Dag: 4 augusti, 2019

Fler bra sommarprogram 2019

Nu har jag lyssnat på ett gäng program till, några halva som inte fångade mig och några andra som gjorde det. Här är de jag fastnade mest för:

Fares Fares (22 juni) Ett personligt program om hur den numera kände skådespelaren (“han med näsan” som han presenterar sig som i inledningen) kom hit som 14-åring, kämpade med det nya språket, fann teatern och skådespeleriet. Ett välkomponerat och lagom personligt program.

Caroline Farberger (1 juli) Ibland blir det lite mycket, men samtidigt går det inte att värja sig mot Farbergers sanna glädje över att äntligen få bära de klänningar hon drömt om. Tänk att i 50 år tvingas vara någon annan än den man egentligen är. Mest intressant är det dock när Farberger jämför hur hon behandlas i sitt yrkesliv som kvinna, jämfört med hur hon behandlades som man. Hon var en man som trodde att samhället var jämställt, men är nu en kvinna som insett att det inte är det. Där har hon utan tvekan ett unikt perspektiv.

Jonas Gardell (7 juli) Eftersom jag lyssnade på Gardell under Bokmässan förra året och dessutom läst hans senaste bok Till minnet av en villkorslös kärlek känns vissa delar av programmet igen, men det gör inte så mycket. Kanske krävs det ändå att du, som jag, tycker om Gardell och hans imponerande språk, samt ovana att fnissa lite åt sina egna skämt. Det är ett bra och underhållande program för de redan frälsta.

Mats Strandberg (18 juli) Strandberg är en favoritförfattare och det är ett trevligt program han bjuder på. Från barndomens udda fågel, till dagens succéförfattare som är lyckligt gift med en man som han föll för redan då han intervjuade honom första gången. Det här är ett sommarprogram för alla dem som inte riktigt vågar vara sig själva och behöver någon som peppar dem.

Lisa Miskovsky (22 juli) Årets överraskning så här långt. Miskovsky berättar om hur det är att vara mamma till ett barn med autism och igenkänningen är stor. Hon berättar om all planering som behövs för att dottern ska kunna göra vissa (de flesta) saker och hur det ändå inte går som det ska. Hon berättar om reaktioner från människor som inte förstår, då dotterns problem inte syns. Ett riktigt fint och viktigt program.

Alexander Mahmoud (25 juli) Mahmoud är nu en succéfotograf, men länge var han så långt ifrån succé som det går att komma. I alla fall enligt sig själv. Han beskriver sin kropp som ett fängelse och maten som sin enda vän. Han berättar om det stigma som övervikt innebär. Hur han ses som mindre värd för att han inte kan kontrollera sin kropp. Mahmoud berättar också om sina föräldrar och om de hemlösa han mött. Det är ett program för de utstötta och Mahmoud blir deras röst.

Eija Hetekivi Olsson (29 juli) Sicken stjärna hon är Eija Hetekivi Olsson. På bredaste göteborgska berättar hon om sin syn på den kulturvärld som hon stegade in i när debuten Ingenbarnsland kom ut och hyllades. Hur männen i kostym och kvinnorna i flashiga klänningar inte riktigt visste hur de skulle bete sig när hon läste orden i boken, uttalade alla grova ord och svordomar. Dem som Miira från Gårdsten använde. Kanske årets roligaste program, då Hetekivi Olsson inte drar sig för någonting och dessutom verkar ha så himla kul själv när hon, utifrån ett riktigt välskrivet manus, berättar om sina böcker och sitt arbete. En riktig skådespelartalang med ett viktigt budskap.

 

Mitt förra inlägg med sommarprogramstips hittar du här. Stina Wollter fick dessutom ett eget inlägg.

The Bookshop on the shore

I nya boken The Bookshop on the shore tar Jenny Colgan oss med till Skottland igen och låter oss spana på Nina Redmond, ägaren till den rullande bokhandeln, sådär lite grand på avstånd. Nina är höggravid och behöver någon som sköter bokhandeln åt henne. Som tur är har hennes kompis Surinder den perfekta kandidaten. Hon har nämligen just fått veta att hennes bror Jaz har en son och att sonen och mamman riskerar att vräkas.

Det är så vi får lära känna Zoe, mamma till Hari, en ensamstående sådan trots att Jaz ibland dyker upp. När vikariatet i bokhandeln dyker upp bestämmer hon sig för att flytta och hon kombinerar jobbet med att bli inneboende nanny åt ensamstående pappa med ett gäng vilda barn som avverkat fler nannys än de kan räkna (hej Sound of Music).

En styck sorgsen, förvirrad och frånvarande pappa boende i ett stort, förfallet hus (slott?) med barn som saknar sin mamma och inte riktigt vet hur de ska umgås med andra människor. En styck fattig, ensamstående mamma med son som ännu inte yttrat ett ord, trots att han borde börjat prata för flera år sedan. En ägarinna till en bokhandelsbuss som ska föda när som helst och vars man är mer intresserad av sina djur än något annat. Där har ni huvudkaraktärerna i boken som väl ändå får ses som en uppföljare till Den lilla bokhandeln runt hörnet och det är karaktärerna och miljön som gör boken. Det och det faktum att Jenny Colgan är riktigt rolig.

Jag gillar Jenny Colgans böcker. Visst följer de en klassisk mall, men jag tycker ändå att hon lyckas underhålla på ett både bra och smart sätt. Zoe är kanske inte min favorit av hennes kvinnliga hjältinnor, men hon är trevlig att läsa om. När jag var inne på Colgans hemsida insåg jag dessutom att hjältinnorna är fler än jag anat. Vad sägs om Maggie, som är lärare i serien som inleds med Class: Welcome to the Little School by the Sea, Issy på The Cupcake Café och Rosie som jobbar på The Sweetshop of dreams? Nya bekantskaper för mig. Hav, böcker, bakning, mat och godis verkar vara Colgans grej. Ön i havet är min favoritserie, men bokhandelsbussen kommer som god tvåa. Den mest kända om Polly och det lilla bageriet har jag faktiskt inte läst. Det borde jag kanske? Vilken är din favoritserie av Jenny Colgan?

%d bloggare gillar detta: