Sökresultat för: ruth galloway

Ruth Galloway drar till Italien

The Dark Angel är Elly Griffiths senaste bok om Ruth Galloway och i den reser min favoritarkeolog till Italien för att hjälpa Dr Angelo Morelli, en gammal bekant, med ett fall, men mest för att ha semester. I den lilla italienska byn blir det en hel del sol och bad, men som vanligt händer hemska saker i Ruths närhet när den lokala prästen blir mördad. Nelson tar sig dit på lite tvivelaktiga grunder och även om det är trevligt att han bryr sig om Ruth och deras gemensamma dotter, blir det lite krystat. Hemma finns dessutom hans gravida fru och allt är lite väl tilltrasslat.

Jag är inte lika besviken som Anna, men håller med om att serien börjar gå på tomgång. Jag tyckte att Griffiths lät Ruth vara lite mer självständig och självsäker i några böcker, men nu är det tillbaka i det eviga viktältandet och det är allt annat än charmigt. Jag tycker dessutom bättre om henne när hon jobbar på hemmaplan och vi slipper alla beskrivningar av kroppsnojor i bikini och Nelsons suktande blickar på henne.  Fortfarande har Ruth en speciell plats i mitt hjärta och jag gillar serien, men Griffiths behöver trassla ut alla onödiga missförstånd en gång för alla och se till att handlingen går framåt och inte i cirklar.

God Jul från Ruth

Jul-ruth

Ruth Galloway förbereder sin dotters första jul. Eller, det är egentligen Kates andra jul, men den hon firade som nyfödd räknas inte. Julgranen ska pyntas, klappar slås in och huset städas. Den inte så husliga Ruth gör det som vanligt på sitt sätt.

Ruth’s first christmas är en novell för dem som redan läst allt av Elly Griffiths och vill ha ett litet, litet smakprov i väntan på nästa bok. Det är en ganska söt liten historia att läsa så här dagen före julafton.

Underbaraste, bästaste Ruth

Jag tycker så himla mycket om Ruth Galloway, huvudpersonen i Elly Griffiths deckarserie. Nu har jag läst den fjärde boken A room full of bones och den är definitivt den bästa hittills. Inte lika mycket arkeologi kanske, men en spännande historia med en hel del mystiska och mytiska inslag.

Det börjar med en gravöppning på Smiths museum. En biskops kvarlevor ska undersökas och självklart ska Ruth Galloway dit. När hon kommer dit hittar hon en död man vid kistan. Han är intendent på museet och man misstänker självklart att han blivit mördad.

Det är kring familjen Smith det hela kretsar. Dem och de kvarlevor från aboriginer som finns på museet. Organisationen Elginister kämpar för att dessa ska återbördas till Australien, begravas på rätt sätt och sedan kunna inträda i drömtiden. Cathbad är självklart inblandad på ett hörn och dessutom Ruths nya granne Bob som är aborigin. Vad är egentligen den politiskt korrekta termen? Native australian funkar inte riktigt på svenska. Hur som helst så handlar det mycket om vad som borde göras med alla de föremål på våra museer som egentligen tillhör helt andra folk.

Annars är det som vanligt mycket vardag också. Ruths dotter Kate fyller ett och självklart är detta en viktig händelse. Hon kallar alla män för dada, men sin egen pappa får hon inte träffa. Nelson har nämligen lovat sin fru Michelle att hålla sig ifrån både Ruth och Kate. Istället finns Cathbad där och han är en minst sagt udda förebild som jag inte kan låta bli att älska. Det som gör Elly Griffiths böcker så bra är att hon håller en fin balans mellan personerna och fallen. Det blir både mys och spänning, dessutom i en fantastisk miljö.

Jag är så glad att jag faktiskt köpte A room full of bones som e-bok. Så värt att få läsa den redan nu och dessutom på originalspråk. Jag ska inte tjata om dåliga översättningar igen, men den som översatte bok tre och nu bok fyra lyckades inte alls överföra det enorma flyt Elly Griffiths har i sitt språk. Istället blev läsningen en hackig upplevelse, till skillnad från översättningarna av de två första böckerna i serien som  funkade bra.

A room full of bones heter Känslan av död på svenska och kommer ut i mars. Redan titelns översättning gör mig skeptisk. Det handlar ju verkligen om ett rum med ben och ja, visserligen lite om hur det känns att dö också. Onödigt att krångla till det för mycket kan jag tycka. Med det sagt vill jag ändå uppmana er alla att läsa boken på engelska eller svenska då Ruth Galloway verkligen är en dam att älska.

Det går i ett sanslöst tempo då Griffiths skriver, allt i presens och därmed alltid närvarande. Jag är inte helt förtjust i böcker skrivna i presens, men det funkar riktigt bra här. Det är också en bok som funkar ypperligt att läsa på engelska, då ordvalet inte är allt för komplicerat.

Andra som skrivit om boken är Dark Places, Bokomaten och Boktok73

I love Ruth

Janusstenen är en annorlunda deckare. Den är inte blodig. Det finns inga beskrivningar av skändade kroppar. Inga orgier i förmultnande lik. Inga seriemördare. Istället har Elly Griffiths skrivit ännu en välskriven, personlig och intressant spänningsroman om arkeologen Ruth Galloway som jag tycker väldigt mycket om. Redan i första boken Flickan under jorden fann hon en plats i mitt hjärta.

Ruth Galloway är ingen omedelbar hjältinna, snarare lite lik Barbara Havers, obekväm och ganska arg. I den här boken är hon dessutom gravid och känner sig absolut inte vacker eller redo för mammarollen för den delen. Pappan till barnet är kriminalkommissarie Harry Nelson och ironiskt nog är det hans fru som stödjer Ruth mest genom graviditeten. Utan att veta vem som är barnets pappa såklart. Upplagt för trubbel i kommande böcker alltså.

Att huvudpersonerna tar stor del av historien stör mig inte ett dugg. De är intressanta att följa och jag läser gärna mer om dem. Udda personligheter som ständigt utvecklas.

I Janusstenen kallas Ruth in som expert i ännu en utredning då ett skelett hittas begravet under en vägg. Hypotesen är att benen är resterna av ett offer till guden Janus. Ännu ett skelett hittas på en byggarbetsplats och historien är igång. En historia som tar oss bakåt i tiden och fram igen. En spännande historia med många oväntade vändningar.

Spännande och näst intill oblodigt. Det är skönt som omväxling. Ibland är det som om deckarförfattare lägger för mycket kraft på att göra sin historia riktigt blodig, brutal och osmaklig. Synd egentligen. Det behövs liksom inte blod för att spänningen ska nå toppen. När Ruth börjar få anonyma hot och tror att hon är förföljd börjar jag bita av den egna nageln efter den andra.  Något för påskhelgen helt klart. Det här är riktigt bra läsning!

Originalinlägget publicerades av Lilla O 2010-04-01

Jag har just läst bok tre om Ruth Galloway och innan den recensionen publiceras vill jag såklart att den här ska finnas i rätt blogg.

En cirkel av sten

Jag har känt Ruth Galloway ganska länge nu och oftast älskar jag henne, men ibland gör hon mig både trött och arg. Nu har jag nyss läst den 11:e boken om henne tycker jag faktiskt mest om henne. Hon verkar ha landat lite den goda Ruth, även om det mycket väl kan vara tillfälligt.

I En cirkel av sten tar Elly Griffiths oss med till fallet som startade allt. Det som gjorde att Ruth träffade Nelson och började arbeta med honom. Mötet som ledde till en kärlekshistoria som bar frukt i form av ett barn. Nu ska Nelson snart få ett barn till. En son med sin fru Michelle. Hon som tror att barnet kanske inte är hans.

Det mesta är sig likt. En död person hittas och ett gammalt skelett dyker upp i samma veva. Någon slags koppling finns och både Ruth och Nelson har att göra. Just den här gången är jag glad över att få följa med på en välbekant, men ändå inte förutsägbar resa mot lösningen. Vi får sällskap av en död persons son och det mesta är lite småmagiskt och ganska spännande.

Faktiskt tycker jag att En cirkel av sten är Elly Griffiths bästa bok om Ruth Galloway på länge och jag är väldigt glad över att det äntligen har vänt. Nu hoppas jag på fler riktigt bra böcker i serien, för jag gillar ändå kombinationen av arkeologi och mordmysterier.

Det som surrar, brusar och bökar

Igår kom jag till jobbet och var helt säker på att det var två jobbveckor kvar till påskledigheten, men snart blev jag varse att det endast är en. Ja, knappt en nu då. Reaktionen blev glädje blandad med akut stress. Det som inte hinns med till påsklovet hinns inte med alls, lyder det gamla lärartalesättet och jo, det brukar tyvärr stämma.

Av de fem kurser jag har just nu känner jag mig hyfsat lugn i två. De andra tre ger mig rejäla stresshysterier. Runt i skallen snurrar saker jag borde hinna gå igenom (mitt ansvar), uppgifter jag verkligen behöver ha in (elevernas ansvar) och virtuella högar med uppgifter jag behöver bedöma (mitt ansvar) samt ett gäng kompletteringar som behöver konstrueras (mitt ansvar) och genomföras (elevernas ansvar)

Veckans utmaningsfråga på Kulturkollo den här veckan lyder: vad surrar, brusar och bökar i ditt huvud just nu? och jag planerar att bjuda på ett inlägg som är ungefär lika osammanhängande som min hjärna är just nu.

Hur ska jag hinna med allt jag vill och måste göra under påsken och ändå få tid att varva ner? Det är kanske det jag funderar mest på just nu. Svaret är att det troligen inte blir mycket tid över när de nära och kära fått sitt, men i år hoppas vi kunna minimera de sociala aktiviteterna och försöka ta det lugnt med familjen så mycket det bara går.

Har det kommit några bra deckare att läsa under påsken? En genre som kan vara så himla bra och så väldigt tråkig. Jag är lite sugen på The Stone Circle den nya boken om Ruth Galloway av Elly Griffiths, men den kommer inte alls i april som jag trodde, utan i början av maj. Den får alltså vänta, men å andra sidan har jag en massa andra böcker att läsa.

I helgen gjorde jag förresten ett drastiskt val. Jag bytte BookBeat mot Nextory. Egentligen är det vansinne att ens ha två e-bokstjänster, men så får det vara i alla fall ett tag. Jag börjar med två gratisveckor på Nextory och sedan får jag utvärdera. Storytel har jag kvar, men jag gillade de förbättringar Nextory gjort sedan jag testade dem sist. BookBeat har däremot fått ett sämre utbud, eller så handlar det kanske framför allt om att de har en riktigt dålig översikt på sin sida, vilket gör att jag har svårt att hitta rätt. Dessutom saknar jag att kunna sätta bokmärken och skriva anteckningar digitalt när jag läser.

Fint väder betyder uteläsning och pollen i massor, medan dåligt väder betyder inneläsning, mindre pollen och även en del tv-tid. Vilket är egentligen bäst under påsken? Lite av varje hoppas jag på, men gärna så lite pollen som möjligt. Våren är en underbar årstid, men just kliande ögon och rinnande näsa hade jag klarat mig utan.

Något som verkligen surrar rejält är alla smådjur som vanar. Jag har fått sjukt många, riktigt stora myggbett som kliar galet mycket. Jag fattar inte hur myggen har lyckats hitta till både rygg, rumpa, lår, vad, mage och bröst. Rätt skickligt. Av de flygande varelserna har jag två favoriter, citronfjärilen och sädesärlan. Båda fina vårtecken, men än så länge är det bara citronfjärilen jag sett. Skönt att det var en gul fjäril jag såg först, för då ska ju sommaren bli fin.

Ungefär det här surrar i mitt huvud just nu. Och en massa annat som jag inte ens kan få tag på.

Nytt på engelska

Varje månad kommer mitt favoritmail från Goodreads och idag tänkte jag presentera några godingar från mailet med titeln “February books by authors you’ve read”.

Redan i januari kom Jane Fallons nya Tell me a secret. De två böcker jag läst av henne har varit både välskrivna och underhållande, så jag läser gärna fler. Även den här gången står svek, hemligheter och hämnd i centrum.

The Mother-in-Law av Sally Hepworth handlar om Lucy som visserligen har valt sin man Oliver, men definitivt inte hans familj. Svärmoders Diana är alltid korrekt och trevlig, men aldrig hjärtlig trots att Lucy verkligen försöker. När Lucy och Oliver varit gifta några år hittas Diana död med ett självmordsbrev bredvid sig. Självklart finns en hel del familjehemligheter att upptäcka.

En bok jag verkligen ser fram emot är The Dreamers av Karen Thompson Walker. Jag absolut älskade hennes dystopiska The Age of Miracles där dagarna blir längre och längre och även om nya boken låter lite skum kommer jag definitivt att läsa den.

Angie Thomas kommer med en ny bok 5 februari. Den heter On the Come Up och handlar om Bri som är 16 år och drömmer om att slå igenom som rappare och följa i sin nu döde fars fotsteg. Jag tyckte verkligen om Thomas debut The Hate U Give och hoppas mycket på uppföljaren, även om hip-hop inte riktigt får mig att gå igång.

Sophie Kinsellas nya bok heter I owe you one och handlar om Fixie och Seb som träffas på ett café och sedan hjälper varandra med en rad saker. Jag vill läsa, trots att jag lite tappat bort Kinsella. Hennes böcker har varit svåra och dyra att få tag på som e-böcker, men kanske kan jag läsa pocket när uteläsningssäsongen kommer igång.

The Rosie Result av Graeme Simsion är tredje boken om Don Tillman och hans fru Rosie. Tio år har gått och sonen har hunnit bli en smart 11-åring, som inte riktigt passar in i skolan. Låter som något jag kan behöva läsa just nu.

Serien om Ruth Galloway går vidare och i The Stone Circle kopplar Elly Griffiths ett nytt fall med ett av de första som Ruth och Nelson arbetade med tillsammans. Jag är inte redo att ge upp dem ännu, även om förra boken var sådär och hoppas på en nystart.

Jag är väldigt nyfiken på Tessa Hadleys nya bok Late in the Day som handlar om fyra vänner som känt varandra sedan de var i tjugo-årsålder och nu är runt 50. När en av dem dör förändras balansen och de flyttar ihop för att stötta varandra.

Det där med bokserier

När min läsork tryter och jag behöver komma igång med något enkelt att läsa är jag glad att så många författare skriver bokserier. Peter James serie om Roy Grace är ett exempel på en bokserie som räddat mig ur en lässvacka flera gånger. Just nu läser jag Elly Griffiths tionde bok om Ruth Galloway som heter The Dark Angel. Jag irriterat mig på ungefär samma saker som jag alltid irriterar mig på, som Ruths fixering vid sin vikt och Griffiths ovana att kommentera utseende och vikt gällande alla (kvinnliga) karaktärer. Ändå läser jag vidare, mest för att jag tycker om karaktärerna och det blir som att återse gamla vänner när jag läser.

Hur mycket jag än tycker om bokserier irriterar jag mig på att det går inflation i dem. De fristående böckerna verkar ha spelat ut sin roll och författare efter författare lanserar nu en bokserie. Kanske ser förlagen det som ett säkert sätt att få läsare, men jag kan inte låta bli att tycka att det är lite tråkigt. Ibland vill jag bara läsa en bra bok som faktiskt avslutas, inte en som lämnar den tomhet som en bok med en planerad fortsättning gör.

Vad tycker du om att fler och fler författare väljer att skriva bokserier?

 

Anglofil april

Nu är det inte så att jag läser för lite brittiska böcker, men eftersom jag åker till Brighton i mitten av månaden finns det en del böcker jag skulle vilja ha läst. Det får därför bli en anglofil april här på bloggen.

De böcker jag ska (funderar på) att läsa är:

A room of one’s own av Virginia Woolf, som jag faktiskt inte läst.

Brighton rock av Graham Green, ännu en klassiker jag inte läst ännu.

Coal black mornings av Brett Anderson, som föddes i Sussex.

Starlings av Erinna Mettler, som är den bok vi ska diskutera under resan.

Little Gold av Allie Rogers, som utspelar sig i Brighton under 80-talet.

The Dark angel av Elly Griffiths, en ny bok om Ruth Galloway är något speciellt.

The Silent wife av Kerry Fischer, mer Brighton.

The Zig Zag girl av Elly Griffiths, som jag påbörjat, men inte avslutat.

 

Dags för påskekrim

Min läsning av deckare går i ryck och nu var det ett tag sedan jag läste något i genren. Några läsvärda har jag ändå lyckats skrapa ihop.

Husdjuret av Camilla Grebe är en välskriven och spännande deckare, som dessutom är väldigt aktuell. Första boken i serien heter Älskaren från huvudkontoret och är också läsvärd.

Annabelle av Lina Bengtsdotter påminner lite om Husdjuret, med en polis som återvänder till sin lilla hemstad för att utreda ett fall. Bengtsdotters debut utspelar sig i Gullspång och är riktigt bra.

En annan hemvändare är Aaron Falk i Hetta av Jane Harper, som utreder ett utvidgat självmord där hans barndomsvän Luke tagit livet av sin familj, för att sedan begå självmord. I maj kommer andra boken om Aaron Falk som heter Falska vänner. Är riktigt pepp på den.

Jag vill också tipsa om Jørn Lier Horsts serie om kommissarie William Wisting. Böckerna har getts ut i en minst sagt snurrig ordning och den första som getts ut på svenska är Nattmannen. Det är också den enda jag läst i serien ännu, men jag vill definitivt läsa vidare.

Katarina Wennstam är alltid bra! Senaste boken heter Gänget och handlar om ett kompisgäng som har delat allt, inklusive en stor hemlighet. Nu har flera av dem råkat illa ut.

Elly Griffiths är en annat favorit och jag tycker mycket om hennes serie om arkeologen Ruth Galloway. Senaste boken på svenska heter Dolt i mörker. Själv planerar jag att läsa senaste på engelska i påsk. Den heter The Dark angel och utspelar sig delvis i Italien.

En av de bästa deckarna jag läste förra året var Det hänger en ängel ensam i skogen av Samuel Bjørk. Uppföljaren Ugglan dödar bara om natten är också bra. Jag hoppas verkligen att det är fler böcker på gång.

Kristina Ohlssons serie om Alex Recht och Fredrika Bergman är riktigt bra. Syndafloder är mycket troligt den sista boken om dem. Lite sorgligt, men också typiskt Ohlsson att sluta på topp.

Kolibri av Kati Hiekkapelto om polisen Anna Fekete är riktigt bra. I april kommer uppföljaren De försvarslösa. Den ser jag verkligen fram emot att läsa.

Och blomstren dö av Rebecka Edgren Aldén är en ruggig spänningsroman som utspelar sig på en ö. Det slutna rummet ger helt klart en dimension till. Även här står en hemvändare i centrum, då Gloria följer med sin pojkvän Adam till den ö där hon tillbringade några barndomssomrar.

Trevlig påskläsning önskar jag dig!

 

%d bloggare gillar detta: