Dag: 19 juni, 2012

Dagens EM-böcker Frankrike

Frankrike är ett favoritland när det kommer till fotboll och helt klart när det gäller böcker. Just idag skulle jag dock föredra om de inte plockade några fotbollspoäng alls.

Det går inte att skriva om fransk litteratur utan att nämna Marcel Proust som skrivit mastodontverket På spaning efter den tid som flytt. Jag har endast läst första delenSwanns värld där den berömda Madeleinekakan finns med och jag känner mig inte speciellt sugen på att läsa fler delar.

En av mina franska favoritböcker är den riktigt hemska och sorgliga Pappa Goriot avHonoré de Balzac. Jag gillar också Emile Zolas Thérèse Raquin trots att den är ruskigt osmaklig. Simone de Beauvoirs Det andra könet är också en läsvärd klassiker.

Muriel Barbery föddes i Marocko, men bor i Frankrike och skriver på franska om fransmän i Frankrike. Det borde räcka för att kvalificera sig till det här inlägget eller? Jag absolut älskar hennes Igelkottens elegans, men det är det väl ingen som missat.

Ännu en inflyttad författare är favoriten Nina Bouraoui som föddes i Algeriet. Jag absolut älskar hennes böcker, men kanske är Kärlekens geografi och Våra kyssar är avsked mest läsvärda. Läs dock gärna de självbiografiska böckerna i ordning.

Claire Castillon har skrivit absurda och rappa novellsamlingen  Bubblor och jag vill absolut läsa mer av henne. En annan fransyska som har potential att bli en favorit är Justine Lévy och hennes Vi ses på Place de la Sorbonne har verkligen stannat kvar i mitt minne.

Även Delphine de Vigan tillhör de fransyskor som jag blivit betagen av. Hennes bok No och jag är verkligen riktigt bra. Detsamma gäller Den röda soffan av Michèle Lesbre.

Och fransmännen då?  Eric-Emmanuel Schmitt är en riktigt trevlig författare som jag läst två fina tunnisar av. Kanske är Oscar och den rosa damen den finaste av dem.

I sommar ska jag definitivt läsa De obotliga optimisternas klubb av Jean-Michel Guenassia som har fransk-algeriskt ursprung. Boken utspelar sig i Paris i slutet av 50-talet.

Och så slutligen Jean-Marie Gustave Le ClézioClaude Simon och Jean-Paul Sartre som är tre franska nobelpristagare jag ännu inte läst.

 

Något jag ser fram emot

Den 20e drar vi till Spanien. Sista arbetsdagen på några veckor är då avklarad. Säcken förhoppningsvis någorlunda fint hopknuten. Det ser jag fram emot.

Jag borde självklart läsa spanskt i Spanien, men jag är inte sådär supersugen på det just nu. Istället ska jag beta av den hög med böcker som jag samlat på mig under året. Frågan är då vilken av dem som ska få symbolisera min längtan efter sol, värme och ledighet?

Jag valde till slut Himmelsdalen av Marie Hermansson och då inte baserat på innehållet, mer än att jag längtar efter att bara umgås med de tre männen i mitt liv, utan att störas av någon annan.

 

Scroll to Top
%d bloggare gillar detta: