Dag: 21 september, 2011

På söndag

 

 

Jag tror att det mest blir häng i Bokbloggarrummet på andra våningen, rum R3. Sedan ska jag såklart göra en massa bokfynd också…

Blir nog så att den lilla rosa datorn får följa med, eller den vit-gröna paddan, så att jag kan börja dokumentera lite. Om jag känner mig själv rätt kommer jag vid det här laget vara lite mätt på intryck, men sugen på att hinna prata i lugn och ro.

Kanske flyr jag mässan och drar till Världskulturmuseet för skrivarworkshop med Katarina Kuick 12.30-13.15, men jag kanske har fel ålder. Vi får se. Det finns en massa skrivaraktiviteter under hela söndagen där.

Jag vill annars lyssna på Sofia Nordin när hon berättar om sin nya bok Gå sönder, gå hel, som jag tyckte mycket, mycket om. Platsen är Litteraturscenen, A01:60 13.00-13.30.

 

På lördag

Känner jag mig själv rätt kommer jag inte att orka vara lika aktiv på lördagen då mässhallen är smockfull. Planen är därför att vara riktigt aktiv torsdag-fredag och ta det lite lugnare därefter. Kanske hänga i bloggrummet på andra våningen i rum R3. Men visst finns det en massa spännande att göra.

kl 9.40

Torbjörn Flygt talar om Outsider i B05: 22 och trots att jag inte läst boken är jag nyfiken. Underdog var ju en riktig höjdare.

kl 10.00

00-talets lyrik i sal J1 kan nog vara något. Jag hoppas att seminarierna är lugnare än monterprogrammen, men det kan ju vara tvärtom. Jag har faktiskt aldrig varit på seminarier under helgen tidigare, så jag vet inte svaret.

Är det montrar som gäller lyssnar jag på Sarah Sheppard istället i B04:02.

kl 11.00

Jag vet inte om det kommer att vara möjligt att få plats på Christine Falkenlands seminarium i F5, men jag skulle väldigt gärna vilja lyssna till henne.

Ett lika bra val är dock seminariet i V-hallen om kvinnors röst med bland andra Barbro Hedvall och Birgitta Ohlsson.

kl 12.00

Vill jag gärna lyssna på bland andra Peter Englund som talar om Stagnelius i H1.

kl 13.00

Antingen Åsa Linderborg, Henning Mankell och Jan Guillou om 1900-talet i K2 eller om favoriten Tranströmer i grannsalen K3.

kl 14.00

Jag har lovat grabbarna O att försöka få tag på signerade Tam-böcker, så jag får väl stalka Jo Salmson lite. Förra årets böcker som Pija Lindenbaum skrev i är populära.

kl 15.00

Det lutar år att jag lyssnar på Sara Lövestam i F5 om skyddsnätet med hål i.

kl 16.00 är det dags för bokbloggarmingel och då, om inte förr, hoppas jag hinna nörda loss ordentligt med alla trevliga människor som ska dyka upp.

 

Just nu i en snurrig värld

Bara för att illustrera hur mycket och lite jag får läst samtidigt tänkte jag köra en liten just-nu-enkät med de böcker som jag (typ) läser (typ) just nu.

Den engelska: Fortfarande  A tiny bit marvellous av Dawn French, som jag så gärna vill älska, men inte riktigt fastnar i.

Vid sängen: Du hasar av trygghet av Elin Grelsson.

I väskan: Mrs Dalloway av Virginia Woolf, som jag läser små, små delar av när andan faller på. Gillar konceptet att följa med personer som bara råkar gå förbi.

På toaletten: Ingen bok alls just nu, bara en Vi Läser.

På iPaden: Motiverande samtal med ungdomar Klickar du på titeln kommer du till en pdf.

Läser emellanåt:  En stor pappershög som är manuset till Erebos av Ursula Poznanski. Skitbra, men så otymplig att läsa.

Borde börja med: Adonis av Jens Liljestrand för att den verkar så himla bra.

På is: Tja, det är väl Dawn French då.

 

 

 

 

Den svarta hunden

 

Les Murray kallar sin depression för den svarta hunden, liksom Winston Churchill gjorde. Boken inleds med en essä  som handlar om hur han besegrat den svarta hunden. Tyvärr hade han fel. Han skulle behöva kämpa länge för att lära sig leva med denna hund som han troligen aldrig skulle besegra. I efterordet skriver han just om den odödliga hunden. Han skriver också om sina egna tillkortakommanden. Om hur han setts som en vulgär tjockis, en obildad lantis och ett störande element inom australiensisk kultur, medan han nått framgångar utomlands. Hans hat mot dem han kallar 68-vänster är passionerat och påminner om hur man måste hata sina mobbare. Det är den osäkre pojken inne i Murray som talar och det blir ibland lite väl känslosamt. Les Murray inser någonstans under sin kamp att han har Aspbergers, vilket kan förklara en del av hans svårigheter att interagera med andra.

Jag kan inte påstå att jag gillar personen Les Murray speciellt mycket. Han framstår som en konservativ buffel, med åsikter om vänsterfolk och feminister som jag absolut inte kan ställa upp på. Samtidigt kan jag inte komma ifrån att jag verkligen tycker om hans dikter. Efter essän och dess efterord har han valt ut ett antal av sina dikter som utgör resten av boken. Jag tycker så mycket om dem, trots att det stör mig en aning att författaren är en väldigt fördomsfull man.

Det här är en liten, annorlunda bok skriven av en mycket annorlunda man. Ännu en svart bok om depression. En bra sådan, men nu behöver jag läsa något som får mig att asgarva, för att inte själv sjunka in i en alldeles för svart tillvaro. Dikterna är dock inte alls lika svarta som hans texter i just den här boken. Gå gärna in på hans hemsida och läs de dikter som finns publicerade där.

Och så var det ju det här med översättning av poesi. Jag måste säga att Les Murray fungerar både på engelska och på svenska för mig. Den 28/9 kommer en ny diktsamling ut på svenska på Brombergs Bokförlag. Den heter Längre Raklång och jag är sugen på att läsa.

 

Fint stickat och fin bok

image

Lite värme från Anna på Sticka till Afrika och en fin bok från Nina och Elisabeth. Det finns fördelar med hösten ändå!

Med författare på hjärnan

Jag vaknade kallsvettig i natt efter en hemsk dröm. Jag drömde att Claudio Magris fick Nobelpriset. En författare jag inte läst och dessutom en jag faktiskt inte känner för att läsa. Igen.

Jag lyckades somna om, vaknade hyfsat lugn, klickade mig in på Adlibris och insåg att jag faktiskt kan tänka mig att läsa Alfabet. Lika bra att göra det, då oddsen på att Akademien utser ännu en gubbvinnare inte är direkt höga.

%d bloggare gillar detta: