Eurydikes natt

Eurydikes natt är den första boken jag läst av Elin Cullhed, en författare som liksom Lina Wolff skrämt mig lite. Hennes böcker verkar så komplicerade och svåra, vilket självklart inte borde vara något problem för en van läsare, men jag gillar inte att känna mig dum. Det behövde jag inte alls göra när jag läste berättelsen om Alfred och Karin, däremot imponerades jag av språket och sättet som Cullhed skriver om dem. Karin är lite udda och hör inte riktigt till i klassen eller på skolan. Hon och Alfred går i samma klass, men umgås inte direkt. Däremot är Karin ofta barnvakt åt hans yngre syskon och det gör att de har någon slags relation. En hemsk händelse får dem att komma närmare och egentligen är det ett ganska märkligt skäl till att de börjar umgås mer. Karin blir nämligen våldtagen under en fest och den skyldige är en kompis till Alfred, en ganska nära sådan. Han vet vad som skett och på något sätt verkar han vilja rädda Karin genom att försöka visa henne vad riktig kärlek är.

Cullhed är fantastisk på att skildra sina karaktärers inre liv. Hon låter dem mötas fysiskt men de förblir ändå skilda åt genom de tankar de inte delar med varandra. Karin är den som fascinerar mig mest. En trasig figur som ser sig själv som både ful och tråkig. Efter våldtäkten blir dessutom hennes syn på kärlek och sex ännu mer skev än tidigare. Samtidigt finns det något äkta mellan henne och Alfred även om de är så olika att de ibland inte ens verkar leva i samma värld. Alfred är populär och har vänner som han kallar sina ”boys” men allt han riktigt längtar är att få kärlek eller i alla fall någon slags uppmärksamhet från sin pappa, den kända dirigenten. Karin drömmer om att skriva och försöker forma ett liv som inte bara är en karbonkopia av systerns. Ändå närmar hon sig hennes före detta, mycket äldre kille Risto.

Eurydikes natt är en otroligt välskriven bok med oändligt många formuleringar som jag vill stryka under. Det är en bok att läsa långsamt och kanske också en bok som kräver en omläsning. Inte för att förstå den, men för att verkligen upptäcka alla lager. Tyvärr missade jag träffen med bokklubben Bokbubblarna när de samtalade om just Eurydikes natt, en bok jag tror att jag hade behövt prata med någon om. Jag är glad att jag upptäckt Cullhed och kanske vågar jag till och med läsa något mer av henne. I flera år har hon funnits med i utmaningen Boktolvan, men inför i år tog jag bort henne då jag tänkte att jag aldrig skulle få tummen ur att läsa något. Som så många gånger förr är det en garant för att en författare ska bli läst.