Dag: 18 mars, 2013

Nästa träff med Göteborg läser blir i april

alt 22

 

Göteborg läser träffades för första gången i förra veckan och nu planerar vi för nästa träff, den 24 april, som kommer att handla inte bara om John Hall, utan också om författaren Sophie Elkan.  Vi kommer att inleda med en stadspromenad  i Sophie Elkans och John Halls fotspår och därefter blir det samtal om boken fram till och med kapitlet John Hall & Co, s. 265 i pocketupplagan.

 

Läs mer om nästa träff hos Anna.

Läst i februari

Februari var ingen höjdarmånad läsmässigt. Visserligen läste jag en del bra böcker, men det gick trögt. Det blev många tunnisar i ett desperat försökt att hitta läslusten. Följande böcker läste jag:

  1. Noors trädgård, Sara Wadell
  2. Crank, Ellen Hopkins
  3. Lite som jag, Pia Juul
  4. Gul utanpå, Patrik Lundberg
  5. You had me at hello, Mhairi McFarlane
  6. Mississippi, Hillary Jordan
  7. Dagar utan hunger, Delphine de Vigan
  8. The Sense of an Ending, Julian Barnes
  9. Gone girl, Gillian Flynn
  10. Kod 400, Sophie Divry
  11. Svalornas lek, Zeina Abirached

Jag började med en lättläst bok som utspelar sig i Sverige, åkte till USA och fick veta hur droger kan påverka människor, sedan fick jag följa en flicka som letar efter sin mormor och en pojke som söker upp sin biologiska familj och en ung kvinna som kämpar mot sin anorexi. Lite romantik på temat “the one that got away” piggade upp mig och sedan var det dags för månadens bästa om rasism i södra USA efter andra världskriget. Mississippi är en av de bästa böcker jag läst!

Månadens roligaste läsupplevelse var ändå Gone girl som jag läste tillsammans med Fiktiviteter. Det var riktigt, riktigt kul att samläsa och nörda loss totalt. Bokbubblarna läste Barnes och även det samtalet var givande och intressant.

Slutligen blev det en kort fransk mololog och en libanesisk grafisk roman som följer franskklassicismens krav på ett rum, en begränsad tid och en handling. En lite annorlunda, men innehållsmässigt bra läsmånad.

Lite statistik måste jag självklart bjuda på. Först könsfördelningen som är otroligt ojämn efter förra månadens förhållandevis jämna fördelning.

Skärmavbild 2013-03-17 kl. 15.36.17

 

Grejen är att jag inte ens kan skylla på Internationella Kvinnodagen, då det handlar om februari. Bara att inse att jag utgår från mig själv då jag väljer läsning.

Målet i år är att läsa böcker av författare från fler än 20 länder. Noterbart är att jag läst väldigt lite svenskt i februari.

Skärmavbild 2013-03-17 kl. 15.39.28

 

Det betyder att jag under årets första månader läst böcker av författare från sju länder. Det är ändå en okej början tycker jag. Å andra sidan läser jag mest från Sverige, USA och Storbritannien, med Frankrike som god fyra, så det gäller att hitta de mer udda länderna.

Jag lånar mer och mer böcker och den här månaden ser fördelningen ut så här.

 

Skärmavbild 2013-03-17 kl. 15.42.15

 

 

Väldigt få recensionsexemplar och jag ligger efter på den fronten. Lite skärpning på det under mars, men tyvärr har det börjat sådär…

Jag nöjer mig här idag. Inga format eller genrer. Klart är att jag läser mer och mer e-böcker och det kommer jag att fortsätta med. Huset är fullt av böcker.

En lång natt i hallen

svalornas_lek

Av en slump rörde jag mig mycket kring Galagos monter på Bokmässan och fick också med mig en hel hög böcker därifrån, bland annat Svalornas lek av Zeina Abirached, där vi får följa med till krigets Libanon under en natt. Det är en självbiografisk berättelse i grafisk form och de snygga illustrationerna bidrar helt klart till läsupplevelsen. För en läsupplevelse är det helt klart. Mycket effektivt lyckas Abirached få mig att förstå hur krig begränsar människor. Hur det enda säkra rummet i den förut så rymliga lägenheten var hallen. I hallen där grannarna samlas under bombnätter och trots allt lyckas skapa en normalitet i kaoset.

Just den här natten är Zeinas föräldrar borta och staden är inte säker att röra sig i. Faktum är att även staden har krympt. Rör man sig på fel ställen hotar krypskyttar. Friheten finns inte längre kvar. Människorna är så rädda för att gå ut att offren kan ligga livlösa på gatorna i timmar, innan någon räddar dem.

Det är barnets beskrivning, men inte bara. Nyheter och reflektioner från grannarna finns också med, vilket gör att bilden av verkligheten blir mer mångfacetterad. Att skildra det hemska med svartvita bilder och få ord ger effekt. Jag läser ganska snabbt, men måste ibland hejda mig för att ta in helheten. Jag rekommenderar verkligen Svalornas lek både till vana och ovana serieläsare.

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: