enligt O
Det där med titlar är lurigt och ibland blir de inte så unika som författaren kanske tänkt sig. Möjligen kan det leda till missförstånd, men det är också lite småroligt att leta böcker som inte är samma. Här är några exempel. Har du fler?
Levande och döda är till exempel både en bok av Christoffer Carlsson och en av nobelpristagaren Han Kang. Omslagen har dessutom liknande stämning. Jag har bara läst en av dem, men har Han Kangs version på läslistan.
Jag minns Karin Alvtegens bok Skam som helt fantastisk och precis som Ann-Helén Laestadius gjorde hon en serie där alla böcker hade enordstitlar på S. Laestadius bok Skam har jag ännu inte läst, men den lockar.
I februari började jag läste Hisham Matars senaste bok My friends, men av någon oklar anledning tappade jag bort den. Nu i maj kommer Fredrik Backmans nya bok, skriven på engelska och den har också titeln My friends.
Gruppen är en riktigt bra roman av Sigge Eklund från 2023 och en klassiker från 1963 av Mary McCarthy. McCarthys bok har stått på min läslista länge. Dags att läsa den.
Klubben är en fantastisk reportagebok av Matilda Voss Gustavsson om skandalerna i Svenska Akademien, men det är också första delen i en spänningsserie av Christian Unge.
Främlingen är en klassiker av Albert Camus, men också en spänningsroman av Harlan Coben. Den senare har jag inte läst men däremot har jag sett tv-serien baserad på boken. Översättningen har gjort att även Elly Griffiths The Stranger diaries heter Främlingen på svenska. Inte ett jättebra beslut.
Här finns ett gammalt inlägg på samma tema.
[…] Läs hela inlägget av Enligt O här –> Böcker som inte är samma […]
ibland kan man bli förvirrad
Verkligen!
En av de kändaste är väl när Knausgård provokativt valde att kalla sin bokserie ”Min kamp”
Det är roligt ändå, dessutom säkerligen nedvetet.