Chick-lit & feelgood

En riktig nostalgitripp

När jag läst ut Halva liv började jag direkt med Bekantas bekanta som utspelar sig i 90-talets Stockholm. Inledningsvis var jag lite orolig. Skulle det här vara en av alla ytliga underhållningsromaner som bara handlade om att ha rätt kläder och tillräckligt många bekantas bekanta för att lyckas?

Jag hade som tur var fel. Visserligen finns många av ”ytlighetsingredienserna”, men Bekantas bekanta är definitivt mer än yta. Vi får möta Daniel, som också är känd som Malin Melanom,  en lätt överviktig drag queen på gränsen till genombrott. Drag queen, inte transvestit för ”en transvestit är liksom mer Moa Martinsson och en drag queen är mer Jackie Collins”. I väntan på succé designar han istället teaterkostymer.

Daniel är hemligt kär i den djupe regissören Joshua, men precis då han vågar börja hoppas på riktigt glider lillsyrran in och snor honom. Syrran heter Lilly och har just lämnat sin trygga värld för att söka lyckan i huvudstaden. Daniel och Lilly har definitivt ett udda förhållande, gränsen mellan kärlek och hat är tunn ibland.

Ett mer kärleksfullt förhållande har Daniel däremot med sin bästa kompis Camilla, som återvänder till Sverige efter några år i USA. Livet där har inte varit en dans på rosor och när Lilly får reda på några av hennes hemligheter går det sådär. Camilla hade för länge sedan en hit med ett punkband, men därefter har karriären stagnerat. Nu hoppas hon på en ny chans, men det är svårt att få göra den sorts musik hon vill. Hon hoppas också på en ny chans med kärleken Carlo, men han planerar att gifta sig med någon annan. Det krävs helt klart ”en drag-queen för att stå ut med en drama-queen” som Camilla själv konstaterar och vänskapen håller trots att Lilly försöker förstöra den.

Musiken är viktig i Bekantas bekanta. Varje kapitel har fått namn efter en gammal hit och det är kul att bli påmind om alla låtar som jag mer eller mindre glömt. Strandberg skriver i förordet om 90-talet som ett årtionde där känslan spelade stor roll. Mitt 90-tal började egentligen på riktigt 1993 när jag tog studenten, åkte till England och därefter tillbringade oräkneliga kvällar på Kårens Humanistpub på torsdagar och Kompaniet eller Magasinet på helgerna. Indie var mer min grej än eurotechno, men jag blir ändå nostalgisk av bokens soundtrack.

Roligt är också att återse några bekanta från Halva liv, för visst måste Daniels och Lillys styvpappa Gunnar vara samma Gunnar som är son till Solveig i Halva liv?! Petra, Carlos nya flickvän är i alla fall Jessicas väninna. Det vet jag att jag läst någonstans, men jag minns inte var.

Jag gillar Mats Strandbergs sätt att skriva. Det är enkelt och rappt. Jag gillar också hur han byter perspektiv och låter de olika personerna komma till tals, utan att det någon gång blir rörigt. Det är vasst, roligt och samtidigt levereras ett bra budskap. Det handlar om att våga leva det liv man vill, att våga stå på sig och inte låta andra styra. En bra bok, inte fantastisk som Halva liv, men en bra bok. Nu ska jag läsa Jaktsäsong innan jag börjar längta efter nästa bok. Frågan är om inte Mats Strandberg skriver Sveriges bästa chic-lit, dessutom med både queer-twist och visst djup.

Originalinlägget publicerades av Lilla O 2010-06-11

När festen är över

I Lisa Jewells bok Ralph’s Party som jag läste för många år sedan, träffades Ralph och Jem. Vi får träffa dem igen när det gått elva år sedan den första kyssen och två år framåt till jubileum nummer 13. Två helt klart tuffa år. Varje kapitel ger oss en pusselbit och i slutet har vi svaret på vad som egentligen har hänt. En hemmapappa med snygga skor, en sångerska i ett kristet rockband, en väldigt ful tavla, en ganska hopplös dokusåpadeltagare, en bröllopsklänning som inte passar och en massa andra saker ställer till deras liv.

I After the party har Ralph och Jem hunnit få två barn. Livet är inte längre fullt av spontanitet eller lycka och definitivt inte av sex. Ralph är frustrerad över att han mist närheten till sin fru och Jem är irriterad på att han fortfarande lever sitt egna liv trots sin familj. Droppen för Jem är när han drar till USA för att hälsa på en gammal kompis, men samtidigt är det en början på något nytt kanske framför allt för Ralph.

Idén påminner på många sätt om The seven year itch av Lloyd och Rees som jag läste förra sommaren. Ett avsomnat äktenskap och en längtan efter det grönare gräset på andra sidan staketet, eller kanske snarare en längtan tillbaka till den ungdom som försvunnit. Det är inte alltid så jäkla kul att ha små barn, men frågan är om det alltid måste bli så här. Egentligen ett ganska uttjatat tema, men Lisa Jewell lyckas ändå tillföra något genom att faktiskt låta sina karaktärer utvecklas, förändras och försöka hitta ett nytt liv, inte bara söka en repris av det som redan varit.

After the party är en trevlig bok, med personligheter som är intressanta att lära känna mer. Jag hade bara ett svagt minne av föregångaren, men det störde inte läsningen nämnvärt. Du kan helt klart läsa del två utan att missa för mycket.

Originalinlägget publicerades av Lilla O 2010-07-09

Jag har en ny bok till av Jewell i hyllan och jag gillar verkligen hennes sätt att skriva. Pröva, det är bra chick-lit det här!

Vi har i alla fall Facebook

Konsten att vara otrogen på Facebook av Gunilla Bergensten kommer ut den 8 september på Forum bokförlag. Jag har läst ett manus som Boktipset.se skickade och recenserar den därför redan nu. Tidigare har Bergensten skrivit Familjens projektledare säger upp sig och När jag fyller 40 ska jag vara snygg, rik och lycklig (och yngre) och nu debuterar hon som skönlitterär författare.  Jag läser också hennes blogg som du hittar här.

Konsten att vara otrogen på Facebook handlar om Tove som får åka ambulans till Östra sjukhuset efter en rejäl panikattack och inser att hon inte kan fortsätta att jobba så mycket som hon gör. Istället låter hon sin man Fredrik övertyga henne om att flytta från Göteborg till Varberg och frilansa så där lite lagom. I Varberg ska de få en ny start och kanske äntligen den familj som de kämpat länge för att få. Toves sociala liv kommer mer och mer att utspela sig på Facebook där en fyndig statusrad är enormt viktig och kan ge henne rejäl prestationsångest.

Genom Facebook lyckas Tove hålla kontakten med vännerna Tess och Sanna, trots att hon sällan hinner till Göteborg för att träffa dem. Ibland frilansar hon på sitt gamla jobb och träffar då även Sannas före detta Anders. Aktiva i diskussionerna på nätet är också Tess man Jonas som är bäste vän med Toves man. En dag får hon kontakt med sin gamla kärlek som hon aldrig riktigt kunnat glömma. En Facebooks-flirt utvecklas till en flirt i verkliga livet och Tove vet inte riktigt hur hon ska bete sig. Även kompisen Sanna flirtar vilt med den mystiske Kim, som visar sig vara en helt annan än hon trott. En händelserik och rapp historia med både kärlek och vänskap drar igång.

Gunilla Bergensten skriver lättsamt och roligt, men det är ingen ytlig bok och kritiken mot vårt uppkopplade och samtidigt frånvarande liv där alla egentligen verkar vara ganska olyckliga. Bra chick.lit på svenska, med trevliga personer och riktiga, många gånger viktiga problem. Kanske lite väl trevande ibland, men historien är ändå riktigt bra. Jag gillar att varje kapitel inleds med ett gäng statusrader, med tillhörande kommentarer och “tummen upp” och inser det absurda i livet vi lever.

Att välja sitt liv

Den man älskar av Emily Giffin handlar om Ellen som är nygift med Andy, hennes bästa väns bror. Han kommer från en rik familj i Atlanta och de unga tu lever ett obekymrat liv i New York. Allt är verkligen perfekt.

När Ellen får kontakt med sin ungdomskärlek Leo börjar hon ifrågasätta sitt nya liv. Är hon verkligen lycklig med Andy, eller är han en nödlösning? När Leo erbjuder henne att ta bilderna till den artikel han ska skriva för en stor tidning tackar hon ja. Och ja, fortsättningen är på inget sätt svår att räkna ut, men inte desto mindre bjuder Emily Giffin på trevlig läsning. Jag tycker om Ellen och förstår hennes frustration över livet som kanske inte blev som hon trodde. Hon tycker att hon blivit ett gulligt litet bihang till Andy, trots att hon på många sätt är mycket mer självständig med honom än hon någonsin var med Leo. Problemet är att hon inte riktigt känner att hon bestämmer över sitt eget liv.

Det blir kanske inte alltid som man tänkt sig, men frågan är om det bara är dåligt. Så skulle man kunna säga att budskapet lyder. Den man älskar är en söt och lättsmält historia som roar för stunden. Inte ytlig på något sätt, men inte så väldigt originell att den kommer att stanna kvar i mina tankar speciellt länge.

%d bloggare gillar detta: