enligt O

Tankar från en bokberoende

Tagg: Patti Smith

O granskar listan till det alternativa Nobelpriset

Den Nya Akademien har släppt sin nomineringslista till ett alternativt Nobelpris utsedd av ett okänt antal bibliotekarier och jag var inte jätteimponerad av urvalet. Nu tänkte jag ändå granska listan lite närmare och berätta vilka pristagare jag vill se och vilka jag tycker kanske inte är lika värdiga vinnare (vad det nu är).

Kravet på pristagaren finns på Den Nya Akademiens hemsida och lyder:

The prize will be awarded to a writer of literary fiction who within the reader has entered the story of mankind in the world. The prize winner can be from any part of the world and must have two published works, one of which within the last ten years.

På listan finns totalt 47 namn (på listan som publicerats på Den nya akademiens hemsida finns 45 namn, Ngugi wa Thiong’o och Jeanette Winterson saknas, men finns med som alternativ att rösta på) och jag har läst något av 37 av dem. Här är mina tankar:

  • Adichie Chimamanda Ngozi – Nigeria En helt klart viktig författarröst, men med få böcker under en begränsad tid. Jag blir glad om hon vinner, men tiden finns för henne att få ett pris som Nobelpriset.

  • Anyuru Johannes – Sverige Också en viktig författarröst, men från Sverige och ännu inte känd internationellt. Väl värd att prisas, men här ser jag hellre en vinnare som inte är från just Sverige.

  • Atwood Margaret – Kanada Jag säger ja tack till Atwood. En viktig och ständigt aktuell författare som skriver om ämnen som allt för ofta förbises när juryn består av män. Kanske fördomsfullt, men det är min övertygelse att det är så.

  • Auster Paul – USA En bra författare, men jag säger nja. Här handlar det om helt subjektiva känslor, inget litteraturvetenskapligt alls.

  • Avallone Silvia – Italien Har skrivit två böcker, vilket är minimikravet. Kommer snart med en tredje, men jag är tveksam till henne med tanke på konkurrensen här.

  • Bouraoui Nina – Frankrike En personlig favorit, jag till och med husgud. Skriver otroligt vackert och alltid både personlig och allmänt. En vinst skulle kunna betyda att fler upptäcker henne.

  • Carson Anne – Kanada En framgångsrik poet och författare som borde få mer uppmärksamhet. Jag har bara läst hennes poesi förvisso, så kan inte riktigt ge en helhetsbild av författarskapet.

  • Condé Maryse – Guadeloupe Nu går jag helt på känsla, då jag inte läst något av henne (ännu) men vinner hon lovar jag att göra det och vinna får hon gärna.

  • DeLillo Don – USA En av de stora i sin generation, en generation som förbisetts av den ursprungliga Svenska Akademien. Inte någon personlig favorit, men helt klart en värdig pristagare.

  • Edelfeldt Inger – Sverige Om en svensk författare ska vinna finns det helt klart väldigt många bättre alternativ på listan. Känns som ett typiskt val för bibliotekarier (förlåt, fördomar igen) men jag är skeptisk.

  • Ekman Kerstin – Sverige En värdig svensk kandidat och en rejäl diss till Svenska Akademien om hon skulle vinna.

  • Ferrante Elena – Italien Populär just nu och visst är hon en skicklig berättare, men jag tycker att det finns bättre kandidater på listan.

  • Gaiman Neil – Storbritannien Varför inte. Har inte läst mycket, men det jag läst har jag tyckt mycket om. Kul med en pristagare från en genre som sällan får uppmärksamhet inom ”finkulturen”.

  • Ganman Jens – Sverige En ganska okänd, svensk pristagare vore inte varken bra eller kul. Jag är nyfiken på hans nya bok  Det lilla landet som kunde och han är en viktig röst, men inte i det här sammanhanget.

  • Hustvedt Siri – USA En modig och skicklig författare. Hellre frun än maken som pristagare …

  • Jägerfeld Jenny – Sverige Jag älskar Jägerfelds böcker och visst ska litteratur för barn- och unga lyftas fram, men jag är tveksam.

  • Khemiri Jonas Hassen – Sverige En av samtidens största, svenska författare. Ska någon svensk vinna är det han.

  • Kincaid Jamaica – USA En författare som ger en röst till de som sällan får höras från en plats som sällan uppmärksammas. Dessutom härligt frispråkig och cool.

  • Leviathan David – USA En fin författare som skriver om personer som behöver få ta plats. Jag hade hellre sett att priset delats i två kategorier, eller till och med tre som Augustpriset, men nu är det inte jag som satt reglerna.

  • Louis Édouard – Frankrike Har, liksom flera andra på listan, skrivit få böcker under en kort tid. Den jag läst är fantastisk, men att ge priset till en nykomling blir lite som när Helena Bergström fick priset som Århundradets bästa skådespelare framför giganter som Ingrid Bergman och Greta Garbo.

  • Lundell Ulf – Sverige Visst, om Svenska Akademien kan ge Nobelpriset till Bob Dylan kan väl Den Nya Akademien ge sitt pris till Ulf Lundell, men jag hoppas verkligen inte att det blir så.

  • Lövestam Sara – Sverige Ännu en fin författare som jag inte riktigt tror på som pristagare. Samtidigt har Lövestam gjort en massa för litteraturens spridning till en bred publik, inklusive de som behöver lättlästa böcker.

  • McCarthy Cormac – USA En typisk pristagargubbe tänker jag lite trött, men inser samtidigt att jag har alldeles för dålig koll på Cormac McCarthys författarskap för att ha en åsikt som inte bara bygger på känslor. Lika lite som jag vill se en svensk, oöversatt författar som pristagare vill jag se den vanliga, vita, västerländska gubben prisas.

  • McEwan Ian – Storbritannien Lite samma här, även om Ian McEwan är en trevligare gubbe rent författarmässigt än många andra.  En helt okej pristagare, men kanske lite förutsägbar. Lite som när Kazuo Ishiguro fick Nobelpriset.

  • Murakami Haruki – Japan En kandidat som brukar hamna högt på listorna när nobelpristagare ska utses. En bra och annorlunda författare, men kanske inte min största favorit.

  • Oates Joyce Carol – USA Jag hade nog ropat ”äntligen” om Joyce Carol Oates fick priset. Inte för att jag läst ens en bråkdel av hennes produktion, men för att det känns som en lagom känga åt Svenska Akademien.

  • Okorafor Nnedi – USA Ingen författare jag läst något av och absolut inte min genre. Har svårt att uttala mig känner jag.

  • Oksanen Sofi – Finland Jag är kluven. Oksanen är bra och kanske framför allt karismatisk och spännande. Ingen pristagare jag kommer att jubla åt, men inte heller bli speciellt upprörd över.

  • Olafsdottir Audur Ava – Island Det här är en kvinna som kan tala för sig själv och inte drar sig för att vara kontroversiell. Ännu ett skäl att läsa något av henne, men produktionen är begränsad.

  • Oz Amos – Israel Om någon gubbe ska vinna priset så vill jag att det ska vara Amos Oz.

  • Paborn Sara – Sverige Har ännu inte läst något av henne (påminner mig om att Blybröllop står och väntar i hyllan) och kan inte uttala mig om kvaliteten, men tycker att det finns många mer spännande alternativ på listan.

  • Pleijel Agneta – Sverige Nej. Jag vet inte vad jag ska säga mer. Ingen litteratur som lockar mig alls.

  • Pynchon Thomas – USA Ännu en känd amerikan, men en jag inte har någon som helst relation till.

  • Robinson Marilynne – USA Har försökt läsa, men inte fastnat. Lite för mycket ”the Great American Novel” för min smak. Även hon en pristagare som varken engagerar eller upprör om hon skulle vinna.

  • Rosoff Meg – USA Cool kvinna, bra författare, men inte min favorit bland kandidaterna. Om någon som skriver ungdomsböcker ska vinna tycker jag ändå att hon är bästa alternativet.

  • Rowling J.K. – Storbritannien Jag älskar Harry Potter och Rowling har skapat läslust för många, men jag hoppas att hon inte vinner.

  • Roy Arundhati – Indien Borde läsa något av henne. Gör det om hon vinner!

  • Schiefauer Jessica – Sverige Fantastisk författare. En av de mest värdiga, svenska kandidaterna.

  • Smith Patti – USA Om nu en musiker ska prisas så varför inte Patti Smith. Hon kan i alla fall skriva.

  • Smith Zadie – Storbritannien En spännande författare som jag tappat bort. Nomineringen påminner mig om att göra något åt det.

  • Stamm Peter – Schweiz Har läst en av hans böcker som översatts till svenska, men på engelska finns fler. Varför inte.

  • Stefánsson Jón Kalman – Island En värdig vinnare bland de nominerade, nordiska författarna.

  • Stridsberg Sara – Sverige Tänk om hon vann. Vilket finger åt Svenska Akademien.

  • Tartt Donna – USA Mytomspunnen och älskad författare med få, men kända böcker i bagaget. Funkar som vinnare, men är ingen huvudkandidat för mig.

  • Thúy Kim – Kanada Jag älskar Kim Thúy och kan absolut se henne som vinnare, men hon är i början av sin karriär och kommer kunna ge oss mycket mer. Snarare ett argument för än emot att hon prisas kanske.

  • Tokarczuk Olga – Poland Okänd för mig i bemärkelsen att jag inte läst något av henne, men kan absolut tänka mig att läsa om hon vinner.

  • Wa Thiong’o Ngugi – Kenya Också en kandidat som brukar nämnas i samband med Nobelpriset i litteratur och helt klart en värdig sådan.
  • Winterson Jeanette – Storbritannien Fantastisk författare och en personlig favorit. Blir glad om hon vinner.

Mina kandidater som de två män och två kvinnor som ska nomineras av juryn är:

Amos Oz

Neil Gaiman

Margaret Atwood

Nina Bouraoui

 

Och då har jag verkligen fått döda några älsklingar …

Vilka fyra väljer du?

 

Ett möte mellan K G Hammar och Patti Smith

Patti Smith

Patti Smith

Kön ringlade lång in till seminariet med K G Hammar och Patti Smith, en av de stora programpunkterna på årets Bokmässa. Egentligen har jag ingen relation till Patti Smith, men hon fascinerar mig och K G Hammar är en stor förebild.

Inledningsvis diskuterar de huruvida Smith är en ikon. Hon är inte riktigt bekväm med det, då hon tänker på de gamla, ortodoxa ikonerna och då inte kan identifiera sig med dem.

Patti Smith är uppfostrad i en familj som tillhörde Jehovas vittnen. Hon lämnade, men systern är kvar och religionen definierar henne. Parti Smith själv är istället en kulturell person och det är vad som definierar henne.

Anledningen till att Patti Smith är här är hennes vänskap med Henning Mankell, som dog strax efter förra Bokmässan. När hon framträdde i tv här såg Hammar det och skrev ett brev om Dag Hammarsköld och Mankell. Då svarade hon och så startade deras kontakt. De träffades dock inte ”på riktigt” föränn igår kväll, men Smith menar att det känns som om de känt varandra väldigt länge.

Hammarsköld var en stor person för Smiths pappa och är det också för henne. Kombinationen av respekt för individen och samtidigt på kollektivet är någon pappan fastade för och det är också något som är viktigt för Patti Smith själv. Hennes pappa var inte religiös, men intresserad av religion och läste många religiösa skrifter, liksom andra texter av människor han ansåg vara goda tänkare.

När Patti Smith var liten ville hon bli missionär. Prata med människor om Gud och göra skillnad. Hennes pappa talade om hur viktigt det är att inte stänga in Gud i en religion, utan som en kraft som är för alla.

Hammar talar om Mankell och hur han levt i Afrika, kanske för att betala tillbaka av den kollektiva skuld som vi i väst har gentemot världsdelen vi plundrat. Smith menar att vi alla känner, eller borde känna, sådan skuld och att det är naturligt. För henne har det dock inte varit en fråga hon engagerat sig så mycket om, för en amerikan, som bor i ett land som är byggt med slavar, blir kampen mot rasism däremot viktig.

Hammar talar om hur vi svenskar tycker att det är svårt och komplicerat att tala om Gud, men Smith berättar att båda hennes föräldrar talade mycket om Gud, utifrån olika perspektiv. Modern utifrån sin religion, fadern utifrån religion i allmänhet.

Hammar talar om inkarnation, inte bara att Jesus är en inkarnation av Gud, utan om det som Smith vill beskriva när hon talar om hur hennes konst och musik blir en del av henne. Även ett bröd som någon bakar är mer än något som kommer från ett recept. Det är också fyllt med personen som bakat det. Vi lägger alltid något av oss själva i det vi skapar.

Hammar byter ämne och talar om Smiths böcker. Just kids handlar om hur hon blir artist och hennes liv med Robert Mapplethorpe. Dagen han dog bad han henne arr skriva deras historia. Hon hade aldrig skrivit en bok förut, men gjorde just det. Mapplethorpe dog 1989 och Just kids kom ut 2010. Hon fick två små barn och drog sig tillbaka, något som provocerade många. Hennes liv blev annorlunda, tiden blev mindre, tanken och känslorna större. Sedan förlorade hon sin man och sin bror och behövde dessutom lära sig att skriva. Alltså tog det henne 20 år. Hybris är viktigt och ganska naturligt när man är ung, säger hon, men det behövs en sårbarhet också. En person och artist måste våga utvecklas. Just kids är en bok jag tänkt läsa sedan den kom, men som med många andra böcker jag tänkt läsa har den inte blivit läst.

Senaste boken heter M train och Hammar frågar var Robert Mapplethorpe finns i den boken. Ja, han heter ju M, säger Smith halvt på skämt och halv på allvar, men egentligen står M för mind eller kanske memory. Det är en bok om absolut ingenting, säger hon om ”nothingness”. Den började som en dröm och drömmar har stor betydelse för Smith. Hon talar om att hon läser och tar in, skriver och häller ut. Ibland skapar hon även i sömnen och ibland vaknar hon av att hon sjunger. Tanken var att skriva med ett öppet sinne, utan att planera något i förväg. Hon följde bara med och det var ett spännande sätt att skriva, menar hon.

Foto: Ulla Montan

Mina svar på S

s

Idag har jag fullt av personer som skulle kunna kvala in bland de fyra kvinnor på S som får ta plats bland mina svar. Faktiskt fuskar jag lite, för det gick inte att begränsa mig. Jag har också insett att det ibland är nödvändigt att dubbelkolla, då jag till exempel hade skrivit om Curtis SittenfeldC och höll på att ta med henne på S också.

Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på S.

Sara Granér är så sjukt bra. Igår hämtade jag hennes Jag vill inte dö, jag vill bara inte leverera på biblioteket och ser fram emot att läsa. Bästa titeln ever.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på S vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?

Hur cool är inte Sanna Kallur? Efter en lång, skadefylld paus, är hon nu på gång igen. Jag önskar av hela mitt hjärta att hon snart är tillbaka i toppen. Sanna Kallur är en fantastisk idrottare och en lika fantastisk förebild.

Vilken kvinna på S, död eller levande, tycker du borde få mer uppmärksamhet?

Många älskar fotboll, men fortfarande står damerna i skuggan av herrarna. Vår stora stjärna Lotta Schelin får långt ifrån den uppmärksamhet hon förtjänad. Det är inte okej. Detsamma gäller Therese Sjögran, som behandlats totalt utan respekt av Svenska fotbollsförbundet och inte fått de hyllningar hon så väl förtjänat på Fotbollsgalan. Ni minns väl Anders Svenssons bil, när Sjögran gjort så många fler landskamper. Pinsamt.

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på S har du ännu inte utforskat?

Jag har absolut inte någon koll på Patti Smith, men efter att ha sett ett par utställningar med Robert Mapplethorpes bilder och blivit rekommenderad att läsa Just kids hur många gånger som helst, är det dags att upptäcka den här damen.

Robert Mapplethorpe på Kiasma

Robert Mapplethorpe (1946-1989) har just nu en stor utställning i Helsingfors och den blev en av söndagens aktiviteter.

 Jag såg utställningen av Mapplethorpes verk på Fotografiska 2011, men ville inte missa chansen att uppleva dem igen på Kiasma. En fin utställning som inleddes med en tidsaxel över hans liv, där bland andra Patti Smith, Sam Wagstaff och Andy Warhol var centrala.

 
Citatet ”I want to see something I’ve never seen before” inleder utställningen i det första rummet med bland annat självporträtt och studier av människor blandade med statyer. Kontrasten mellan det ljusa och det mörka, mellan det verkliga och det konstgjorda. Jag älskar fotot av Ken Moody och Robert Sherman. I vissa bilder, som ”Sleeping Cupido” och ”The Sluggard”, är det nästan svårt att avgöra om det en person eller staty. Studierna av kroppar är väldigt vackra. De förmedlar ett lugn. Serien ”Ahitto” är väldigt vacker. I ännu ett citat på väggen jämför han fotografi och skulpturer och menar att han troligen varit skulptör om han levt för ett- eller tvåhundra år sedan.
Så följer porträtten av t.ex. Patrice Calmette, Edmund White, Sam Wagstaff, Yoko Ono, Andy Warhol, Deborah Harry, Truman Capote och Iggy Pop bland många andra. Egensinnade porträtt och unika bilder. Inga ”vanliga” kändisbilder där ytan är viktigast. Vissa poserar nästan nakna, som Susan Sarandon, men det finns ändå något oskyldigt över dem. Jag tycker också mycket om porträtten av Lisa Lyon, som visades även i Stockholm.
   
Jakten på perfektion var drivande både då han fotograferar kroppar, könsorgan och orkidéer. I Stockholm hängde bilderna tillsammans. Här finns ett rum med 18-årsgräns. En kuk hade smitit, men i övrigt fanns de samlade.
Alla bilder är inte vackra, några visar till exempel en för mig osund sexuell makt, men få om någon signalerar sexualitet. Snarare verkar det handla om att avdramatisera och nakenheten ibland blir oväntad, ibland till och med absurd, som bilderna på fullt påklädda män med könet fritt. Eller så handlar det bara om en fascination för kroppar.  Det som stör mig är att bilder med helt oskyldig kärlek mellan två män placeras i ett 18+ rum. Mina barn skulle absolut få se dem. Jag förstår faktiskt inte problemet.
I filmrummet visas kortfilmer. Patti Smith berättar om sin relation till Mapplethorpe, om hur de träffades och hur livet i New York var. Hur det fanns en närhet mellan människor med olika bakgrund då jämfört med nu. Smith var hans första modell, då han inte hade råd att köpa film speciellt ofta var han tvungen att utveckla en teknik som gjorde att han tänkte ut bilder i förväg, så att han lyckades ofta. På en vägg finns porträtten av Patti Smith från 1976 och 1978. Bilder som verkligen visar såväl insida som utsida.

Edmund White berättar också om Mapplethorpe och New York och fotografens betydelse för den homosexuella frigörelsen under 70-talet, ja den sexuella frigörelsen för många i en värld före AIDS. White påpekar dock det jag också reflekterar över, att Mapplethorpes bilder innehåller nakenhet och sex, utan att bli pornografiska. Makt har en del, liksom underkastelse, men inte porr. 

 

 

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: