enligt O

Tankar från en bokberoende

Dag: 21 juli, 2018

Bra när kultur får stå i centrum

Tänk om den självklara frågan till fotbollsspelare var “Vad läser du nu?” och svaret inte blev “Jag läser inte böcker.” Om politiker likt Barack Obama tipsade om bra böcker på sin Facebooksida och företagsledare likt Bill Gates tackade för tipsen och gav några tillbaka. Tyvärr händer det alldeles för sällan i Sverige. Min dröm är ändå att litteratur ska få en sådan status att vi ser det som något självklart att läsa och då inte bara Astrid Lindgren. Ingen fel på henne, men jag är rätt trött på att de politiker och andra med makt som nämner böcker som påverkat dem alltid måste ta upp Astrid Lindgren i allmänhet och Pippi Långstrump i synnerhet. Jag vill ha tips som visar att de är läsande människor, inte bara sådana som en gång läst en bok.

En positiv serie i DN i sommar är deras Kulturvalet, där partiledarna berättar om kultur som betytt och betyder något för dem. Först ut var Annie Lööf, som visserligen nämnde Pippi Långstrump, men också berättade att Katarina Wennstams Flickan och skulden fick henne att vilja bli jurist, att hon skrattar gott åt Grotesco och att nästa bok i läshögen är Sveas son av Lena Andersson.

Jonas Sjöstedt lyfter fram Astrid Lindgren han också och ja, det får man göra, men … Han berättar också att Elena Ferrantes böcker ligger i hans TBR-hög.

Ulf Kristersson förvånade mig på ett positivt sätt genom att lyfta fram flera kvinnliga författare, bland annat Agneta Pleijer. Bland betydande kulturpersonligheter nämner han Ingemar Bergman och faktiskt inte Astrid Lindgren alls. Även hans TBR-hög innehåller Sveas son.

Jan Björklund berättar om sin kulturfattiga barndom och skolans betydelse för kulturens spridning. Ännu ett fan av Astrid Lindgren och han ser sig själv (oväntat nog) som en blandning mellan Emil och Pippi. Deckare och historiska böcker är det han läser och i TBR-högen finns Viveca Stens senaste.

Fyra intervjuer hittills alltså. Ser fram emot de andra.

 

Photo by Eli Francis on Unsplash

 

 

Ett bindande löfte

Av en slump återupptäckte jag Erin Kelly, som jag tidigare bara läst The Poison Tree av. Ett bindande löfte dök upp då jag sökte efter böcker som utspelar sig i Brighton och jag är väldigt glad att jag läste den.

Huvudpersonen Luke bor i Leeds och tror sig ha träffat kärleken när han möter Jem. De flyttar ihop och Jem försörjer Luke som hoppas kunna skriva en true-crime-bok som säljer massor. När Jem börjar bli för kontrollerande och mannen han tänkt skriva om söker sig till ett annat förlag, flyr Luke till Brighton. Han får hjälp av sin vän Charlene att hitta en lägenhet, en mycket annorlunda sådan och genom den får han kontakt med den lokale före detta gangstern Joss Grand. Grand är numera ägare till ett fastighetsimperium och har lämnat alla olagliga affärer bakom sig. I lägenheten Luke nu bor bodde tidigare en de viktigaste personerna i Grands liv. Det är en av anledningarna till att han ofta kommer dit på besök.

Vi vet redan från början att det gått illa för Luke. När vi träffar honom första gången sitter han bunden i någon slags källare. Vem som är ansvarig vet vi inte, men Luke har sina teorier. Kelly tar oss med till Leeds ett år tidigare och historien kan börja.

Jag gillar Ett bindande löfte. Det är en spännande och välskriven bok med driv. Kanske inte den mest originella, men stämningen är snygg och karaktärerna är intressanta att följa. Perfekt för hängmattan.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: