Udda veckor säsong 1

 

Jag absolut älskar Ana Diaz låt 100 som är vinjettmusiken till första avsnittet av Udda veckor och den sätter tonen som gör att mina förväntningar blir skyhöga. Det finns några rader i den som beskriver småbarnslivet bättre än något annat:

Vi är trötta, men vi är glada
Jävla ungar, men de är våra
Fan vad fina
Ska de inte sova snart?
En puss på pannan
Kom ihåg att du är bra

Serien där vi får träffa Frida (Christine Meltzer) och Jonas (Linus Wahlgren) som skilt sig och ska ha barnen varannan vecka blandar humor och allvar. Yngsta dottern Moa krisar i skolan, mellanbrorsan Benjamin och storasyster Selma smågnabbas med varandra, och mot sin mamma är Selma riktigt otrevlig, alltid med ett soligt leende. Att Jonas inför barnen hävdar att han aldrig ville skiljas, utan att det är Frida som förstört deras liv gör inte direkt saken bättre. Om Selma är team Jonas är Benjamin snarare team Frida och Moa vill bara att allt ska vara som vanligt.

“Aldrig trodde jag att vi skulle hamna här” sjunger Ana Diaz och nej, det trodde inte Jonas och Frida heller. För oss som ser dem utifrån är det kanske inte lika märkligt. Det är tydligt att Frida fixat det mesta, medan Jonas nöjer sig med att vara en “skön kille”. Lite orättvist kanske, men jag är helt klart team Frida i den här röran. Ingen av dem är felfria och båda försöker dölja lite väl mycket för varandra, men Jonas går verkligen över gränsen ett flertal gånger. Samtidigt är det tydligt att han har svårt att skapa en egen relation till barnen och där hamnar han i underläge.

Fridas väninna och arbetskamrat Lotta (Vanna Rosenberg) försöker få henne att leva livet igen och med det menar hon träffa en ny man. Lottas man Mattias tycker mest att det är jobbigt att inte längre kunna hänga med “gänget” det vill säga Frida, Jonas och deras barn. Vilka ska de nu åka på semester med? Och hur ska de kunna orka hänga med 25-åringar när Jonas nu träffat en mycket yngre tjej och Frida strular med en ung barista? Allt är inte som det verkar och allt blir inte som de tänkt sig, men det blir rätt bra ändå även om det går riktigt fel ibland. Eller bra och bra. Hyfsat i alla fall.

Frida jobbar som programledare på fotbollsmagasinet Matchboll tillsammans med jordens största mansgris Dan, spelad av Per Andersson. Fotboll får ta stor plats i serien och det är kul. Extra roligt är att Glenn Hysén får göra ett riktigt kul inhopp som sig själv. Även Jill Johnson har en roll i serien, men hon spelar inte sig själv, utan Jonas nya och hälsosamma flickvän. Dessutom har hon ingenting med fotboll att göra.

Något orealistiskt är det att både Jonas och Frida bor i stora hus efter skilsmässan och inte tycks behöva tänka det minsta på pengar. Skönt för dem absolut, men det blir väl glättigt allt för ofta. Ibland bränner det till, men någon riktig svärta i klass med Älska mig lyckas de inte skapa. Det var säkert inte syftet heller. Det Udda veckor gör bra är att sätta fingret på det svåra med en skilsmässa och då ofta genom ganska dråpliga exempel. Som att Jonas plötsligt blir väldigt hälsosam när han träffat sin nya flickvän och Frida desperat försöker se yngre ut med hjälp av Lottas receptbelagda hemorrojdsalva. Kanske är det trots allt bäst att skratta åt eländet.

Något som serien lyckats riktigt bra med är barnrollerna, där min favorit är den väldigt stora och väldigt lilla sextonåriga Frida. Även Benji, fjortonåringen som börjar träna med AIK (något hans far inte gillar eftersom de FAKTISKT är en djurgårdsfamilj) är riktigt charmig. Det finns alltså mycket att gilla och även om det stundtals känns lite skakigt är de sju avsnitten underhållande och det kan faktiskt räcka fint. Dessutom lovar sista avsnittet lite av den svärta som saknas i säsong 1 kommer att finnas i säsong 2. Missa inte Udda veckor alltså (som också får en andra säsong) på Discovery + och missa inte Ana Diaz sjunga 100 på Allsång på Skansen. Orden går rakt in i hjärtat.