Dag: 19 februari, 2014

Vilka böcker vill du äta?

file851348626627

Bakverk med böcker gillas och den här veckan har jag hittat såväl cupcakes som en superfin tårta. Detta fick mig att fundera över vilka böcker som skulle representera mig om jag fick en egen boktårta. Den tårta jag såg bestod av fyra böcker, jag ger mig själv en med fem.

Den allvarsamma leken måste finnas med såklart. En gammal favorit, som jag läste om med nya ögon för inte så länge sedan och nu tyckte om på ett annat sätt.

Av barndomens böcker måste Gyllene år av Laura Ingalls Wilder och Emily gör sitt val av L m Montgomery eller kanske någon av böckerna av Anne på Grönkulla finnas med. Jag väljer två av dem.

Och så Mina drömmars stad. Den måste vara med. Jag har läst hela serien säkert 30 gånger.

Och så en kvar, det får bli en modernare. Jag tittar igenom mina 100 favoriter och får lite panik. Hur stor kan tårtan bli egentligen? Låt mig välja fler …

Men nej, för en gångs skull ska jag begränsa mig och väljer Igelkottens elegans av Muriel Barbery. I hård konkurrens ska tilläggas.

Vilka fem böcker ska utgöra din boktårta? Eller fuskar du kanske och gör ett helt gäng cupcakes?

 

Eva och jägarinnorna

kalmars-jagarinnor

Det är sent 90-tal i Kalmar. Kalmars jägarinnor lever livet i hög fart, för att inte riskera att vara eller bli för vanlig. Huvudpersonen Eva hör till gemenskapen, men livet i Kalmar skaver. Hon vill mer, men stannar ändå. Och när hon väl lämnar är det kanske inte för något bättre. I framtiden möts de igen och då är livet ett annat och ändå precis sig likt.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om Kalmars jägarinnor av Tove Folkesson. Historien om de unga kvinnorna som gett boken dess titel är stundtals fantastisk, men ibland ganska rörig. Eva berör mig, hennes väninnor gär det ibland, men vissa stunder flyter de ihop till en enda spretig person. Jag känner igen mig i tiden, roas och oroas av händelserna, men blir tyvärr inte riktigt berörd.

Folkesson lovar dock mer, hennes språk är många gånger briljant och tempot är rappt. Kalmars jägarinnor är långt ifrån dålig, bara inte riktigt så jämn som jag skulle önska. Jag tycker dock att det är kul att Kalmar sätts på den litterära kartan och är trots allt glad att jag spenderade några timmar med stadens jägarinnor.

%d bloggare gillar detta: