Sjung sakta för mig är Paulina Nymans debutbok och det är en fin sådan. Huvudpersonen Nora går på ett musikgymnasium och älskar verkligen att sjunga. Musiken är det som håller henne uppe i livet och ger henne en viss tröst mitt i allt elände. Hennes föräldrar är skilda och hennes pappa har en ny familj. De träffas sällan och även om Nora tycker om både pappans nya flickvän och barn verkar de inte vara så nära varandra. Istället bor Nora med sin mamma som inte har förmågan att vara en stabil förälder. Vi vet inte riktigt vad som har hänt, men klart är att mamman inte alls mår bra. Den fasta punkten för Nora är istället kompisen Edith och hennes föräldrar som ofta inkluderar Nora i sina planer. Någon som också blivit väldigt viktig för Nora är hennes sånglärare Agnes.

När både jag och Nora inser att hon hyser andra känslor än vänskapliga till Agnes blir jag först lite trött. Kärlek mellan elever och lärare är inget jag tycker om att läsa om. Inte alls faktiskt. Kanske handlar det om att jag själv är lärare, eller så är det helt enkelt för att det är ett av de mest omoraliska förhållande jag kan tänka mig. Nu lyckas Nyman låta bli att undvika det mesta av obehaget och de flesta klichéerna, vilket gör att Sjung sakta för mig ändå är en väldigt fin berättelse för unga läsare. Språket är poetiskt, speciellt då det används för att beskriva musiken som Nora älskar så. Även skolskildringen är riktigt bra på många sätt och balansen mellan humor och svärta finns där. En bra debut alltså och jag ser fram emot att läsa mer av Pauline Nyman. Gärna med ett fortsatt musikaliskt fokus.


Om boken

Sjung sakta för mig av Paulina Nyman, Bonnier Carlsen, (2026), 208 sidor, 15+

Foto: Stefan Tell

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.