Göteborg Film Festival är igång och första filmen jag såg på den digitala festivalen var den franska mastodontfilmen L’Amour ouf från 2024, regisserad av Gilles Lellouche. På engelska har den fått titeln Beating Hearts och hjärtan slår rejält i denna kärleksfilm om en till synes omöjlig kärlek. Jackie och Clotaire träffas när hon är femton och han sjutton. Hon bor med sin pappa och de har det ganska bra, trots att livet utan en mamma självklart är tufft. Clotaire bor i en lägenhet tillsammans med sina föräldrar och en rad syskon. Fadern arbetar i hamnen och läget är osäkert. Skolan är inte Clotaires favoritplats, men han är där tillräckligt ofta för att upptäcka Jackie. När de ses stannar tiden till The Cures A Forest och allt blir lite, lite vackrare. De blir kära på det där överväldigande sätt som hör tonåren till, men allt blir komplicerat då Clotaire väljer en väg som gör att han till slut hamnar riktigt snett. Sedan ses de inte på drygt tio år och snart hörs A Forest igen, men inte heller nu är livet speciellt okomplicerat.
Det är mycket som är bra med L’Amour ouf , inte minst de två skådespelare som skildrar Clotaire i olika åldrar. Malik Frikah som spelar tpnårsversionen är verkligen lysande och gestaltar med känsla en karaktär som är bra mycket mer komplex än omgivningen vill förstå. Av de två skådespelarna som porträtterar Jackie tycker jag mest om Adèle Exarchopoulos som spelar henne som vuxen. Här tillåts hon bli mer mångfacetterad och det är tydligt att händelserna med Clotaire verkligen påverkat hela hennes liv, för även om hon försökt gå vidare har hon aldrig varit lycklig. Tyvärr är filmen alldeles för lång, 2h och 46 minuter behövs inte och även om det långsamma tempot och är effektfullt blir det lite för mycket ibland. Lellouche bjuder på en otroligt snygg film, men den hade troligen blivit ännu bättre om den var i alla fall en halvtimme kortare. Jag är ändå väldigt glad att jag såg L’Amour ouf och det är en film som mycket troligt kommer att stanna kvar hos mig länge.

Om filmen
L’Amour ouf , (2024), regisserad av Gilles Lellouche
Pingback: L’Amour ouf - Bokfeed