enligt O

Tankar från en bokberoende

Dag: 31 december, 2018

Gott nytt år!

Egentligen känner jag alltid mer nystartskänsla när höstterminen startar i augusti, men ett nytt år är ändå ett nytt år och det är ju det vi firar.

Vi säger hej då till 2018, som jag kommer att minnas som ett ganska tungt år, men med rejäla ljusglimtar. Många av de roligaste händelserna under året har varit bokrelaterade.

Redan i februari var det dags för den andra upplagan av Bokbubblarnas Läsretreat i Varberg. Eller förresten, det är ju Annette som fixar det mesta, så hylla den som hyllas bör. Många tycker att det är lite småknäppt att åka iväg en helg “bara” för att läsa, men för mig (och de andra deltagarna) är det ungefär så bra som det kan bli.

En av höjdpunkterna under året var utan tvekan resan till Brighton med Breakfast Bookclub. Att återse staden efter mer än 20 år var en fin upplevelse. Sällskapet och det fina vädret gjorde sitt till. Jag skulle gärna åka tillbaka snart igen.

Några träffar med Kulturkollo har det blivit under året. I april samlades vi i Göteborg och i november i Stockholm, men den mest exotiska resan gick utan tvekan till Kalix och Malören.

Resten av sommaren var vi hemma och många var de timmar jag satt i våra nyinköpta möbler på altanen. Varmt var det så att det räckte och blev över. Tur att vi väntar med att så gräsmatta till nästa år.

Hösten innehöll en Bokmässa som var bättre än förra året, men ändå saknade de riktigt stora namnen. Alltid trevlig dock när kulturen kommer till oss i väst.

Det måste också sägas att det finns mycket som gör livet fint. Jag har ett jobb som jag trivs med och är så glad att jag har såväl elever som kollegor som gör det roligt att gå till jobbet. Tänk er själva att vackla in trött på jobbet och kanske längta tillbaka till sängen och sedan mötas av elever som inte sällan bjuder på trevliga hälsningar eller till och med en kram. Jag kan bli vansinnigt trött på elever ibland, men grunden är att de jag möter är fina ungar som är lätta att tycka om. Det finns mycket att säga om läraryrket, men tråkigt är det aldrig.

Jag har också familj och vänner som faktiskt inte befinner sig i bokbloggarmaffian och är viktiga delar av mitt liv. Familjen har fått extra mycket tid i år och vi har kämpat på tillsammans. Det är skönt att känna den tryggheten.

Snart är det 2019 och jag har ovanligt få planer inför det nya året. Vår livssituation just nu tillåter inte så många planer, men en fungerande vardag räcker långt. Det önskar jag av det nya året.

Om ungefär en månad är det dags för Läsretreat på Hotell Gästis i Varberg med ett gäng fina bokälskare. Det är tredje året och därmed en tradition. Helt klart en helg att se fram emot.

Jag funderar också på att åka till LitteraLund igen i april. Det var riktigt trevligt förra gången och jag har en del fortbildningspengar att använda.

Så mycket mer är inte planerat under våren, men kanske händer något mer trevligt och bokrelaterat. Eller bara något trevligt som inte alls har med böcker att göra.

Gott nytt år önskar jag er alla!

 

 

 

Photo by Roven Images on Unsplash

The Café at Seashell Cove

Det finns verkligen hur många böcker som helst som utspelar sig på ett café eller ett bageri eller något liknande. Alltid är huvudpersonen en kvinna mitt i livet som behöver en nystart. Karen Clarkes The Café at Seashell Cove står sig ganska bra i genren.

Tanken var att jag skulle läsa The Christmas Café at Seashell Cove, men det visade sig vara tredje delen i en serie och eftersom jag är i det närmaste fixerad vid att läsa böcker i rätt ordning fick jag helt enkelt börja med bok ett i serien.

The Café at Seashell Cove handlar om Cassie som blir av med sitt fina jobb i London och reser till sina föräldrar för att samla energi. Självklart utan att berätta för dem vilken den riktiga orsaken till hennes “semester” är. Hennes föräldrar äger ett café och är helt nöjda med sin verksamhet. När Cassie anländer börjar hon dock försöka hjälpa sina föräldrar genom att skapa en massa speciella events, men det blir inte alltid som hon tänkt sig.

Det här är en trevlig berättelse om att våga vara sig själv med budskapet att en karriär i storstaden kanske inte är det viktigaste om det inte gör en lycklig. Cassie träffar sina gamla vänner och börjar måla igen efter många år. Visst är det så att ett förlorat jobb är ett misslyckande, men det perfekta livet kan se ut på olika sätt. De två andra böckerna i serien om caféet vid stranden handlar om Cassies vänner Meg och Tilly och jag tror faktiskt att jag kommer att läsa vidare om än inte just nu.

 

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: