Dag: 13 april, 2012

Moderna svenska favoriter

Malin listar typ 10 svenska favoritförfattare i modern tid som hon gillar. Hon har dessutom med en del bubblare och det kan hända att jag får fuska på det sättet också. Listan ser ut så här, utan inbördes ordning:

1. Barbara Voors, en av mina absoluta favoriter som följt mig sedan slutet av 90-talet. Har dessutom träffat henne vid ett par tillfällen och det känns stort.

2. Karin Alvtegen skrev först spänningsromaner på S och senast en roman. Gillar henne skarpt!

3. Katarina Wennstam är utan tvekan en väldigt viktig, svensk samtidsförfattare.

4. Liv Strömqvist, för ärligheten och modet. Så bra, så bra. Och så vass.

5. Bodil Malmsten. Jag älskar Bodil Malmsten. Det är nästan inte sunt ens.

6. Moa Herngren tillhör de författare som vågar skriva om det som ingen ens vågar viska om.

7. Jonas Karlsson tillhör också de författare jag skulle dö om jag träffade i verkligheten. Fantastiskt begåvad författare.

8. Maria Ernestam är också helt fantastiskt bra. Längtar efter en ny bok.

9. Johannes Anyuru får vara med, trots att jag egentligen läst för lite av honom. Ska bli ändring på det.

10. Sofia Nordin kniper sista platsen. Jag har mer att upptäcka, men de två böcker jag läst har varit grymma.

 

Bubblare: Christoffer Carlsson som är på god väg att klättra in på listan, Åsa Grennvall som jag just upptäckt, Lina Ekdahl som är en fantastisk poet, John Ajvide Lindqvist som skrämt mig rejält, Pamela Jaskoviak som jag också tycker mycket om.

Vilka svenska favoriter har du?

 

 

Maskerad hos Monsterssons

Boris Monstersson är en stor favorit hos grabbarna O och hos mig märk väl. Jag absolut älskar Boris Monstersson och även hans kompis Ella. I bok nummer två har det blivit dags för Monstermaskerad hos familjen Monstersson och Ella är självklart bjuden.

Den med läskigast kostym vinner ett pris och Ella anstränger sig verkligen. Problemet är bara att Ella och gästerna på maskeraden har lika olika syn på vad det egentligen är som är läskigt.

Vi saknade Mysis lite måste jag säga. Mysis var rolig i första boken. Fortfarande fnissar vi en del dock åt allt det tokiga hos monsterfamiljen. Vi gillar också Pelle Forsheds fina bilder och hur texten bjuder på oväntade vändningar väldigt ofta.

Som när Ella funderar på vad hon ska klä ut sig till och tänker:

Men fiskpinne, då?

Nä, alldeles för…

(sidvändning)

…vanligt. Det är säkert alla utklädda till.

 

Sedan är det ju väldigt konstigt att gästerna på maskeraden istället tycker att korv med bröd och prinsesstårta är läskig mat. Eller hur?

Monstermaskerad är en fin bok för barn från kanske 4 år och även perfekt för dem som just börjat läsa själv. Den är lagom läskig, men mest rolig. Som förälder är jag mest fascinerad över att Ellas pappa inte är det minsta bekymrad över att släppa av henne vid det läskiga huset som befolkas av monster, men nu är ju Boris en väldigt snäll och trevlig kille.

 

%d bloggare gillar detta: