Det var val i USA igår och veckans kulturfråga handlar absolut inte om det, utan om amerikansk litteratur eller annan kultur. Vad som händer framöver i det stora landet i väster lämnar vi till en annan dag och ett annat sammanhang. Idag, som alla andra dagar, ligger den här bloggens fokus på kultur och då specifikt kultur som format din bild av USA.

Jag har aldrig varit i USA och aldrig varit speciellt lockad av att åka dit heller. Möjligen skulle jag vilja besöka Boston eller San Fransisco och visst finns det naturupplevelser som verkar spektakulära som Yosemite eller Grand Canyon. Däremot är det svårt att undgå den amerikanska kulturen och visst innehåller den en massa guldkorn. Att kultur formar ens bild av ett land är inget konstigt och om det är något som är sant gällande USA är det att allt verkar finnas där, både sådant som är fantastiskt och sådan som är rätt fruktansvärt. Just nu läser jag Imorgon är jag långt härifrån: Ett avskedsbrev till USA där Martin Gelin skriver om sin kärlek till landet han bott i under många år, men varför han ändå behövde lämna. Även kulturen får ta plats i boken då Gelin berättar om vad som gav honom ett första starkt band till USA.

Det var David Lynch som öppnade portalen till en annan värld när jag var liten. Twin Peaks väckte idén om att det gick att skapa berättelser som inte betedde sig som man förväntade att de skulle bete sig, att det gick att bryta mot konstens konventioner. Innan jag visste vad konventioner var förstod jag att David Lynch ignorerade dem. […] Twin Peaks visade att livet och konsten kan vara mystiskt och märkligt, att ingenting behöver vara som det framstår, att det gömmer sig andra dimensioner bakom det synliga.

Ett av mina tidigaste möten med USA var nog genom Laura Ingalls Wilders självbiografiska serie som inleds med Det lilla huset i stora skogen, där familjen i andra boken Det lilla huset på prärien lämnar skogen för att resa västerut. USA var ett platt land med oändliga prärier och nybyggare som försökte skapa sig ett liv. Även om ursprungsbefolkningen finns i bakgrunden så problematiseras deras situation väldigt lite. TV-serien gav en ännu tydligare bild av livet på prärien, först isolerat och sedan i en mindre stad, men den spårade ju ur rejält efter några säsonger.

Att USA är och varit ett land där vissa grupper förtrycks är tydligt i många litterära verk. Jag var inte gammal när jag läste Onkel Toms stuga av Harriet Beecher Stowe och även boken Rötter av Alex Haley formade min bild av slaveriets USA. Jag minns också tv-serien från 1977 som jag såg alldeles för tidigt och skrämdes av. Det gjordes en nyinspelning av den 2016 med bland andra Forest Whitaker och Laurence Fishburne i rollerna, men den har jag inte sett.

Dallas, Falcon Crest och Dynasty formade min bild av de rika i USA och den var inte speciellt positiv. Att trampa på andra för att själv nå framgång var ett tydligt budskap och det som bjöds på var den sämsta versionen av The American Dream. I kontrast står trevliga serier som Gilmore Girls, Felicity, This is Us eller Parenthood som ger en helt annan bild av amerikaner. Speciellt i dagens politiska landskap står kulturen ofta för en bild som är en annan än det samhälle som politiker skapar. Även serier som på ytan är opolitiska tar inte sällan ställning, som till exempel i Grey’s Anatomy där stödet för fri abort är tydligt.

Bland mina favoritförfattare från USA finns Philip Roth och då speciellt Konspirationen mot Amerika som är en kontrafaktiskt berättelse om ett USA som blir ett nazistiskt land i samband med andra världskriget. Mycket bra och intressant. Det finns fler exempel på tv-serier som skildrar en alternativ verklighet med andra ledare, som i The West wing eller Designated survivor.

9 svar på “Veckans kulturfråga v.45 2024”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.