Modiano är vinnaren

Frankrike är min grej, i alla fall när det kommer till kultur, men av årets nobelpristagare i litteratur har jag endast läst en del av Lilla smycket. Jag fångades inte. Dags att göra ett nytt försök kanske. På Kulturkollo kommer vi att cirkla om Dora Bruder, med början i november.

Patrick Modiano är således inte en helt ny bekantskap för mig, men jag visste inget mer om honom än att Elisabeth Grates Bokförlag ger ut hans böcker. Jag har till exempel lärt mig först idag att hans namn uttalas Modianó, inte Modiáno. Just förlagskopplingen är det jag är extra glad över idag. Alltid roligt när små förlag hamnar i blickfånget, speciellt ett så ambitiöst förlag som detta. Elisabeth Grates Bokförlag, som också har den förre franska pristagaren J.M.G. Le Clézio i sitt stall.

Modiano är fransman nummer elva som får Nobelpriset och jag kan inte låta bli att tycka att det är tråkigt att Nobelpriset fortsatt är så etnocentriskt. Modiano må vara en fantastisk författare, men europeiska män är helt klart överrepresenterade bland pristagarna. Troligen för att juryn, i detta fall Svenska Akademien, till största del består av just europeiska män. Synd att de inte kan gå utanför sin egen sfär oftare. Trevligt dock att författaren som får det faktiskt inte passerat 70.

Patrick Modiano får priset med motiveringen:

”För den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld.”

”For the art of memory with which he has evoked the most ungraspable human destinies and uncovered the life-world of the occupation.”

Förläggaren Elisabeth Grate är självklart överlycklig och hoppas nu att fler får upp ögonen på Modiano, som hon menar är en författare vars verk berör. Hoppas att jag blir berörd vid mitt nästa möte med honom.