enligt O
Det var 1991 när Bo Kaspers Orkester bildades och första albumet Söndag i sängen kom 1993. Jag har lyssnat på dem sedan dess, i perioder mycket, ibland mindre men de har alltid funnits där. Eftersom jag och maken delar kärleken till Bosse och hans orkester har vi ofta haft deras musik som bakgrund under bilresor och matlagning. Mest har vi lyssnat på I centrum från 1998, Kaos från 2001 och helt ärligt har jag lyssnat dåligt på de nyaste albumen. Efter gårdagens konsert på Rondo i Göteborg blev jag dock sugen på att lyssna lite mer intensivt både på nya och gamla låtar av bandet. Just nu är det Kaos som snurrar och från den spelades kanske lite väl få låtar för min smak, men en lång karriär är svår att sammanfatta på ett par timmar.
Jubileumsshowen heter Il Magnifico och under några dagar är det Göteborg som är platsen för den. Show är egentligen ett ord jag tycker rätt illa om, men faktum är att Bo Kaspers Orkester bjuder på just det. Musikerna är fantastiska och stämning skapas med både ljus och bild. Tiden har gått, det märks både på bandet och publiken, men jag imponeras otroligt av de fyra medlemmarna och även av de andra musikerna på scenen. Michael Malmgren myser vid sin bas och är kanske den som jag har svårast att sluta lyssna på. Nästan lite lojt lyckas han variera sig otroligt mycket och det svänger alltid oavsett vilken bas han väljer att spela på. Även trummisen Fredrik Dahl imponerar, men frågan är om hans sång inte är det som överraskar mest. Vi har sett Bo Kaspers Orkester många gånger, även om det var ett tag sedan, men riktigt så här bra har han nog aldrig sjungit. Även Mats Schubert är bra som alltid och bäst är det när han spelar ”vanligt” piano under den del av konserten som är mest jazzig. Då spelas bland annat ”Hon är så söt” från På hotell från 1994, också det ett favoritalbum. Förutom gruppens medlemmar finns fyra andra musiker på scenen, också de mycket skickliga.
Bäst under konserten var ”Semester”, en av mina absoluta favoritlåtar som här får en mer energifylld touch, den souliga ”När du rör mig”, klassikern ”Det går en man omkring i mina skor” med bilder av Buster Keaton i bakgrunden och min absoluta favoritballad ”Håll ut” om den strävsamma kärleken. Ny för mig var ”Brev” som Bo Sundström och Fredrik Dahl sjöng tillsammans tillägnad sina döttrar och där visade både verkligen vilka säkra sångare de är. Imponerande! Däremot tyckte jag inte riktigt om hur den finstämda och melankoliska ”Dansa på min grav” blev mer rå och upptempo. Den hade jag velat höra precis som den är. Jag uppskattade dock ”Landet vi ärvde” mycket och i dessa två låtar visar Bo Kaspers Orkester att de inte alls är slätstrukna och opolitiska. Sammantaget bjöds publiken (med den stora samlade erfaranheten) på en härligt varierad och proffsig konsert där jubilarerna verkligen visade sin otroliga bredd. Det var en fin kväll helt klart!