Dag: 19 augusti, 2012

Dags att börja uppladdningen

Om lite drygt en månad smäller det. I fyra dagar ska jag och säkert många av er, frossa i böcker på Bok- och biblioteksmässan. Redan imorgon startar jag nedräkningen med en inläggsserie om och delvis av författare, förlagsfolk och bloggare som kommer att vara i Göteborg. Inläggen kommer att få rubriken Bokmässepepp och blir runt 20 till antalet.

Förhoppningsvis hinner jag läsa några av de böcker jag skulle vilja ha läst till mässan, så att även boktipsen blir mässfokuserade. Inget jag kan lova dock. Det jag kan lova är att det kommer att hända mycket här de närmaste veckorna!

 

Det är söndag idag…

… och i boken jag läser jag jag hittat några riktigt bra citat. Dags att hoppa på utmaningen som ursprungligen kommer från Flukten fra virkeligheten och går ut på att just bjuda på utdrag från de böcker man just nu läser, samt tankar om den. Idag bjuder hon på en kritisk smakbit och längst ner i inlägget finns instruktionerna.

Boken jag läser just nu är En blomma av blod av Ngugi Wa Thiong’o, en författare som ingår i min boktolva och en bok som jag har med i  min trio till Pockerlovers utmaning tre på tre. Dessutom finns det en möjlighet att Ngugi Wa Thiong’o ligger högt på vadslagningslistorna inför avslöjandet av årets nobelpristagare i litteratur. Kanske är det till och med hans namn som Peter Englund läser upp.

Huvudpersonen i boken, Munuri, undervisar i byns skola och en dag återvänder en elev som han hjälpt till högre studier:

Och nu, många år senare, var han tillbaka, kanske för att berätta för mig om avfärd till ännu högre regioner. Det här var förvisso den verkliga lönen för undervisningen; då och då träffade man på någon som efteråt hade överträffat ens vildaste drömmar, ens innerligaste förhoppningar, att denne någon kom tillbaka för att tacka en och då blev man glad.

Jag tycker om att huvudpersonen är lärare, för trots att ingen del av boken hittills utspelat sig i skolsalen, finns skolan ändå hela tiden i bakgrunden som en möjlighet till ett liv bättre än det som erbjuds utan skolgång. Annars är det ett mord som snart kommer att stå i centrum och de personer jag lärt känna ska blandas in i det.

Jag har läst ungefär 130 sidor i En blomma av blod och jag tycker om den. Egentligen händer det mycket lite, samtidigt som det på varje sida händer en massa små saker. Jag tycker om stämningen och tempot. Jag tycker om hur tidsperspektiven byts och att jag  ännu inte vet varken var historien börjar eller slutar.

En riktigt fin och annorlunda bok

SLE, systemisk lupus erythematosus, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som uppstår när kroppens immunförsvar inte fungerar som det ska. Sjukdomen kan drabba flera av kroppens organ och yttrar sig på många olika sätt. Trötthet och ledbesvär är några vanliga symtom. Personer med SLE bör skydda sig mot direkt solljus. Bot saknas, men läkemedelsbehandling kan mildra ledvärk och andra besvär.

citat från Vårdguiden

Ninna har SLE, en sjukdom som var helt ny för mig,  men som hon känner väl till. Sjukdomen är hennes fiende, som begränsar hennes liv och bryter ner hennes kropp. I en sjukhussäng, i sitt rum med mörka gardiner för fönstren lever hon sitt så kallade liv. Hennes mamma vill skydda henne från allt som skulle kunna göra henne sjukare, men frågan är om hon inte bara gör allting värre. Det är förnedrande nog att duschas av hemtjäntens personal, utan att ens mamma ska flaxa runt och kritisera allt och alla.

I Maria Nygrens debutbok 100 meter lycka är Ninna huvudpersonen. Hon är 17 år och livet borde vara fyllt av skola, fester, killar och allt annat som hör tonåren till. Den biten står hennes syster för. Inte konstigt då att systrarna inte har något gemensamt längre. Det är som om Sussie är avundsjuk på den uppmärksamhet Ninna får, samtidigt som hon skäms för henne.

Att Ninna är avundsjuk på Sussies frihet är kanske mer naturligt.  Tur då att hon har löpningen. I fantasin är hon bland de bästa i världen på att springa 100 m. Tankarna på detta är så verkliga att de ibland tar över hennes liv, eller ger henne ett med tanke på hur lite hon har att leva för. Fantasierna oroar hennes mamma. Allt oroar hennes mamma.

Ninnas liv förändras när Munir, läkarstudenten, börjar arbeta på Hemtjänsten. Han sveper in i familjen med sina kreativa idéer och sin tro på möjligheten att bli bättre. Han försöker få Ninna att kämpa, att träna och att faktiskt springa de där 100 meterna på sitt sätt. Han ger henne hopp, men situationen blir långt ifrån okomplicerad.

Jag är glad att jag läste  100 meter lycka då den berörde mig djupt. Det är en lättläst bok som inte kräver många timmar ren lästid, men tankarna den väcker stannar kvar länge, länge. Lite förutsägbar på sina ställen, men definitivt mycket läsvärd. Det är relationerna mellan människorna i boken som gör läsningen och den mellan de två systrarna är den som griper tag i mig mest.  Tydligen var den från början tänkt som ett långfilmsmanus och jag tror att det skulle bli en alldeles utmärkt film om Ninna, Murir, Sussie och de andra personerna i boken.

 

%d bloggare gillar detta: