enligt O
Igår avslöjades vilka två författare och vilka två böcker som tilldelats Women’s Prize for Fiction och det nyare priset Women’s Prize for Non-Fiction. Faktum är att båda vinnarböckerna lockar till läsning, även om den skönlitterära vinnaren lockar mer.
Women’s Prize for Non-Fiction tilldelades Lyse Doucet för boken The Finest Hotel in Kabul: A People’s History of Afghanistan (Hutchinson Heinemann, Cornerstone, Penguin Random House UK). Det här är en bok om Hotel Inter-Continental Kabul som invigdes 1969 och där BBC-reportern Lyse Doucet checkade in för första gången på julafton 1988. Sedan dess har hon återvänt till landet, staden och hotellet många gånger och beskriver hotellets historia genom människor hon träffat där. Många av dem personer hon numera räknar som sina nära vänner. Boken är Doucets debut och Thangam Debbonaire, juryns ordförande, lyfter den research hon gjort under många år och det faktum att boken är både smart konstruerad, varm, känslosam och viktig. Det här var min favorit av de nominerade och jag är faktiskt sugen på att läsa. Afghanistan är ett fascinerande land och människorna där har fått utstå fruktansvärda saker. Många är de elever som jag haft med rötter därifrån, men få av dem har kunnat leva ett bra liv där.
Women’s Prize for Fiction tilldelades den amerikanska författaren Virginia Evans för The Correspondent (Michael Joseph, Penguin Random House UK). Det är en brevroman och sådana brukar inte locka mig, men den här låter både ovanlig och fin. Huvudpersonen Sybil Van Antwerp har passerat 70 och har i hela sitt liv använd brevskrivandet som både ett viktigt sätt att kommunicera och ett sätt att förstå sig själv och andra. Samtidigt har det varit ett sätt att hålla människor på armslängds avstånd. Nu får hon ett brev som tvingar henne att tänka på en riktigt jobbig tid i livet och det betyder att hon också behöver svara på det. Brevromaner kan vara fantastiska, men de är svåra att lyckas med. Det är Virginia Evans debutroman och förhoppningsvis är nomineringen ett bevis på att hon har lyckats väl. Boken ges ut av Mius förlag nu i juni med titeln Korrespondensen. Juryns ordförande Julia Gillard säjer följande: ”The Correspondent by Virginia Evans is a remarkable novel, with an exemplary combination of originality, excellence and accessibility.” Hon påpekar också att Evans verkligen behärskar brevromanens form och det gör mig hoppfull och lässugen.
Blir faktiskt nyfiken på båda. Tack för det!
Visst låter de intressanta! Läser sällan varken sakprosa eller brevromaner, men de här lockar.