Tag Archives: Nina Bouraoui

Tematrio – Barndomsskildringar

  By enligt O | 2012/01/11 - 08:49 | Bokaktiviteter
2 Comments

Veckans tematrio hos Lyran handlar om barndomsskildringar. Det finns en och annan bok att välja på helt klart, men till slut bestämde jag mig för följande trio:

1. Inlåsta av Emma Donoghue handlar om Jack som växer upp med sin mamma i Rummet som de aldrig lämnar. Den ende som har nyckeln är Svarte man. Det här är en mycket annorlunda skildring av en mycket annorlunda barndom.

2. I Pojkflickan berättar Nina Bouraoui om sin barndom i Algeriet och Frankrike. Den handlar om de två länder hon älskar på olika sätt och om krocken mellan pojken och flickan inom henne. En mycket läsvärd och välskriven bok!

3. En riktig modern klassiker är En komikers uppväxt av Jonas Gardell som jag läst ett stort antal gånger, bland annat tillsammans med elever. Nu var det dock ett bra tag sedan. En mycket sorglig, men också rolig bok.

Läs också:

Topplistan 2011 plats 10-6

  By enligt O | 2011/12/30 - 15:15 | Bokaktiviteter
Leave a comment

 

10. Den drunknande, Therese Bohman

Jag kallade den för 108 sidors magi och det står jag fast vid. Ännu en sorglig historia om systrar som verkar ha blivit något av ett tema i år.

9. Om inte nu så när, Annika Thor

En bubblare som tagit sig högt upp på listan. En av de böcker som gjorde mig mest förbannad under året. Sverige var inte direkt neutralt under andra världskriget, inget nytt men viktigt att komma ihåg.

8. När jag lät dig gå, Gayle Forman

Jag är inte munter alls i min val, men den här boken är en uppföljare till Om jag stannar och faktiskt inte riktigt lika svart som sin föregångare. En väldigt fin bok om det svåra i att leva ett liv som man faktiskt tycker om och dessutom vara en person som man står ut med.

7. Pojkflickan, Nina Bouraoui

Nina Bouraoui måste självklart finnas med på listan och jag valde boken som handlar om hennes barndom i Algeriet och senare i Frankrike. Boken är full av krockar och en av de bästa barndomsskildringar jag läst.

6. All my friends are superheroes, Andrew Kaufman

Det här är en bok som inte liknar någon annan. Den handlar om alla superhjältar som finns i Toronto och är helt underbart absurd. Jag älskar den!

 

Snart dags för topp 5!

Läs också:

Nu är 2011 slut bestämmer jag

  By enligt O | 2011/12/29 - 14:42 | Böcker Allmänt
Leave a comment

Ni vet att jag är lite list- och statistikberoende och även december måste ju utvärderas så klart. Allt för att den perfekta topplistan för 2011 ska kunna fixas.

  1. Mats Kamp, Mats Johnson
  2. Jag kommer sen, Eva Wiklund
  3. Mirakel, Renate Nedregård
  4. Slutet på Mr Y, Scarlett Thomas
  5. När börjar det riktiga livet, Fredrik Lindström
  6. Våra kyssar är avsked, Nina Bouraoui
  7. Ett gott liv, Ann Heberlein
  8. Mörk jord, Belinda Bauer
  9. En m3 jord, Sören Bondeson
  10. Brev från isoleringscell 13, Faray Bayrakdar
  11. Änglamakerskan, Camilla Läckberg
  12. Underjorden, Malte Persson
  13. Om du var jag, Jessica Scheiefauer
  14. Yrke: Lärare, Johan Kant

Fjorton böcker blev det och det känns väl helt okej. En ganska bra blandning också måste jag säga.

Grafiska romaner: 1

Självbiografiskt: 3

Facklitteratur: 1

Lyrik: 3

Ungdomsböcker: 2

Spänning: 2

Noveller: 1

Romaner: 1

 

Höjdpunkter: Belinda Bauer, Nina Bouraoui, Fredrik Lindström och Ann Heberlein

Besvikelse: Scarlett Thomas

 

Nu ska jag klura på hur den perfekta topplistan 2011 egentligen ska se ut.

