Dag: 22 maj, 2012

Tisdagsenkät från GloryBox

Egentligen var det en måndagsenkät, men nu är det ju tisdag…

Just nu…

…nöjesläser jag: Oj, massor, men kanske främst Skuggsida och Diktsamling.

…nyttoläser jag: Med dispens för engelska, med tips om hur de här eleverna kan tas emot och kartläggas på gymnasieskolans nationella program.

…är jag exalterad över: Soooolen!

…är jag stolt över: Att boken, min bok bör dimpa ner i lådan nästa vecka. Lärarcd:n kom förra veckan, men det är inte riktigt lika roligt.

…är jag nervös för: Hur förlaget ska ta emot det provkapitel de läser och bedömer just nu. Och ett samtal jag ska ringa nästa vecka. Bra nervös dock.

…längtar jag efter: Mer sol och många lediga dagar.

…planerar jag: att ta ett glas vin i min trädgård när jag kommer hem.

 

 

 

 

En riktigt solig dag kanske jag vågar

Jag önskade mig The woman in black av Susan Hill i Fiktiviteters tävling och jag vann! Nu ska jag bara invänta några riktigt soliga sommardagar, då jag vet att jag garanterat har sällskap och därför vågar läsa denna läskiga historia.

Spökhistorier är riktigt mysiga. Tack så hemskans mycket Helena!

Vem är Ben Avrohom?

 

Han var den enda vita killen i huset. Om man bortser från judarna som ägde spritbutikerna och klädaffärerna var han den enda vita killen i hela området. Resten av oss var dominikaner eller puertoricaner allihop. Några svarta jävlar av den vanliga sorten. Allesammas fattiga. Arga. Som undrade hur det skulle bli bättre fast vi visste att det inte fanns något svar. Det var som det var, är som det är. Ett jävla getto i en amerikansk storstad.

 

Den vita killen är Ben. Ben Zion Avrohom. Han som levt i stadens tunnelsystem, som råkar ut för en svår olycka och som gäckar läkarna. I kapitel efter kapitel berättar olika personer om sitt möte med Ben. Han som ser människor på ett speciellt sätt. Han som får många att börja leva ett liv värt namnet. Han som säger att kärleken är störst och att de som tror på Bibeln är fel ute. Gamla skrifter har ingenting att säga oss idag. Den kyrka som exkluderar människor och begränsar kärleken är inte den kyrka gud vill ha.

Inte konstigt att Sista testamentet  av James Frey väckt uppmärksamhet. Inte konstigt att många är arga. Han sågar den amerikanska kristendomen längs fotknölarna. Han menar att i princip alla kristna ledare världen över har missuppfattat vad det är gud egentligen vill säga.

Religion ska inte handla om hat, om skräck för homosexualitet, förtryck av kvinnor, regler som begränsar. Glöm Bibeln säger Ben och lev här och nu. Älska som Jesus gjorde. Älska alla. Och Ben älskar alla. Bokstavligen.

Debatten om religion har varit stark de senaste dagarna sedan Uppdrag granskning granskat imamer och dubbelmoralen som  många av dem visade. De hade säkert kunnat hitta präster som stod för samma dubbelmoral. Som begränsar kvinnor, inte låter dem bestämma över sig själva eller sin kropp. Som begränsar livet för den man eller den kvinna som älskar någon av samma kön.

James Frey sätter fingret på något viktigt och han nöjer sig inte med att viska. Hans budskap ropas ut högt och tydligt. Ibland gör det nästan ont i öronen, men jag vill ändå lyssna. Ben är en fascinerande gestalt. En ny Messias? Jesus i en ny skepnad? Eller “bara” en väldigt annorlunda man som tror på kärleken? Läs och avgör själv. Det här är nämligen en bok du inte får missa.

 

%d bloggare gillar detta: