Inte alls allätare, bara typ
Annika kör den här helgen sin tredje Bokbloggsjerka och frågan den här veckan är:
MÅNGA AV ER LÄSER BÖCKER I FLERA OLIKA GENRER MEN VILKEN GENRE VÄGRAR DU KONSEKVENT ATT LÄSA OCH VARFÖR?
“Jag är allätare” säger många om sina musik- eller litteraturpreferenser och sedan berättar de stolt vad de lyssnar på eller läser och allätare är de definitivt inte. När det gäller läsning tror jag att få personer verkligen är allätare.
Jag läser hyfsat brett, men allätare är jag inte. Det blir deckare, chick-lit, en hel del nyskrivet svensk, mycket samtidslitteratur från andra länder främst från de brittiska öarna och Norden. Ibland slinker det ner en Nobelpristagare eller någon Man Book Award vinnare eller någon Orange Prize vinnare, men många pristagare avfärdar jag som för djupa. De får vänta tills jag har mer tid att verkligen läsa. Lyrik blir det en hel del, ibland noveller och väldigt ofta ungdomsböcker. I några genrer blir det dock väldigt lite läst. Jag har svårt för fantasy och har inte ens kommit igenom Sagan om ringen. Vampyrtrenden har jag också svårt att förstå mig på och skräck läser jag väldigt sällan. Jag har till exempel aldrig läst något av Stephen King, inte heller någon Twilight-bok däremot har jag läst två böcker av John Ajvide Lindqvist som jag verkligen tycker om.
En annan genre jag har svårt för är thrillers likt Ed McBains eller Jan Guillous Hamiltonserie med människor som är mer som osårbara superhjältar. Jag läser mycket hellre en eländig beskrivning av livet som trött och sur småbarnsmorsa a la Bitterfittan än jag läser något alldeles för osannolikt. Så länge det inte är en deckare då. Vägrar konsekvent är kanske en överdrift, men fantasy, skräck och övermänniskothrillers (en helt ny genre) slinker inte ner speciellt ofta och aldrig utan en viss skepsis.
Vill du också vara med? Klicka här och följ instruktionerna.