Dag: 7 maj, 2012

Dagens post

Jag behöver inte fler böcker, men den här blev jag grymt glad över. Sista testamentet kvalar definitivt in på läslistan i maj.

20120507-160659.jpg

Okej, men vad gör ni nu?

Världen är inte jämställd. Sverige är inte jämställt. Svenska Akademien är definitivt inte jämställd. Det tycker Peter Englund är lite pinsamt, men inte så pinsamt att han tänker göra något åt det. Han tror nämligen inte på kvotering, utan att de bästa ska få priset. Så brukar det låta. De bästa ska prisas. Det måste vara därför som nio av de tio senaste litteraturpriserna gått till en man.

Nej, det skulle nog Englund ändå inte säga, då han menar att “med tiden kommer det att jämna ut sig av den enkla anledningen att talangen är jämlikt fördelad.” Detta kommer dock inte ske automatiskt, utan genom att den som förordar en viss författare (läs man) ska ifrågasätta sitt urval lite mer.

Nej, jag tror inte heller på kvotering egentligen, inte när det gäller priser som detta. Däremot tror jag att det kan behövas på andra områden i samhället, då utvecklingen mot jämställdhet går pinsamt långsamt. Det är klart att den bästa ska prisas eller befordras, men så är det inte nu. Om vi inte på allvar tror att vita män från västvärlden är mer begåvade än andra.

Peter Englund drömmer om att efterträdas av en kvinna och visst hade det varit trevligt. Visst borde könsfördelningen vara jämnare bland de aderton. Viktigast av allt är kanske ändå att problematisera valet av pristagare, så att män inte kvoteras in varje dag.

 

Om faran i att tänka positivt

Så fick jag äntligen stifta bekantskap med dem igen, de fem utvalda som finns kvar i Engelsfors. I Eld, som är bok två i en planerad trilogi, spelar konstigt nog Elias huvudrollen. Detta trots att han dog redan i inledningen av Cirkeln. Det är nämligen hans föräldrar som startat Positiva Engelsfors, en organisation som står för det positiva i samhället, men som snart kommer att likna en sekt mer än en oskyldig förening. Helt underbar kritik av så mycket som gått fel i världen. Bara du tänker positivt så får du ett underbart liv. Går något fel har du bara dig själv att skylla.

Det är tydligt att Engelsfors inte kommer att gå någon lugn och fridfull framtid till mötes. Apokalypsen är troligen oundviklig. Eller kan invånarnas positiva livsinställning förhindra den?

Ett nytt skolår inleds och ny på skolan är den nästan för perfekte Viktor. Han lär snart känna de fem huvudpersonerna. Ida, fortfarande snygg och ihop med innekillen Erik. Detta trots att hon ibland inte ens gillar honom. Linnéa, som är riktigt, riktigt kär, men inte riktigt vågar berätta om sin nya kärlek för någon. Minoo, min favorit som står lite i bakgrunden i den här boken, men som ändå blir väldigt, väldigt viktig för de utvalda. Anna-Karin, som inte kan dölja sina förmågor för Rådet och slutligen Vanessa, som jag tycker växer mer och mer.

Jag gillar att rädslan för Engelsfors undergång blandas med mer vardagliga problem med pojkvänner, sura grannar, apatiska mammor och bråkande föräldrar. Jag gillar att det är så mycket mer än “bara” fantasy.

Tjejerna får lära känna varandra bättre på ett oväntat sätt. Jag gillar hur författarna prövar nya grepp och lyckas att inte bara skriva en bra uppföljare, utan faktiskt också en bok som står för sig själv. Annars är andra delen i en trilogi inte sällan en ganska lång transportsträcka mot slutet. Eld är definitivt så mycket mer än en transportsträcka. Jag är grymt imponerad av det driv som genomsyrar Eld. Det går inte att sluta läsa. Ändå var jag lite, lite orolig efter sådär 50 sidor. Tänk om uppföljaren inte skulle hålla? Det gjorde den. Trots detta tvekade jag länge över huruvida jag skulle ge boken högsta betyg. Kanske för att Cirkeln var en sådan knockout, medan Eld “bara” var lika bra. Det blev en femma ändå. Allt annat vore orättvist.

%d bloggare gillar detta: