I huset mittemot

Huset mittemot är Alex Haridis debutbok, men det är inte det första han skriver. Haridi har nämligen skrivit manus till Anno 1790, Äkta människor och Blå ögon, men faktiskt märks det inte särskilt att det är manusförfattare han är till vardags. Visserligen skulle Huset mittemot säkert kunna bli en bra film, men det är inget filmmanus i bokform utan en mycket välskriven bok.

Vi får veta att en pojke tagit livet av sig. Pojken som bodde i huset mittemot huvudpersonen Joel. Huset som kallas Ödehuset. Det var tjugo år sedan det hände, men sedan dess har ingen bott i huset. Hur det egentligen gick till eller varför en trettonåring begick självmord vet egentligen ingen. Versionerna av historien är oändliga, men sammanfattningsvis berättar de ungefär såhär:

”Den nittonde oktober 1992 cyklade Jonathan Andersson hem från skolan. Han åt sitt mellanmål och gjorde sina läxor. Sedan gick han upp på vinden och hängde sig. Han var bara tretton år gammal.”

Joel och hans kompisar är självklart nyfikna på det där Ödehuset. Vem skulle inte vara det? En kväll bestämmer de sig för att ta sig in där och det är då de inser att huset inte alls är tomt. Under natten som följer tar någonting sin början som ingen egentligen kan förutse. Något som innefattar Joel och Jonathan.

Huset mittemot är ingen spökhistoria, utan en småläskig, men också småmysig historia om att vara tonåring och försöka hitta sig själv i en värld som inte är så enkel. Jag gillar kombinationen av det väldigt verkliga och det som inte är lika verkligt. Jag gillar Joel och hans något dysfunktionella familj och jag gillar också historien om Ödehuset.

Jag måste också säga att jag absolut älskar omslaget av Anna Henriksson, som är otroligt snyggt och dessutom fångar stämningen i boken perfekt. Omslag är riktigt viktigt för mig och det här omslaget lockar verkligen till läsning. När jag gick in på Henrikssons hemsida Pixelpiraya och såg de andra omslagen hon gjort, står det klart att det här är en riktig omslagskonstnär. Mycket imponerande.