10 poeter jag älskar

 

Lyriktema i september och självklart måste jag lista mina absoluta favoriter. Det blir en samling författare som i de flesta fall följt mig länge, men några nykomlingar har kvalat in. Att begränsa sig till tio har verkligen inte varit lätt ska sägas, men de här tio har något extra.

Per Wästberg har skrivit såväl poesi som romaner och noveller, men det var hans dikter jag upptäckte först. Diktsamlingen Förtöjningar från 1995 är min favorit och den har jag läst så många gånger att jag nästan kan vissa av dikterna utantill.

Bodil Malmsten är i en klass för sig och jag tycker om allt jag läst av henne, såväl poesi, som pjäser och romaner liksom hennes loggböcker. Det här är hjärtat blev hennes sista bok och den är fantastisk. Malmsten kan som få andra skildra alla sorters känslor så att de verkligen känns.

Nils Ferlin var troligen den poet jag hittade först då jag fick hans samlade verk av min mamma någon gång i de tidiga tonåren. Hans namn lärde jag mig långt tidigare då jag var väldigt förtjust i statyn av honom sittandes på en bänk i Filipstad. Det fanns två vägar att välja mellan då vi åkte till farmors hus i Dalarna och jag föredrog den som innebar ett stopp i Filipstad.

Carol Ann Duffy är Storbritanniens hovpoet och långt ifrån hur i alla fall jag föreställer mig hur en sådan ska vara. Jag hade förmånen att få höra henne läsa sina dikter på Stockholm Literature 2014 och det var en mäktig upplevelse.

Tomas Tranströmer är en av de största, det går inte att komma ifrån. Fortfarande minns jag mitt första möte med hans dikter då Gunnar D Hansson, en annan fin poet och min lärare på GU under en kurs, spelade Östersjöar på en raspig LP-skiva. Metaforernas mästare brukar Tranströmer kallas och en mästare är han utan tvekan. Bäst är nästan att hans dikter går att förstå på så många olika plan.

Karin Boye måste finnas med på min lista, trots att det egentligen var ganska länge sedan jag läste hennes dikter aktivt. Senast har det främst varit Kallocain jag läst och läst om för att använda i undervisningen, men hon har verkligen skrivit fantastiska dikter.

Wislawa Szymborska är ännu en nobelpristagare och en välförtjänt sådan. Hon är också en av få pristagare som jag både känt till och läst något av innan hon fick priset.

Ko Un har länge varit en favorit och trots att anklagelser gjordes mot honom under #metoo väljer jag att fokusera på hans verk och inte person. Un är en unik poet som bland annat beskrivit det sydkoreanska folket i sitt livsverk Maininbo (Tiotusen fotspår)

Kristina Lugn måste få vara med på listan, trots att jag ännu läst allt för lite av henne. Det jag läst har dock varit fantastiskt och jag vill särskilt nämna Hej då, ha det så bra.

Inger Christensen borde ha fått Nobelpriset. Att hon inte fick det handlar kanske om att poeter sällan uppmärksammas, men Christensen var utan tvekan en poet utöver det vanliga. Texterna finns kvar och de är fantastiska. Bäst tycker jag om Alfabet som jag läst många gånger och alltid blir lika förundrad över.

 

Vilka är dina favoritpoeter? Har du någon du återkommer till ofta?

 

 

Photo by Suzy Hazelwood from Pexels