Tills sommaren kommer

enligt O 2 juni 2025 #Åsa Liabäck, #Betyg 4, #Läst 2025, #Utgivningsår 2025

Vilken fin bok Åsa Liabäcks Tills sommaren kommer är. Att Liabäck är bra på att skapa komplexa karaktärer visste jag sedan tidigare, men med den här boken tar hon ännu ett steg. Vi tas med till ett villaområde vid Stångån, där Sofie just tagit över sitt barndomshem. Bland grannarna finns barndomsvännen Veronica, som självklart bor i det flashigaste huset. Hon och Sofie har tappat kontakten och Sofie skräms av Veronicas perfekta yta. Grannarna Lars och Ewa är mer välkomnande. Lars var Sofies pappas man och är ganska många år äldre än sin fru. De senaste åren har han fått problem med reumatism och ofta känns det som att hans liv är över. Han pysslar med sina hönor och drömmer om att få vakna smärtfri.

Mellan Lars, Sofie och Veronica växer en oväntad vänskap fram, något som är fint att följa. Den berättelse som berör mig mest är den om Veronicas dotter som just börjat sjuan och vägrar gå till skolan. Att läsa om något som ligger nära en själv kan vara smärtsamt, men Liabäck lyckas skildra händelser och känslor på ett väldigt trovärdigt sätt. Det märks att hon är yrkeskunnig, men också att hon har stor respekt för de familjer som går igenom det Veronicas familj går igenom. Det finns så många som har åsikter om vad föräldrar borde göra när deras barn isolerar sig, men få förstår hur det är att befinna sig i denna förtvivlade situation.

Att Tills sommaren kommer är första boken i en ny serie gör mig glad. Det ska bli roligt att följa karaktärerna framöver och jag hoppas att fler av karaktärerna från Ådala får vara med på ett hörn. Nu fladdrar Stephanie förbi som kollega till Sofie och det är trevligt. Av de boende i Ådala är det dock fler jag saknar och gärna vill följa om än på avstånd.