Läs också:

En genomgång av kärlek och lust

  By enligt O | 2011/12/20 - 13:54 | Självbiografiskt
3 Comments

Det spelar egentligen ingen roll vad hon gör Nina  Bouraoui, det blir fantastiskt hur som helst. I senaste boken Våra kyssar är avsked går hon igenom älskare och älskarinnor hon haft, alla gånger hon känt kärlek eller febrilt sökt efter densamma och om njutningen som kan komma när och där man minst anar det.   Det är så enkelt och egentligen knappt sammanhängande, men ändå är det alldeles, alldeles underbart. Språket liknar inget annat. Det liknar bara Nina Bouraoui. Jag har vikt så många hundöron att nästan varje sida fått ett, allt för att försöka kunna hitta tillbaka till alla otroliga formuleringar. Nu när jag bläddrar tillbaka vet jag inte om jag hittar dem eller några andra lika fantastiska.

 

För det är språket som gör mycket av boken som egentligen inte har en klassisk handling, utan tar oss med på en färd genom livet och träffar människor som varit viktiga för författaren. Från barndomens Alger 1972 via några pojkar, men mest flickor fram till nu.

Bland andra ungdomens mystiske engelskmannen Dharrell i Abu Dhabi 1985:

Vi förstod inte varandra och jag tyckte om känslan av att inte vara varandras. Av att förbli två främlingar för varandra. Vi var inte tillsammans men jag hade tillträde till hans hud och han till min. Det måste ha kommit sig av ledan. Det där sättet att vilja och att inte vilja.

 

Diana  som var den första hon verkligen älskade:

Vår kärlek fanns men vi lyckades inte dela den. Inkompatibla, Våra blod blandade sig inte med varandra. Jag band mig när hon flydde. Jag vägrade komma tillbaka när hon kallade på mig. Sedan föll jag. Vårt band undgick världen. Den gick fortare än livet. Jag var fångad. Det är detta som var kärlek.

Viktigast av dem alla är Sasha, Paris 2009. Det är hon som kysser kyssar som är som avsked. Hon som Nina älskar mer än hon kanske vill.

Det hade tagit tid innan hon kände sig trygg hos en kvinna. Hon kom från männen som man kommer från ett land.

 

Våra kyssar är avsked är som små pusselbitar som fogar ihop de andra böckerna jag läst av Nina Bouraoui. Jag får veta mer om hur hon växer upp, hur hon möter kvinnorna och kärleken och hur en man lyckas få henne att älska passionerat. Av denna anledning tror jag inte att just Bouraouis senaste är den nyfikna läsare ska börja med. Läs istället Dockan Bella skulle jag säga.

Läs också:

Favoriter av favoriter

  By enligt O | 2011/12/19 - 15:49 | Bokaktiviteter
1 Comment

Veckans bokbloggsjerka var riktigt rolig och krävde en hel del tankeverksamhet. Det gäller att vaska fram favoritförfattarna och därefter favoritböckerna av dem. För att en författare ska kvala in som favorit krävs det att jag läst ett gäng böcker av dem. Visst kan jag få favoriter redan efter en eller ett par böcker, men just de författarna får inte plats på just den här listan. Här finns istället ett gäng gamla trotjänare.

 

Barbara Voors är favoriten med stor F. Jag tycker om alla hennes böcker och har funderat länge på vilken som egentligen är bäst. Jag väljer en jag egentligen bara kommer ihåg känslan av, nämligen Sömnlös.

Jonas Gardell är en favorit och det är svårt att välja en enda favoritbok av honom. Efter mycket funderande har det dock blivit Fru Björks öden och äventyrsom går segrande ur

Nick Hornby skriver oftast bra, men ändå väljer jag hans första bok som den bästa, High Fidelity som fick mig att älska listor ännu mer.

Tony Parsons första bok får också symbolisera hans ladlitkarriär eftersom Mannnen och pojken är så himla fin.

Nina Bouraoui är en ganska ny favorit och jag absolut älskar allt hon skriver. Mest tycker jag om Kärlekens geografi som fullständigt knockade mig.

Maria Ernestam är en grym författare. Allt hon skriver är bra, men Busters öronär något alldeles extra.

Michael Connelly är också en gammal favorit och Bosch är en av de hjältar jag tycker bäst om. Ett kul grepp är när han och Connellys andra hjälte McCaleb träffas i A darkness more than night.

Elizabeth George måste vara med, trots att hennes senaste knappast var en favorit. Bäst av hennes deckare måste Till minnet av Edward vara.

Roddy Doyle har jag tappat bort lite, då serien om Henry inte riktigt var min grej. Jag gillar både Doyles mer allvarliga böcker och de där allvaret göms bakom skratt. Den bok jag tycker allra mest om är ändå The Van, där pappa Jimmy Sr blir arbetslös och börjar sälja hamburgare tillsammans med en kompis. Så fin!

Astrid Lindgren måste ju bara finnas med på en sådan här lista. Just nu läser vi hennes läskigare böcker för grabbarna O och jag slås av hur bra de fortfarande är. Mio min Mio är helt klart den vackraste. Så fint skriven och så kuslig på ett bra sätt.

Bodil Malmsten är så bra, så bra. Jag tycker om hennes loggböcker mycket, men finast av dem alla är romanen Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån. 

Chimamanda Ngozi Adichie tillhör visserligen inte de gamla trotjänarna, men jag har älskat sönder de tre böcker jag läst av henne, vilket också är de tre böcker hon gett ut. Bäst av dem är En halv gul sol.

 

Om ni som jag ska sätta ihop en Boktolva 2012 med författare ni inte läst, men vill läsa tycker jag definitivt att alla på denna lista som  ni ännu inte läst ska få plats.

 

Läs också:

Det var oktober det…

  By enligt O | 2011/11/04 - 07:33 | Böcker Allmänt
3 Comments
Tolv böcker och två noveller från Novellix blev månadens läsning. En månad som  var trööööög och utan läsflyt. Hoppas på en bättre läsmånad i november, men jag har ingen större förhoppning. Nu ska man ju tänka positivt så YES, det är november och här ska läsas!
Men först oktober:
  1. Fallen flicka, Christina Wahldén
  2. Konsten att bokblogga, Karin Berg, Petra Jankov Picha
  3. Här ligger jag och blöder, Jenny Jägerfeldt
  4. Ja till Liv!, Liv Strömquist
  5. Han tänker på dem som färger, Johanna Tydell (n)
  6. 50 sätt att träffa den rätta, Lucy-Ann Holmes
  7. Böcker inom och omkring oss, Aidan Chambers (o)
  8. Dockan Bella, Nina Bouraoui
  9. Adonis, Jens Liljestrand
  10. Min pappa är snäll och min mamma är utlänning, Emmy Abrahamsson
  11. Det händer nu, Sofia Nordin
  12. Isnätterna, Malin Isaksson
  13. Himlen börjar här, Jandy Nelson
  14. Den skänkta timmen, Juli Zeh (n)

 

O står för omläsning och N för novell från Novellix.

 

Toppen: Många bra böcker, men bäst är nog ändå Himlen börjar här, Här ligger jag och blöder, Ja till Liv! och Dockan Bella. Sedan var Det händer nu väldigt, väldigt fin liksom Isnätterna och Adonis.

Omläsningen av Böcker inom och omkring oss var njutbar och Den skänkta timmen en fin novell. Mest bra alltså.

Månadens enda besvikelse var nog Min pappa är snäll och min mamma är utlänning som började så himla bra, men som jag sedan tröttnade på. Något bottennapp var den dock inte alls. Bra, men lite för hysterisk för min smak.  Kan nog passa många andra tänker jag.

Efter mycket funderande har jag fyllt på topplistan.

Läs också:

Om att älska och att skriva

  By enligt O | 2011/10/09 - 17:55 | Romaner, Självbiografiskt
Leave a comment

Dockan Bella är Nina Bouraouis dagbok. Kanske den dagbok som beundraren i Kärlekens geografi läste. Sannolikt densamma, helt beroende av vad som egentligen är sant i Bouraouis böcker.

Jag vet inte om man kan kalla det här för en roman, men jag vet å andra sidan inte heller hur sann den är. Det är en dagbok, skriven av en ung kvinna som säkert är författaren, men är den sann eller bara sannolik? Det spelar absolut ingen roll då det är en hjärtskärande historia oavsett vem som berättar.

Jag var tidigt i läsningen tvungen att anteckna. Inte för att jag var rädd att glömma handlingen, men för att boken är så full av utsökta formuleringar värda att lägga på minnet.

Vi får följa Nina, en flicka som blivit kvinna, som blivit äldre, som tänker på kärlek och skrivande. Jämför kärleken till flickor med kärleken till böcker och menar att hon skulle välja en bok framför en flicka om hon tvingades välja.

Kanske inte om flickan var Marion, eller kanske ändå.  Marion som hon ofta ringer mitt i natten och som nu har en röst som hon inte längre känner igen. Marion som faktiskt inte är en flicka, utan en kvinna. En kvinna bland alla opersonliga flickor som svävar förbi, stannar ett tag, men aldrig fastnar.

“Skulle jag fortfarande kunna bli galen i en flicka, efter Marion?” Det är frågan som återkommer. Kärleken blossar upp i mötet med olika kvinnor, men den sanna, eviga kärleken finns istället till skrivandet och till böckerna, de som ska skrivas och de som ska läsas. En annan kärlek är den till Julien, pojken som gillar pojkar, pojken som hon älskar som en bror.

Tillsammans besöker de pojkarnas och flickornas undre världar. I flickornas värld är hon ensam och i pojkarnas har hon Julien. I alla fall tills han finner kärleken och slutar snurra.

Som alltid är Nina Bouraoui en språkkonstnär av sällan skådat slag. Med korta, hetsiga, nästan febriga avsnitt skapar hon en stämning och en känsla som få andra författare lyckas få fram. Det är poetiskt, vackert och genomtänkt samtidigt som texten ter sig helt spontan. Jag kan rent objektivt inte förstå vad som tilltalar mig så mycket, då den här boken knappast är skriven för mig. Jag är varken speciellt ung eller homosexuell, men jag förstår precis vad det är Bouraoui vill säga och konstaterar återigen att vissa känslor är universella.

Läs också:

Laddar inför höstens höjdpunkt

  By enligt O | 2011/10/08 - 17:04 | Böcker Allmänt
Leave a comment

Det finns ingen homosexuell ungdom. Jag har förlorat min ålder. Jag har förlorat mina illusioner. Jag är en hundraårig kropp.

 

Jag läser Dockan Bella , Nina Bouraouis dagbok om identitet och osäkerhet.  Min tredje bok av henne och återigen imponeras jag av språket och den stämning hon skapar.

En lugn helg eller kanske en tågresa, då läser jag Våra kyssar är avsked. Den ska inte duttläsas.

Läs också:

Med lite annat fokus

  By enligt O | 2011/10/02 - 08:28 | Böcker Allmänt
2 Comments

Det är alltid kul att läsa mina gamla läsplaneringar, där jag försöker strukturera upp mitt läsande.  Det lustiga är att jag fortsätter att göra dessa listor, trots att jag sällan läser utifrån dem. Eller det är inte riktigt sant. Jag läser en hel del av de böcker jag tänker läsa, men samtidigt ändras min mentala lista betydligt snabbare än den skriftliga uppdateras.

Först en koll på septembers plan alltså. Faktum är att de flesta böcker är lästa, halvlästa eller i alla fall fortfarande aktuella.

Halvlästa är just nu:

A tiny bit marvellous av Dawn French, som jag ska läsa till bokcirkeln hos Linda.

Den röda grevinnan av Yvonne Hirdman ska jag läsa ut till bokcirkeln med Bokbruttorna.

Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeldt, som jag läser i skolan när eleverna har morgonläsning.

Som ni säkert förstår av Claudio Magris vill jag läsa innan det är dags att avslöja nobelpristagaren. Kanske blir det den 7/10.

Jag vill också läsa ut Livets källa av Nawal El Saadawi som än så länge är mycket bra.

 

Andra böcker då?

Våra kyssars avsked av Nina Bouraoui vill jag absolut läsa. Måste bara invänta det perfekta tillfället då jag verkligen hinner njuta.

Jón Kalman Stefánssons Änglarnas sorg kräver också ett bra lästillfälle för att inte riskera att förstöras.

Jag fick ett signerat exemplar av Tomas Bannerheds Korparna på Bokmässan och den vill jag också läsa.

Jag fick låna 50 sätt att träffa den rätte av Lucy-Anna Holms från Linda och innan bokcirkeln vill jag hinna läsa den också.

Isnätterna av Malin Isaksson lockar också mycket. Lyssnade på henne på mässan och det låter som en bra bok.

Falling man av Don DeLillo kanske blir läst också.

Adonis av Jens Liljestrand ska också bli läst, ganska prioriterad så snart nobelpristagaren avslöjats.

Är också sugen på Sankta Psyko av Johan Theorin.

Och där kom jag till punkten när läslistan började stressa mig, så nu avslutar jag. ..

Läs också: