Dag: 21 mars, 2021

Ännu ett missat Nobelpris

Jag nås av nyheten att Nawal El Saadawi dött, 89 år gammal. Den egyptiska författare som kämpade för mänskliga rättigheter i allmänhet och kvinnors rättigheter i synnerhet. När hon gästade Bokmässan i Göteborg 2018 fick jag chansen att lyssna till henne i en fin intervju gjord av Johar Bendjelloul. En liten, sprudlande kvinna som var så kort att hon kunde dingla med benen. Jag kallade henne en ung själ i en gammal kropp och imponerades av att hon fortfarande var aktiv i kampen mot dem hon anser styr världen i fel riktning. Under revolutionen i Egypten 2011 var hon ute på gatorna, sov i tält och deltog i protesterna. President Mubarak avsattes, men det blev inte bättre. Uppgivenheten märktes, trots att hon inte hade gett upp. Nawal El Saadawi verkar inte ha varit en person som gav upp i första taget.

Jag hade hoppats på ett Nobelpris, men det var hon själv säker på att hon aldrig skulle få och hon uttryckte att hon inte var speciellt intresserad av det heller. Det är synd att hon inte fick den uppmärksamheten trots allt. När det gäller min egen läsning av Nawal El Saadawi har jag en hel del kvar att upptäcka och jag är med säkerhet inte ensam om det.

 

Foto från Ordfront förlag

En söndagssmakbit från Halland

Igår började jag läsa Christoffer Carlssons senaste bok Brinn mig en sol och redan efter några få sidor kände jag att det här är en bok som passar mig. Språket flyter fint, stämningen är varm och ändå finns spänningen där. I inledningen kommer en man tillbaka till sin barndomsby efter en skilsmässa. Han håller sig mest för sig själv, men blir vän med en Evy, en pensionerad polis. Egentligen är han författare och snart får han en idé till en bok.

Många år tidigare våldtas och mördas en kvinna i samma by. Det är samma natt som Olof Palme mördas och det lokala brottet hamnar i skymundan. Polisen Sven Jörgensson leder utredningen och mördaren som kallas Tierpsmannen tar kontakt med honom för att berätta att han planerar att slå till igen.

Smakbiten kommer från det tredje kapitlet och handlar om hur författaren tänker på Sven och hans son Vidar:

Att jag nu, såhär långt efteråt, har kommit att skriva om Sven och Vidar framstår nästan som overkligt. Ibland hade vi rört oss mycket nära varandra, då och då alldeles intill, jag föreställer mig livslinjer som för en sekund korsas och är på väg att flätas ihop men i sista stund avviker av ett eller annat skäl.

Det hade kunnat gå annorlunda. Jag har tänkt mycket på dem, dessa två män och tidens tand, allting som kunde pågå utan att det märktes.

 

Vad författaren menar vet vi inte och får inte veta, för strax därefter förflyttas vi från 2019 till 1986. Jag har läst ungefär halva boken och är fortfarande fast.


En smakebit på søndag är en utmaning som arrangeras av de norska bokbloggarna Flukten fra virkeligheten och Betraktninger. Den här veckan finns inlägget hos Flukten fra virkeligheten och där finns många fler smakbitar att ta del av.

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: