Det normala i det onormala
Efter en mycket trög läsperiod hoppas jag att den antibiotika jag fick igår ska hjälpa inte bara bihålor och luftrör, utan även min läsning. Det är den nionde mars och jag har läst en bok. För mig är det vansinnigt dåligt och ett tecken på att mitt liv inte är i balans, men det är svårt att genom just exemplet med den försvunna läslusten få någon sympati från omgivningen. Att bara ha läst en bok de första nio dagarna i mars är liksom inga konstigheter. Ingen annan än jag blir upprörd över att jag BARA läst en bok. Snarare tycker de att det låter fullt normalt.
Nu ska jag ägna några timmar åt att försöka locka fram läslusten. Jag hoppas att Jag biter i apelsiner är rätt val. Jag har läst några kapitel och det känns helt klart så!
