Litteratur från VM-länderna del 1

Tidigare somrar har jag flera gånger gjort litterära och kulturella presentationer av de länder som tävlar i EM och VM i fotboll, senast när damerna spelade VM i Australien och Nya Zeeland 2023. I år nöjer jag mig med några inlägg om böckerna från en rad länder som tävlar i årets världsmästerskap. Först ut är länderna i grupp A till C.

Vi börjar i grupp A där Mexiko, Sydkorea, Tjeckien och Sydafrika spelar. Just nu leder Mexiko gruppen och Sydkorea ligger tvåa. Från Mexiko vill jag tipsa om Brenda Navarros Aska i munnen, som utspelar sig både i Mexiko och Spanien. Mycket bra och lika hemsk. En författare jag är nyfiken på är Cristina Rivera Garza, född 1964 i Matamoros, som legat högt på oddslistorna inför Nobelpriset de senaste åren. Ingen av hennes böcker finns översatt till svenska, vad jag kan se, men på engelska finns Liliana’s Invincible Summer: A Sister’s Search for Justice, en självbiografisk bok som gav henne Pulitzerpriset 2024.

Sydkorea är ett litteraturland jag uppskattar, även om jag inte läst massor därifrån. Nobelpristagaren Han Kang är en läsvärd författare. Mest tycker jag om Den vita boken, men även Vegetarianen är bra om än väldigt obehaglig. En annan bok jag uppskattar av en författare från Sydkorea är Kärlek i Seoul av Sang Young Park och Pachinko av Min Jin Lee måste också få vara med på ett hörn.

Tjeckien Modern tjeckisk litteratur är en vit fläck på min litterära karta och därför får det bli ett tips från tiden före landets bildande, nämligen Förvandlinen av Franz Kafka, en av mina favoritklassiker. Jag gillar också Tranans novellsamlingar från olika länder och blir sugen på att läsa den från Tjeckien som heter Tjeckien berättar: I sammetens spår, men hänvisning till Sammetsrevolutionen 1989.

Sydafrika är ett litteraturland jag tappat bort och tipsen därifrån är därför inte heller helt nya. Jag tyckte mycket om  The Woman next door av Yewande Omotoso om grannarna Hortensia och Marion, två äldre damer som bor i en fin förort till Kapstaden. En annan sydafrikansk favorit är nobelpristagaren J M Coetzee. Av de böcker jag läst tycker jag mest om den självbiografiska Ungdomsår.

Grupp B består av Schweiz, Bosnien, Kanada och Qatar. Efter två omgångar leder Kanada något oväntat gruppen. Coyote av Gabrielle Filteau-Chiba är en riktigt bra bok från Kanada. Annars är Kanada ett land som jag inte sällan läser böcker från av en slump, som när jag insåg att Carley Fortunes Alla somrar med dig, som utspelar sig i Barry’s Bay, två timmar väster om Ottawa.

Den författare från Schweiz som jag först kommer att tänka på är Peter Stamm. Hans Sju år är riktigt bra. En författare från Schweiz som jag är mycket nyfiken på är Christian Kracht vars böcker ges ut av Ersatz. Mest lockar hans Eurotrash från 2022.

En riktigt bra. självbiografisk bok från Bosnien är Sista kulan sparar jag åt grannen av Fausta Marianovic. Den handlar om kriget som gjorde jugoslaver till något annat. Tranan Bokförlag har gett ut Härkomst som också handlar om just det. Författaren Saša Stanišić föddes i Bosnien, som då var Jugoslavien, och hade en bosnisk mamma och en serbisk pappa. Det blev tydligt först när kriget bröt ut och familjen flydde till Tyskland.

Att hitta litteratur från Qatar visade sig vara en utmaningen, men jag hittade Sophia Al-Maria, en qatarisk-amerikansk författare, konstnär och filmskapare. Hon har en amerikansk mamma och en qatarisk pappa och har vuxit upp i båda länderna. Hennes självbiografiska The Girl Who Fell to Earth handlar om hennes uppväxt.

I grupp C spelar Brasilien, Marocko, Skottland och Haiti. Brasilien leder gruppen efter två omgångar och det är inte direkt oväntat. En av landets största författare var Clarice Lispector, som föddes i Ukraina men flyttade till Brasilien som barn. Jag har bara läst noveller av henne, de flesta från samlingen Brasilien berättar: : Ljud av steg — Trettiosju noveller och mikronoveller. En författare jag vill läsa något av är Jeferson Tenório vars prisbelönta Hudens avigsida är utgiven av Tranan Bokförlag.

Från Marocko kommer en av mina absoluta favoritförfattare Abdellah Taïa. Han är landets första öppet homosexuella författare och bor numera i Paris. Jag tycker om allt jag läst av honom, men frågan är om inte romanen Det långsamma livet är mest gripande. En annan bra författare från Marocko är Leïla Slimani vars De andras land inleder en trilogi om hennes släktingars liv i Marocko.

Ali Smith föddes i Inverness, Skottland, 1962 och hon tillhör kategorin ”favoritförfattare jag tappat bort”. En främling i familjen var första boken jag läste av henne och det är också min favorit. En annan skotsk favorit är Denise Mina och hon är också en författare jag tappat bort. Nyss tipsade en av våra skolbibliotekarier om Rizzio som nu väntar i läsplattan på att bli läst.

Från Haiti har jag, vad jag vet, bara läst en bok, men den är å andra sidan helt fantastisk.  Claire, som havets ljus av Edwidge Danticat grep verkligen tag i mig.