enligt O

Tankar från en bokberoende

Dag: 17 februari, 2018

Shirins första fall

Bonnier Bookery är Bonnierförlagens satsning på böcker skrivna direkt för den digitala marknaden. Ett gäng kända författare som Anna Jansson, Malin Persson Giolito och Johan Theorin kommer att ge ut kortromaner på förlaget och flera har redan släppts.

Katarina Wennstams bidrag är Shirins första fall, en kortroman som faktiskt redan publicerats i Damernas värld 2014. För mig var det dock en ny text och eftersom Shirin Sundin, numera Shirin Nouri, är en av mina favoritkaraktärer ville jag självklart veta mer om henne.

Shirins första fall var ett mord och nu, många år senare, står hon öga mot öga med mördaren. Vi får veta vad han gjorde och varför. Tyvärr är det här en väldigt kort kortroman och även om den är bra hade jag önskat mig mer. Fallet är nämligen tillräckligt intressant för att vara värd en längre text.

Trots att det korta ibland blir för kort gillar jag konceptet med kortromaner och jag är sugen på att läsa flera böcker i utgivningen. Mest lockar kanske Malin Persson Giolitos nysläppta Processen, men även de två andra böckerna i trion om terror av Jonas Bonnier och Anna Jansson låter spännande.

Mello når Malmö och någon slags höjd

Förra veckan var det ont om ljusglimtar, men efter att ha lyssnat på de korta snuttar som släppts på svtplay av veckans låtar, är jag försiktigt positiv. I princip alla låtar som framförs ikväll är bättre än alla låtar publiken i Scandinavium fick höra. Jämfört med de två tidigare deltävlingarna syns denna deltävling vara något av en dödens grupp, vilket troligen betyder att de bidrag som går till Andra chansen härifrån har en god chans att ta sig till final.

Först ut är Martin Almgren, idolvinnaren från 2015 med A Bitter Lullaby och jag ska erkänna att jag är svag för honom och hans röst, trots att den musik han framför inte riktigt är min grej. När jag hörde det countrydoftande bidrag för första gången utbrast jag spontant att det är årets vinnare. Vi får väl se hur idolfansen lägger sina röster, men topp 4 bör Almgren nå i alla fall.

Barbi Escobar är verkligen veckans överraskning för mig och jag gillar hennes låt Stark skarpt. Hon sjunger bra och låten är snygg. Jag hoppas att det går riktigt bra för henne och det gör jag inte bara för att det behövs tjejer i finalen. Dessvärre tror jag inte att det funkar om inte scenshowen är något alldeles extra. Det blir en femteplats som bäst.

“Nere på botten, där är det toppen”, nej förresten, det var visst Cubra libre med Moncho och inte krabban Sebastians megahit som tävlar i årets Mello. Det här är veckans bottennapp helt klart, lite passande ändå med tanke på låtreferensen ovan. Årets dagishit kanske, men jag blir förvånad om det inte är plats 7 som gäller för Moncho. Det här är inte bra någonstans. Möjligen ett litet plus för de fina bakgrundsdansarna.

Jessica Andersson är veckans schlagerveteran och det var några år sedan sådana gick hem hos den stora publiken. Jag gillar Jessica. Hon är proffsig och sjunger bra. Låten Party voice känns dock väldigt lite 2018, vilket kan vara både en fördel och en nackdel i sammanhanget. Det beror litegrann på vilka som röstar. Årets träningslåt lär den helt klart bli och säkerligen en radiohit.

Bidrag nummer 5 framförs av Kalle Moreus & Orsa spelmän och heter Min dröm. Svenstoppen nästa, men jag är tveksam till att låten tar en finalplats. Å andra sidan är det ännu inga artister som vänder sig till den äldre publiken som nått finalen, men å andra sidan har jag svårt att se att speciellt många kommer att rösta på den. Det här är ingen dålig låt, men nja, jag är verkligen tveksam till all nationalromantik. I Eurovision skulle den komma sist.

Dotters låt Cry är en låt som är bra på riktigt, dvs en låt som jag skulle gilla om jag hörde den på radio och som skulle kunna ta plats i någon av mina spellistor på Spotify. Hon sjunger hur bra som helst med en röst som påminner om Regina Spectors och jag gillar hennes låt. Tyvärr tror jag inte att den fungerar i melodifestivalsammanhang, men jag har gärna fel. Det jag vet är att mina barn kommer att avsky den.

Mendéz är förhandsfavorit och för den som gillar latinpop är Everyday verkligen inte sämre än någon låt av Luis Fonsi eller Enrique Iglesias. Jag gillar dock inte speciellt mycket. Återstår att se om jag är representativ för svenska folket eller inte. Den här gången tror jag inte det.

Det är svårtippat den här veckan och jag undrar lite över hur låtarna delats upp i deltävlingarna. Nu är det visserligen så att det är få kända namn den här veckan, men låtarna är desto bättre. Utifrån personlig smak och vad jag tror andra kan tänkas gilla tippar jag att Mendéz och Martin Almgren går till final, medan Jessica Andersson och Dotter får tävla i Andra Chansen. Att Dotter är tämligen okänd talar mot henne, men låten är bra och oddsen är låga.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: