

Afghanistan är ett land som plågats länge av konflikter och förtryck. Idag tyvärr aktuellt då den svenske journalisten Nils Horner dödats i Kabul.

Det är också ett land som börjar få mer plats i litteraturen, men nu var det länge sedan jag läste något som utespelade sig där. Dagens bokgeografi handlar om Afghanistan.

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Afghanistan eller är skriven av en författare med anknytning dit.

En del av mitt hjärta lämnar jag kvar är en självbiografiskt bok skriven av Diana Janse, som arbetade på UD och var stationerad i Afghanistan. En personlig, välskriven bok, som är lika spännande som en riktigt bra thriller. Det blir väldigt tydligt vilka risker de som arbetar i krigsdrabbade länder utsätter sig för.

 

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Afghanistan. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Det går inte att bortse från Khaled Hosseini som med Flyga drake och Tusen strålande solar definitivt satt Afghanistan på den litterära kartan. Själv tycker jag mer om den senare och tycker att det är en riktigt viktig historia att berätta. Däremot har jag fortfarande inte läst hans tredje bok Och bergen svarade.

 

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Afghanistan, som du inte läst, men är nyfiken på.

Atiq Rahimi låter som en spännande författare. Hans Tålamodets sten beskrivs som “En feministisk och existentialistisk liten roman” i en artikel i DN och Jord och aska låter riktigt stark.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Afghanistan.

Tålamodets sten har blivit film, men annars kan jag inte komma på någon spelfilm från Afghanistan, trots att jag sprungit en del på Göteborgs Internationella Filmfestival. Jag skulle dock gärna se Frihet bakom galler, som jag hört ska vara mycket bra.

Vilka kulturella företeelser med anknytning till Afghanistan vill du tipsa om? Svara i en kommentar eller i din blogg.

Sommarens romaner

9113051164

Det var länge sedan jag läste något av Marian Keyes, men boken om mamma Walsh som heter Familjen Walsh A-Ö lockar. Den ges ut i av Norstedts i maj.

I maj kommer också Sami Saids andra bok Monomani och då jag älskade debuten vill jag självklart läsa den. Förlaget är Natur & Kultur.

Lineup av Jonas Terning kan vara flipp eller flopp, men en roman som utspelar sig i Manly måste jag nog ändå läsa. Ges ut av Forum förlag 15 maj.

Lite spanskt i sommar under semestern i just Spanien vore fint. Care Santos skriver i De gömda rummen om ett konstmuseum i Barcelona, en muralmålning och en mumifierad kvinna. Albert Bonnier Förlag 11 juni.

Och bergen svarade är Khaled Hosseinis tredje bok på svenska och jag vill definitivt läsa. De ges ut av Wahlström & Widstrand 20 juni.

Zadie Smiths nya bok NW ges ut av Albert Bonniers Förlag 21/6. Det ser jag fram emot.

 

 

Vad är egentligen dåligt?

Ett synnerligen intressant och ganska roligt inlägg bjuder Johanna L på när hon ger facit på vilka böcker som är dåliga och vilka som aldrig kan vara dåliga, trots att vissa kanske tycker så.

Vi tycker inte riktigt samma jag och Johanna. Ni vet kanske känslan när alla tycks älska en bok och man själv inte alls gillar den? Så kände jag när jag läste Jellicoe Road. Eller drygt halva Jellicoe Road. Två gånger. Totalt ointressant och rörig historia, med platta karaktärer och definitivt ett exempel på när koncept är viktigare än story. Men se då har jag fel, för den boken kan man inte tycka är dålig enligt Johanna. Jag förstår vad hon menar, men håller inte med. Jag tror snarare att det handlar om huruvida man köper konceptet eller inte.

För det finns böcker där grejen är just konceptet, som Jag, En och Boktjuven som också nämns i inlägget. När det gäller Boktjuven är vi överens. Det är ingen fantastisk bok. Jag skulle inte gå så långt att jag benämner den pekoral. En bok som handlar om ett krig som vi läst om tusentals gånger förr och som egentligen inte tillför något nytt, mer än konceptet då med en annorlunda berättare.

Jag, En älskade jag å andra sidan. Jag köper den helt omöjliga historien med hull och hår. Varför? Ingen aning? Troligen för att det är en bra bok.

En annan som sågas är Khaled Hosseni och inte heller där håller jag med. Vi läste Flyga drake i min bokklubb Bokbruttorna och i den fanns en Johanna som knappt kunde läsa ut boken då hon irriterade sig så vansinnigt på att huvudpersonen inte utvecklades. Återigen, jag kan förstå vad hon och Johanna menar, men jag håller inte med.

Så vad vill jag säga? Att det självklart är subjektivt vad som är dåligt, kanske mer än vad som är bra. Bra litteratur skulle man kanske kunna definiera som “fin” “välskriven”, eller “god” litteratur, men till motsatsen är egentligen dålig i alla dessa fall. Det går inte att säga att det finns böcker som är bra oavsett om läsaren tycker att de är dåliga. Det finns inget objektivt och absolut bra. Eller?

Jag tänker på böcker och författare som prisas, betyder det att de är garanterat bra böcker och att den som inte tycker så har fel? Då närmar vi oss en farlig snobbism som jag inte riktigt gillar.

Det jag håller Johanna om är att vi inte ska undvika att skriva om det som vi tycker är dåligt och stämma in i en hyllningskör bara för att den ljuder så högt. Om det nu finns bra  och dåliga bokbloggar, så skulle jag säga att detta inte förekommer i bokbloggar som jag definierar som bra. För visst är det intressant att få veta vad som egentligen är bra eller dåligt enligt en läsare. Istället för att bara få läsa “den var bra” eller “jag gillade inte den här boken”.

 

I min bokhylla F

Marika Cobbold Hjörne är en gammal favorit, trots att jag kanske tappat henne lite. Fjärilsjakten är en av de bättre av hennes böcker.

Per Wästbergs Förtöjningar kan vara den bästa diktsamling som någonsin getts ut. Jag har läst speciellt dikterna om kärlek hur många gånger som helst. Vansinnigt vackra. Av en slump hittade jag boken på Stadsbibiloteket i Göteborg när jag slog ihjäl en timme där, som så många andra gånger. Jag läste och läste och lånade sedan. Många gånger. Om och om igen. Jag lyckades nämligen inte få tag på ett eget exemplar, men när jag slutligen gjorde det på en bokrea några år senare var lyckan total.

Flyga drake av Khaled Hosseini satte Afghanistan på de litterära kartan. En fruktansvärd bok. Inte lika bra som uppföljaren, men ändå väldigt, väldigt läsvärd.

Och så en ovanlig och ovanligt bra ungdomsbok av Jenny Valentine, nämligen Finding Violet Park, där en död dam, vars aska samlats i en urna, spelar huvudrollen.

Gula boktips i påsk

Bokmania ger påskgula lästips och jag hänger på. Det blirdock inga bilder på gula böcker i min bokhylla, men jag tipsar om några gula böcker jag lät och gillat, samt några jag inte läst, men som verkar bra.

En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie måste självklart vara med. Välskriven och gripande historia om ett land och ett krig som få vet något om. Definitivt en ögonöppnare för mig. Tvillingarna Olanna och Kainene står i centrum och deras mycket olika liv blir en del av Biafras historia.

Det har varit tyst om Khaled Hosseini efter Tusen strålande solar.  Boken har ett vackert gult omslag, men innehållet är fruktansvärt. Vänskapen mellan de två kvinnorna Mariam och Laila som är gifta med samma hemska man är dock vacker. En viktig bok som också fick mig att tänka på kvinnor i världen.

Den gula barnkammarboken om fordon är fin. Den köper jag år små flickor ganska ofta. Mer bilar åt flickorna!

Hetta av Ian McEwan tillhör definitivt de böcker jag vill läsa. Jag tänker ofta att jag ska läsa mer av honom, då jag älskat de böcker jag läst, men det blir liksom inte av. Hetta handlar om en nobelpristagare i fysik, kanske inte riktigt mitt ämne men det kan funka.

Jag har inte läst någon av Peter Gissys böcker om Kent Mortland , men Gul ondska låter onekligen spännande om än lite väl tillrättalagd. En kvinna mördas i Göteborg och det är alltid trevligt att läsa om sin hemstad hur hemsk historien än må vara.

Jag absolut älskar Astrid Lindgren i allmänhet och Pippi Långstrump i synnerhet. Tyvärr har jag inte lyckats överföra den kärleken till mina barn. De hade en kort Pippi-period, men annars är de rätt anti-Lindgren. Tråkigt tycker jag. Speciellt då böckerna är så himla fina.

En bok som de däremot älskar är När prinsessor tar semester av Per Gustavsson när prinsessorna slåss mot hemska hyenor som de sedan blir vänner med. Trots att den stackars prinsessan ofta lyckas göra sönder sitt svärd är hon väl ändå något av en Pippi-figur?!

Bokgeografi Afghanistan

Afghanistan är ett land som ständigt är aktuellt i media och den ena texten är värre än den andra. Ett land som plågats länge av konflikter och förtryck. Ett land som börjar få mer plats i litteraturen. Dagens bokgeografi handlar om Afghanistan.

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Afghanistan eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Jag fuskar lite den här veckan, för jag har faktiskt inte läst boken jag ska presentera, men jag har tänkt göra det hur länge som helst. Den heter Till Afghanistan kommer Gud bara för att gråta och är skriven av Siba Shakib.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Afghanistan. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Det går inte att bortse från Khaled Hosseini som med Flyga drake och Tusen strålande solar definitivt satt Afghanistan på den litterära kartan. Själv tycker jag mer om den senare och tycker att det är en riktigt viktig historia att berätta.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Afghanistan, som du inte läst, men är nyfiken på.

Jag är nyfiken på många böcker märkte jag då jag klickade mig runt bland internetbokhandlarna. Den som lockar mest är dock En del av mitt hjärta lämnar jag kvar av Diana Janse. En självbiografisk bok om att arbeta som UD-tjänsteman i Kabul.

 

Vilka böcker med anknytning till Afghanistan vill du tipsa om? Svara i en kommentar eller i din blogg.

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: