Ännu en författare att lägga till listan

Det är meningen att jag ska läsa mycket nordiskt i år. Jag började bra , men sedan  har det gått trögt. Nu har jag i alla fall en ny norsk författare att lägga till den Nordiska listan, nämligen vinnaren av Nordiska Rådets litteraturpris Merethe Lindstrøm. Hon fick priset för sin sjunde roman Dager i stillhetens historie. Varken den eller någon annan av Lindstrøms romaner eller novellsamlingar verkar finnas översatta till svenska tyvärr och den nyaste boken kostar en bit över 300 att beställa. Känns inte som om det är värt det, trots att boken verkar bra. Ska blir spännande att se vilket svenskt förlag som kniper rättigheterna, för visst måste det väl ske översättningar av hennes böcker nu?

Läs också:

Babel med flera favoriter

foto: Lars Sundh

Svt Play tittar jag på andra avsnittet av Babel.

Jag gillar vad Jessica Gedin gjort med programmet. Ja, inte hon ensam så klart. Det är inte riktigt samma program som förr, men jag gillar det. Lite lättsammare än förr kanske, men mest för att Gedin är en aning mer sprudlande än sin föregångare. På ett bra sätt.

Sändningstiden däremot är riktigt kass. Tur att det går att se på annan tid.

Bodil Malmsten är en av mina absoluta favoriter och jag såg med glädje inslaget om henne. Hon är verkligen härligt frispråkig och dessutom delar jag i princip alla hennes åsikter. Klart hon har rätt då?!

Filosofiska essäer skulle Bodil Malmsten kalla sina böcker, men hon vill inte att läsarna ska skrämmas bort. Istället kallar hon dem loggböcker. Snart, snart kommer den fjärde av dem med titeln Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag. Jag längtar!

I höst kommer en femte och samtidigt en Bodil-box med alla de 5 loggböcker hon skrivit hittills. Synd att jag redan har några av dem. Kanske är det värt att köpa dem ändå och ge bort dem jag redan har? Fina presentböcker helt klart.

Ser också fram emot att få läsa hennes bok om att skriva. Och nästa roman. När den nu kommer.

 

Läs också:

Jag är nyfiken på…

Vid första ögonkast trodde jag att det var Karl Ove Knausgård som porträtterades i DN, men det var det inte. Istället handlade artikeln om  Vladimir Sorokin, som kallas Rysslands hetaste författare.

Jag måste säga att jag blir nyfiken. Ryssland är ett land som fascinerar. En stormakt som låtsas vara en demokrati, där Putin skriver manus som alla spelar efter. Nästan alla i alla fall.

Jag brukar inte vara för varken science-fiction eller ens dystopier, men det här låter så galet att jag måste uppleva. Vladimir Sorokin verkar vara en författare som inte liknar någon annan.

Är det någon som läst?

Läs också:

Är allt lite sugen på att köpa…

Jag hade tänkt att helt hålla mig ifrån internetbokhandlarnas reasidor, men det gick liksom inte att låta bli. Ingenting är dock beställt. Ännu. Jag är dock bra sugen på följande böcker:

Styggelsen av Amanda Hellberg

The Boat, Nam Le (som bara kostar 20 kr och det är ju nästan gratis)

Vad mina döttrar bör veta, Elizabeth Noble (också 20 kr)

Den inbjudna,  Simone de Beauvoir

Att föda ett barn, Kristina Sandberg

Kärleken är dödens motsats, Roberto Saviano (ännu en Selma)

Butterfly, Sonya Hartnett (Boktolva och nästan gratis)

Små krig, Sadie Jones

Man utan minne, Nicole Krauss

Kvinnan i Jerusalem, Abraham B. Yehoshua

Konsten att gråta i kör, Erling Jepsen

 

Läs också:

Ett försök till bortförklaring

Är hemma från jobbet idag. Har feber, ont i kroppen och hostar som en galning. Om jag ligger still och inte andas för djupt funkar det okej. Dessutom missar jag West Side Story på Operan.Ha nu detta i åtanke när du läser vidare. Försök också glömma köpstopp, högar av olästa böcker och annat trams.

Logiken är klockren. Bokstävlarna klargör att det är rimligt att köpa sin vikt i böcker varje år, Bokbabbel inser då snabbt att eBöcker inte väger något och därför inte räknas. Helena skriver om Elly Griffiths nya och hyllar. Jag störde mig enormt på översättningen av förra boken och måste läsa den på engelska.

Slutsats:

Då eBöcker inte räknas och det dessutom som sagt är vääääääldigt synd om mig måste jag nog köpa en kindle version av A room full of bones proto. Lite dyrt, men så miljövänligt. Dessutom kommer jag säkert bli friskare av bara farten. I alla fall kommer det bli enklare att ligga stilla.

 

Frågor på det?

Läs också:

Det finns böcker och så finns det BÖCKER

Det finns en bok som jag följt sedan den var bara några tusen ord gammal. Jag har följt den medan den vuxit, åkt till lektör, skrivits om, rest till förlag, hittat ett förlag, blivit kortare och kortare och snart alldeles färdig.

I maj kommer den ut, Alltid du av Pernilla Alm, som numera bloggar här och ibland här. Kvinnan med så mycket energi att en duracellkanin skulle bli avundsjuk. Nästan hela tiden ska tilläggas.

Jag är säker på att det är en bra bok. Trots detta är jag lite, lite nervös att läsa den. Tänk om jag inte gillar den alls. Vad gör jag då? Jag som har så jäkla svårt att ljuga.  Jag minns när jag skulle se en god vän uppträda för första gången. När hon kom ut på scenen och skulle ta första tonen i en sång höll jag andan. Redan efter några sekunder kunde jag andas ut. Klart hon var strålande. Eller när en annan kompis gav ut en bok. Då var jag också nervös i onödan.

Klart det kommer att bli skitbra Pernilla! Jag håller tummar och tår, men det behövs säkert inte.

Läs också:

Författare jag inte läst men nog skulle gilla 3

Bild: Larry D. Moore

Ibland är jag lite korkad. Jag får för mig att en författare skriver böcker i en viss genre och avfärdar därför utan att egentligen veta varför. Den senaste i raden är Tom Perrotta som Jessica och Helena skrivit en massa om.

Jag vet inte varför jag fått för mig att att herr Perrotta skriver skräck eller möjligen thrillers. Namnet låter så och jag har helt enkelt inte läst på om honom ordentligt. Mycket dumt gjort. Han verkar ju skriva böcker som jag troligen kommer att älska. Det doftar sannerligen Tony Parsons och Nick Hornby.

Little children om hemmamammor och en hemmapappa. Trevlig vardag, förhoppningsvis med en lite humoristisk twist. Annars ska väl jag som lärare läsa The abstinence teacher .

Vad säger ni, är Tom Perrotta något för mig?

 

De två tidigare inläggen i serien hittar du här och här.

Läs också: