Ibland brister simultankapaciteten

Bokbloggsjerkan hos Annika fortsätter och den här helgen undrar hon följande:

LYSSNAR DU PÅ MUSIK NÄR DU LÄSER? OM JA, VILKEN ÄR DEN ULTIMATA ”LÄSARMUSIKEN” ENLIGT DIG (JUST I DETTA NU!)? OM NEJ, HAR DU NÅGON ANNAN RITUAL KRING LÄSANDET SOM DU KAN DELA MED DIG AV?

Jag har svårt att koncentrera mig på läsning och musik samtidigt, vilket kanske låter lite märkligt då jag ofta läser samtidigt som jag sysslar med något annat. Musik och läsning är två saker jag verkligen tycker om och därför kräver båda total fokusering. Ska jag ha musik på samtidigt som jag läser får det således vara musik jag inte tycker om.

Ritualer kring läsning hinner jag sällan med längre. Istället läser jag när jag får möjlighet oavsett omständigheter. Den perfekta lässtunden kräver dock en filt, en skön soffa, ett glas vin kvällstid och gärna godis. Annars är en solstol och vågornas brus ingen dum bakgrund till läsandet.

Plättar enligt O

Varför nöja sig med att göra en sak i taget när man kan göra två och få lite extra lästid? Guldstjärna till den som vet vilken bok jag läser!

Nu väntar jag på trean

Jag absolut älskade Hungerspelen och när jag nu läst Fatta eld som är minst lika bra kan jag knappt vänta tills del tre kommer ut. Återigen får vi träffa Katniss och Peeta som ska ut på segerturné till de tolv distrikten. Presidenten i huvudstaden är inte speciellt lycklig över den revoltlusta som speciellt Katniss verkar sprida runt om i riket och försöker genom diverse hot få henne kuvad.

Istället för den lycka och framgång som en seger i Hungerspelen skulle gett, blir Katniss liv en kamp. Visserligen har hon mat, bostad och annat nödvändigt, men hon kan inte leva det liv hon vill. Gale, som kallas för hennes kusin men är hennes stora kärlek, råkar illa ut då de kommer för nära.

Peeta och Katniss försöker spela kära och lyckliga genom förlovning och brudklänningstävlingar, men bröllopet blir inte av som de tänkt sig. De blir istället uttagna att tävla i den tredje kvartsekelskuvningen tillsammans med två tidigare vinnare från varje distrikt. Nu ska 24 tidigare mästare tävla tills bara en av dem är ensam kvar. Det handlar om att döda eller dödas, men Katniss har bestämt sig för att göra allt för att hålla Peeta vid liv.

Haymitch, som också vunnit Hungerspelen, finns åter vid deras sida för att coacha dem genom tävlingen. Det blir en både grymmare och mer spännande tävling än förra året. Tävlingsledningen är så cyniska att det gör mig illamående. De gör verkligen allt för att slippa de segrare som de är rädda ska uppvigla folket, istället vill de visa att ingen kan stå upp emot regeringen.

Fatta eld är helt otroligt bra och så spännande att jag sträckläste den under några timmar i lördags. Konstigt egentligen, då det här egentligen inte är en genre som jag gillar. Jag vill verkligen veta hur det går för Katniss och Peeta och för människorna i de 12 eller 13 (?) distrikten. Det här är en riktigt bra och fruktansvärt cynisk dystopi som jag definitivt rekommenderar varmt.

Originalinlägget publicerat av Lilla O 2010-07-14

Snart, snart kommer den tredje och avslutande delen av denna trilogi.

Bokfrågornas ABC del 9

Här kommer mina svar på den nionde bokstaven som är I:

I tisdags handlade det om en huvudperson du tycker om, nu undrar jag vilken person i böckernas värld som du identifierar dig med mest?

Det är lite Anne på Grönkulla över mig. Inte för att jag är en föräldralös liten flicka, men vi är ändå rätt lika. Mitt hår är rött om än färgat och jag är precis lika arg och frispråkig. När jag en gång blev kallad glasögonorm i första klass tog jag av min en sko och drog den i skallen på killen. Ingen kallade mig så någon mer gång och det tog lång tid innan jag pratade med honom igen. Jag delar också hennes passion för litteratur och kanske främst lyrik.

Internatskolor är populära att skriva om. Berätta om en bok som utspelar sig på en sådan.

Jag är rätt svag för böcker som utspelar sig på internatskolor och I en klass för sig av Curtis Sittenfeld är just vad titeln antyder något alldeles extra. Lee är en riktigt bra huvudperson som är intressant att följa.

Berätta om en bok som handlar om identitet och sökande efter densamma!

En annan bok som utspelar sig på en internatskola och i högsta grad handlar om identitet är Ränderna går aldrig ur av Agnes Hellström. Den handlar om Elin som försöker hitta sig själv och sin plats i hierarkin både på och utanför HUM.

Vilka bokrelaterade sidor på internet besöker du oftast?

Bokhandlar besöker jag allt för ofta och då främst Bokus, men på senare tid även the Bookdepository där jag hittat en massa engelska böcker till bra pris. Förutom de bokbloggar som finns i min bloggroll brukar jag också kika in på bokbloggar.nu och kolla läget. Om jag behöver boktips eller bara vill snurra runt bland böcker som jag kanske skulle tycka om surfar jag in på Bookdesire.

Som vanligt svarar du i din blogg eller i en kommentar. Skriv gärna en kommentar och/eller länka hit när du skrivit ett inlägg så att vi andra får läsa det. Läs gärna på följande bloggar för inspiration:

…and then there was Beatrix

Bokstunder

Bokstävlarna

Eli läser och skriver

Ems blogg

Ett liv utan böcker är inget liv

Eva-Cecilia

Fiktiviteter

Ikas ord 2.0

Mirthful’s bookblog

Paperback Lover

The week never starts around here

Tätortstimotej

Yfronten

You’re no different to me

Bröllopsfotografen

Bröllopsfotografen av Ulf Malmros handlar om Robin som bor med sin familj i den lilla bruksorten Molkom där alla arbetar på Bruket och lever ett liv som verkar kretsa ganska mycket kring tv-tablån.  I tv-tidningen har familjen markerat med överstrykningspennor i olika färger vilka tv -program de vill se.

Robin gillar att fotografera och han tar bilderna på syrrans bröllop där paret sitter i skopan på en hjullastare. Det blir ett helt suveränt bröllopsfoto och festen är mer än lovligt galen. Brudgummen skriker “käften” för att få uppmärksamhet under en bröllopsmiddag och hans tal är galet roligt. Jag njuter av dialekten och småskrattar lite åt hans löfte att bara producera garanterat rasrena värmlänningar och så sjunger de “Ack Värmeland du sköna”

Jonny Björk, en avdankad komiker och skådespelare kommer till bröllopet som present till brudparet. Robin har fixt en insamling bland alla gäster, men gästen blir knappast vad han eller någon annan tänkt sig. Jonny vill inte riktigt dra de fräckisar som Robin önskar. Istället börjar han dra skämt om samhället han besöker. Han raljerar över lukten och att ingen tycks märka den. Skämten om lukten och att lägga ner bruket går väl hem sådär. Faktum är att det förstör hela bröllopsfesten. Robin vill plåta av skulden och Jonny sticker.

Bruket läggs så ner och hela familjen blir arbetslösa. Självklart är det stockholmarnas fel att fabriken ska läggas ner, men flytta behöver man såklart inte. Staten fixar något annat, eller så får man bidra, men Robin vill mer. Han tar ett lån och köper en kamera för 98 000 kronor och sätter ut en annons i lokaltidningen om att han vill fotografera bröllop.

Robins annons ger dessvärre inga jobb, men Jonny ringer och erbjuder honom ett fotojobb. Han drar till Stockholm i farsans bil, redo för en ny karriär och ett nytt liv.

Bröllopsfesten han ska fotografera är flashig och Robin passar inte riktigt in. Brudparet verkar inte heller uppskatta honom. Han hänger kvar på festen och är kanske väl frispråkig. Han träffar en annan fotograf Astrid som visar sig vara gäst på bröllopet. När middagen startar blir han utkörd. Snart kommer han tillbaka i sällskap med Astrid till gästernas förskräckelse. När Robin inser att Astrid är syster till bruden sticker han.

Karriären som bröllopsfotograf går sådär, men han får i alla fall ännu ett jobb av Jonny som fotograf på ett dop. Gästerna är ungefär de samma som på bröllopet. Lite mer accepterad blir Robin helt klart när brudens mor ser bilderna och blir superimponerad. På dopet pratar han lite mer med Astrid. När hon frågar efter portfolion springer han ut och hämtar den. Hon tycker att de är så bra att han borde ställa ut. Tyvärr drar Jonny iväg honom ganska snart.

Efter några kontroverser slutar det med att Robin får bo i ett rum hos Jonny. Han börjar söka fotografjobb, men det funkar sådär. Han söker upp Astrid för att få se hennes portfolio för att kunna göra en bättre egen. Robin studerar vett och etikett för att smälta in.  Han klipper sig, fixar ny stil och blir värsta charmören.

Han försöker också få bättre kontakt med Astrid och det är lite stalker-varning när han bjuder in sig själv till en fest hemma hos hennes föräldrar. Vett- och etikettboken kan han utantill och smörar för Astrids mamma gör han också. Hennes pappa Classe ser honom som en bundsförvant, men Astrid blir mer och mer irriterad. Hon gillar inte hans nya stil och hans desperata försök att passa in. När hon konfronterar honom försöker han fly. Någonstans inser han att hans nya roll inte passar honom. När han lämnar festen följer Astrid med. De fixar en gemensam portfolio, planerar att hyra  och ljuv musik uppstår. Problemen börjar när Robin säljer sin själ till djävulen.

Man kan ju bara vara sig själv påpekar Robins mamma, men Robin vet inte riktigt vem han här. Vem fan vill vara en enkel människa, frågar han sin pappa. Den han blir är inte direkt trevlig och när han tar med sig Astrid till Molkom blir det definitivt inte någon trevlig tillställning. Inte heller blir det speciellt trevligt när Robin gör allt för att passa in i Astrids familj.Jag vill inte ställa till med något, säger Robin själv, men han säljer definitivt ut sig själv. Vem ska han egentligen vara lojal mot?

Kjell Bergqvist är helt underbar som Jonny Björk, tragisk, självupptagen och desperat. Ytan är det viktigaste för honom. Han är helt klart svartsjuk på Robin och så jäkla bitter. Bröllopsfotografen är en charmig film helt klart och även de andra skådespelarinsatserna är bra. Tuva är alltid Tuva och det är inte konstigt att hennes karriär går som på räls. Björn Starrin är också riktigt bra som Robin.

På lördag kan du se filmen på Tv4 21.00. Gör det!

Bra? Jag vet inte

Läste just ut Lyckan, kärleken och meningen med livet av Elizabeth Gilbert som en kollega rekommenderade mig att läsa. Jag är väldigt splittrad till boken, den var på ett sätt rätt seg, på sina ställen löjligt amerikansk, men samtidigt rätt så bra.

Boken består av tre delar som utspelar sig i tre länder Italien, Indien och Indonesien. Jag gillade indonesiendelen bäst. Den gav mig en riktig längtan efter att resa själv. Inte just till Bali, var inte jätteförtjust i ön. Jag längtade dock efter den sköna tillvaro man kan ha på en långresa. Inga tider att passa, få saker inplanerade, inga andra att ta hänsyn till, ingen stress. Underbart!

Delen om Indien var också ganska spännande, men det blev lite väl religiöst på sina ställen. Italiendelen var visserligen småtrevlig, men rätt seg.

Är det en bra bok? Jag vet inte. Den är inte dålig, men jag kan tänka mig att det är en bok som man ska läsa vid rätt tillfälle. Liz har just skilt sig och åker ut på en långresa för att hitta sig själv. För andra i samma situation kan den säkert vara jättebra! För mig var den okej, men inte mer.

Originalinlägget publicerades av Lilla O 2009-03-20

Det märks att det är ett tidigt inlägg då det inte direkt är uttömmande. Nu när det gått ett drygt år sedan jag läste boken, måste jag säga att den fastnat rejält. Jag återkommer ofta till den i tanken och svaret på frågan i rubriken blir så här i efterhand definitivt ja. Jag ser fram emot filmen med Julia Roberts i huvudrollen och Tuva Novotny i en biroll. Den engelska titeln är så mycket bättre Eat, pray, love där eat står för Italien, pray för Indien och love för Indonesien. Undra om det är en slump att alla länder börjar på I som I (jag)?

[http://www.youtube.com/watch?v=mjay5vgIwt4]

De bästa av vänner

Har försökt läsa ungdomsböcker på engelska i sommar för ett framtida projekt som jag hoppas blir av i höst. Mer om det när det verkligen finns ett konkret projekt…

Nu senast läste jag fina Someone like you av Sarah Dessen, en riktigt bra bok om vänskap och kärlek. Halley och Scarlett har varit bästa vänner i många år. Nu är de femton och livet borde vara underbart. Sommaren har faktiskt varit det, men i slutet av den händer något som definitivt påverkar dem båda. Sent en kväll ringer Scarlett till Halley som är på sommarläger. Hon berättar att hennes pojkvän Michael har dött i en olycka. Bästa vänner ska finnas där för varandra och Halley lyckas övertyga sin mamma om att bli hämtad, trots att hon egentligen ska vara på lägret en vecka till.

Hemma väntar en förtvivlad Scarlett. Halley stöttar henne allt hon kan och begravningen blir en hemsk upplevelse. Ingen vet att Scarlett och Michael varit ett par hela sommaren och vet därför inte hur mycket hon sörjer. Istället är det hans melodramatiska ex-flickvän som snor all uppmärksamhet. Ännu svårare blir allt då Scarlett förstår att hon är gravid. Efter mycket diskussioner med sin mamma bokas en tid för abort, men Halley räddar henne därifrån med hjälp av sin pojkvän Macon.

Macon ja, Halleys första riktig kärlek. Inte hennes förste pojkvän märk väl, det är istället en mycket mer ordentlig grabb som är son till föräldrarnas vänner, men hennes första kärlek är utan tvekan Macon. De är ett ganska udda par. Han är en värstingkille som skolkar för mycket och är inblandad i diverse skumma saker. Hon är en skötsam flicka som länge varit bästa kompis med sin mamma. Behöver jag säga att hennes föräldrar inte är stormförtjusta?

Halleys mamma är psykolog och har skrivit böcker om hur man förblir vän med sin tonåring. När hennes dotter växer upp allt för snabbt och börjar hänga ute sent på kvällarna tillsammans med denna hemska pojke uppstår en rejäl konflikt. Hon vill förbjuda Halley att träffa Macon, men självklart får det helt motsatt effekt.

Someone like you är en varm och hoppfull bok om stark vänskap och kärlek som inte alltid är den lättaste. Jag tycker verkligen om Sarah Dessens sätt att skriva. Mycket är vardagligt som sommarjobben, problemen med knäppa föräldrar, funderingar kring kärlek och sex. Annat är som tur är ovanligare. Att mista en pojkvän så tidigt och dessutom bli gravid är kanske inga vardagsproblem, men det är spännande att läsa om. Dessen har stor respekt för de unga människorna hon skriver om och tar både deras stora och små problem på allvar. Hon tecknar mångfacetterade porträtt av personerna i boken och jag kommer många av dem väldigt nära.

Jag har reserverat ett gäng böcker till av Sarah Dessen på biblioteket och hoppas få hem dem riktigt snart. Det här är definitivt en författare jag vill läsa mer om. Jag tror att många av mina elever skulle gilla Someone like you också!

Om rätten till sin kropp

Annas syster Kate är svårt sjuk. Det enda som kan rädda henne är en ny njure och den ende som kan donera en passande sådan är Anna själv. Hon kom nämligen till världen för att perfekt matcha sin äldre syster och för att med sitt navelsträngsblod göra henne frisk. Tyvärr räckte inte blodet från navelsträngen, utan det krävdes en lång rad ingrepp på Anna för att hålla Kate vid liv. När det nu handlar om en organdonation säger Anna stopp och söker upp en advokat som kan hjälpa henne att stämma föräldrarna och få rätten att själv bestämma om sin egen kropp.

Allt för min syster av Jodi Picoult handlar om familjen Fitzgerald som definitivt är en familj i kris. Dottern Kate har varit sjuk i fjorton år, sonen Jesse knarkar och super och yngsta dottern Anna som använts som försökskanin i hela sitt liv säger plötsligt stopp. Hon är inte längre beredd att göra precis allt för sin syster. Detta gör mamma Sara både arg och besviken, medan pappa Brian faktiskt kan förstå sin yngsta dotter. Vi följer dem under en kort och intensiv period under en rättegång, men får också följa med främst mamma Sara tillbaka i tiden när hon guidar oss genom Kates sjukdomshistoria.

Det här är en både gripande och spännande bok. Den väckte väldigt många tankar och trots att vi får följa så många personer som dessutom turas om att berätta, känns de alla levande och riktiga. Möjligen är historien kring advokaten Campbell Alexander och Annas gode man Julia lite onödig, men samtidigt ger deras förhållande ännu ett perspektiv på vikten av att tala sanning, som är ett viktigt tema i boken.

Vad kan man egentligen kräva av ett barn som förälder? Är en fjortonåring gammal nog att själv ta beslut gällande liv och död? När är det dags att faktiskt släppa taget om ett sjukt barn? Det är inte så lätt att svara på de här frågorna, men Picoult vänder och vrider på dem på ett väldigt bra sätt. Jag kommer definitivt att läsa mer av henne!

Originalinlägget publicerades av Lilla O 2010-05-20

Jag har inte läst fler böcker av Jodi Picoult ännu, men jag har sett filmatiseringen av Allt för min syster. Därav reprisen och mer om filmen kommer i ett annat inlägg.

Bokgeografi Irland

Jag kommer att presentera ett nytt land varje onsdag ett tag framöver, så länge det känns som en kul grej och kallar utmaningen Bokgeografi. Det blir Europa i premiäromgången, närmare bestämt Irland som är ett land jag alltid fascinerats av men faktiskt aldrig besökt.

Gör nu följande:

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig på Irland eller är skriven av en författare med anknytning dit.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Irland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Irland, som du inte läst, men är nyfiken på.

Svara i egen blogg eller i en kommentar. Kommentera och/eller länka hit när du skrivit ett inlägg så att vi alla hittar till det.

Här kommer mina svar:

1. Jag absolut älskar I väntan på Godot av Samuel Beckett. En helt fantastiskt absurd pjäs om allt och inget. Har både läst och sett den och tycker att den är underbar.

2. Författaren måste bli Roddy Doyle som är en gammal favorit. Mest gillar jag hans trilogi om Barrytown som också blivit tre riktigt trevliga filmer. De heter The Commitments, The Snapper och The Van. Alla tre är mycket läsvärda, men jag gillar The Van om pappa Jimmy Sr bäst. Doyles bok The woman who walked into doors om den brutalt misshandlade Paula Spencer är också fantastiskt bra. Läs på originalspråk, en härlig irländsk upplevelse.

3. Jag har aldrig läst någonting av Iris Murdoch, men skulle gärna vilja det. Hon föddes på Irland, men levde en stor del av sitt liv i Storbritannien, men jag väljer henne ändå. För The Sea, The sea fick hon Pulitzerpriset 1978 och den får bli min utvalda vill-läsa-bok den här veckan. Förutsatt att jag får tag i den, annars blir det The Black prince som jag hittade när jag rensade bokhyllorna.

Med kvinnor i fokus

Den som vakar i mörkret är Helene Turstens nionde bok om Irene Huss. Ännu en gång härjar en brutal mördare i Göteborg. De döda kvinnorna rengörs noga och paketeras i plast innan de dumpas. Irene Huss och hennes kollegor får ännu en gång ett svårt fall att lösa och den här gången verkar även Irene själv vara förföljd. Någon tittar in genom fönstret både hos henne och hos andra kvinnor och situationen är definitivt obehaglig. Kanske blir det ännu värre när man, som jag, känner till miljön, ett av offren bor bara några hus ifrån min första lägenhet i Majorna, ett annat vid den lägenhet jag och maken bodde i. Det gjorde det hela om möjligt ännu läskigare. Just det här att vara iakttagen i sitt eget hem och att dessutom få ett foto taget genom fönstret av mördaren är fruktansvärt.

När polisen får kontakt med en kvinna som kunde ha blivit mördarens första offer hoppas de alla att fallet ska lösas enkelt. Hon hjälper dem att få fram en fantombild, men riktigt så enkelt blir det ändå inte. Fallet påverkar inte bara Irene personligen, utan även andra inom polisgruppen. Det finns många starka kopplingar till en av Turstens tidigare böcker Elddansen och den ska du definitivt läsa innan du läser Den som vakar i mörkret.

Privat händer det också en del för Irene. Döttrarna står i bakgrunden men utsätts för en del otrevligt de också,  men det är Irene och Krister som står i centrum. De funderar på att sälja sitt hus och flytta till Irenes mammas lägenhet i stan. Det träder också in en ny man i Irenes liv, den trofaste Egon.

Jag har läst alla Turstens böcker om Irene Huss och de flesta av dem är mycket bra. Den som vakar i mörkret når kanske inte upp till Tatuerad torso, men den är definitivt en av de bästa i serien.

%d bloggare gillar detta: