Dödlig tid är andra delen i Elly Griffiths serie om Ali Dawson och gruppen hon arbetar i. En grupp inom polisen i London som löser kalla fall genom tidsresor. I den här boken ligger fokus på tre olika självmord, där ett skett nyligen men har kopplingar till historien. Det är tre unga män som alla fallit eller hoppat från en hög höjd och ett medium verkar ha ett finger med i spelet. Den tidsresa som Ali gör handlar dock inte om fallet eller ens att rädda den kollega som verkar ha fastnat på 1800-talet, istället reser hon i tiden för att hitta sin katt Terry. Kollegan Serafina Jones har levt på 1800-talet ungefär ett år, i samma tid och på samma plats som Ali besökte i förra boken. Där finns också en man som hon förälskade sig i. I dåtiden lever Jones som Lady Serafina och hon verkar trivas utmärkt. Ali hittar sin katt, umgås med sin svåråtkomliga kärlek och undersöker vem det där mediet egentligen är. Målet är att sedan återvända hem till det nutida London.

Jag har läst och tyckt om många av Elly Griffiths tidigare böcker, speciellt serien om Ruth Galloway. Den här serien har jag tyvärr inte fastnat för. Visserligen tycker jag om huvudpersonen Ali Dawson, men jag har enormt svårt för tidsresorna och tycker att fallen som utreds är rätt meningslösa. Spänningen saknas i princip helt och jag har helt ärligt svårt att engageras av någonting alls i boken. Mycket, mycket tråkigt att det är den här vägen Griffiths valt.


Om boken

Dödlig tid av Elly Griffiths, Bokförlaget Forum, (2026)

Översättare: Carla Wiberg

Andra boken i serien om Ali Dawson

4 thoughts on “Dödlig tid”
  1. Jag tror att det måste varit en mycket stor besvikelse när det efterhand blev allt klarare att den gigantiska satsningen på en internationell tv-serie över flera säsonger som skulle baseras i böckerna om Ruth Galloway i praktiken rann ut i sanden. Efter det har Griffiths inte riktigt gått att känna igen som författare. Och den bok du tar upp här är den enda av henne som jag faktiskt inte läste ut. Trodde jag aldrig skulle hända med en bok av Griffiths.

    1. Nej, det blev en oväntat stor besvikelse för mig också. Visste inte historien om tv-serien, men det var ju väldigt synd om det inte blir någon tv-serie. Tror att det hade kunnat bli en briljant sådan.

  2. Jag håller med! Ruth Galloway-serien är briljant, den här serien har jag inte alls fastnat för. Har bara läst första delen.
    Däremot älskar jag hennes Brighton-serie som börjar på 1950-talet. Den har jag läst på engelska, tror inte den finns i översättning. Rekommenderas!

    1. Haar läst första i Brighton-serien, men fastnade inte helt. Kanske värt att läsa vidare ändå, gillar ju både Griffiths och Brighton.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.