Tag Archives: Mats Strandberg

Verkligheten vs Overkligheten

Veckans tema och därmed utmaning på Kulturkollo handlar om verklighet och overklighet. Såhär lyder utmaningen:

Vad föredrar du inom litteratur, film, poesi, konst – helt enkelt inom all kultur, verkligheten eller overkligheten? Varför föredrar du det ena eller det andra? Eller vill du befinna dig i båda? Ge gärna också tips till oss andra. 

Jag håller mig helst i verkligheten och det sannolika. Mitt inlägg i veckan på Kulturkollo handlar om fejkbiografier eller faktion, dvs skönlitteratur som handlar om verkliga personer, där gränsen mellan det verkliga och det overkliga är flytande. Sådana böcker gillar jag. Ren fantasy är jag oftast ganska skeptisk till. Jag kan köpa andra världar ibland och läste t.ex. med glädje i alla fall de första delarna i serien om Harry Potter, liksom Cirkeln och Eld av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg. Varför jag inte läst Nyckeln? För att jag har en mycket märklig vana att inte läsa sista delen av en serie, för att den då tar slut. Det är också därför jag ännu inte läst Rävsång av Christin Ljungqvist, trots att jag älskade hennes två första böcker. Mina barn tycker att jag är helknäpp och undrar varför jag inte vill veta hur serier slutar. Jag är benägen att hålla med dem.

Ni anar kanske ett mönster i de overkliga böcker jag nämnt. De har alla realistiska delar i sig och det funkar bättre för mig. Oftast. Fortfarande håller jag på att lära mig att omfamna overkligheten. Det går långsamt, långsamt.

Läs också:

Monstret i natten

29692556_o_1

Monstret i natten av Mats Strandberg, men fina illustrationer av Sofia Falkenhem är en lagom läskig historia för barn mellan 6 och 9. Kanske mer 6 än 9 tänker jag, men en bra bok att läsa och samtala kring i år 1 eller 2 i skolan.

Monstret i natten är den första boken i serien om Frank Steen, som är med om något märkligt på sin nionde födelsedag. Att ingen av hans inbjudna klasskompisar kommer tillhör inte det märkliga dock, det har Frank räknat med. Han ville inte ens att mamma skulle bjuda alla. Frank är ensam och annorlunda. När grannens hund biter honom i fingret blir han ännu mer udda. När natten kommer förvandlas han nämligen till ett monster. Päls växer ut på hans kropp och han får en svans.

Monstret Frank ger sig ut i natten och lyckas skrämma upp folk ordentligt. Detta trots att han faktiskt inte är farlig alls. Han vill bara hälsa på människor och önskar att de ska klia honom mellan öronen eller på magen. Ändå skräms de av hans utseende. Det är riskfyllt att springa omkring som ett monster om nätterna, men Monstret Frank hittar snart vänner som även de lever på nätterna. De träffas på det lokala biblioteket och helt plötsligt har Frank blivit en del av en gemenskap.

Mats Strandberg är så bra på att blanda skräck med vardagsskildringar. Monstret i natten är en klassisk berättelse om ett ensamt barn, som får nya vänner på ett ovanligt sätt. Frank är fortfarande ensam på dagarna, men på nätterna är han det inte längre. Visst blir han ett monster och visst medför det vissa problem, men mest är det ganska positivt. Det finns massor att prata om kring vänskap, mobbing, rädslor och att vara annorlunda. Frank vill inte alls skrämmas, men ändå blir människor rädda bara av att titta på honom. Är det inte så att vissa personers utseenden får oss att bli rädda, trots att vi egentligen inte vet någonting om dem? Det är ett aktuellt tema som det definitivt kan pratas mycket om. Ensamkommande flyktingbarn, kvinnor i slöja, listan kan göras lång.

Jag hoppas att många föräldrar och lärare läser den här boken för barnen i sin närhet och att de pratar om mer än att någon bokstavligen blir ett monster . Det är en perfekt bok att dialogläsa, dvs läsa och prata om, då det dels är så fina bilder och dels har ett starkt innehåll. Jag önskar att mina barn varit lite yngre, då hade jag definitivt läst böckerna om Frank för dem och jag är säker på att vi gjort det många, många gånger.

Extra plus också för ugglorna och Twin Peaks-referensen. Jag gillar när barnböcker flirtar med de vuxna och samtidigt roar barnen.

 

Läs också:

Veckans ord på M: Mina svar

m

Mitt i mässan kommer mina svar på M.

Om en ganska annorlunda mamma handlar Fågelburen av Lisa Jewell. En som inte vågar släppa taget om någonting och ändå släpper allt.

Just nu läser jag Fredrik Backmans Björnstad. Definitivt hans bästa sedan En man som heter Ove. Kanske till och med bättre, det beror på hur den avslutas. Viktigt i boken är ishockey och is håller ju definitivt minusgrader.

En karaktär som är modig är George i boken med samma namn av Alex Gino Andra ser henne som pojke,  men George vet att hon är flicka och det tänker hon vara.

En alldeles särskilt läskig mördare är den lilla pojken i Mats Strandbergs Färjan. Dessutom är han långt ifrån ensam.

Mycket mörker men också en del försiktigt ljus finns i Som stjärnor i natten av Jennifer Niven. En så väldigt fin bok.

Läs också:

Bästa böckerna enligt gymnasieettor

Jag har träffat ungefär 80 nya elever de senaste veckorna och en spontan reflektion är att de verkar läsa mer än elever gjort på flera år. Visst finns det fortfarande någon som säger sig aldrig ha läst en bok, men de är värre än vad jag vant mig vid. Förhoppningsvis är det så att skolorna satsat på läsning och anammat en mer organiserad form av läsundervisning sedan PISA-paniken startade. Jag hoppas på en uppåtgående trend, men vågar inte riktigt ropa hej ännu, trots att den inledande diagnosen som ettorna gör också ser bättre ut än de gjort de senaste åren. Bjuder dock på böcker mina elever har som favoriter, där några är klassiska svensklärarfavoriter, medan andra mer verkar vara egna val. Egentligen är det ointressant varför de läste, utan mer intressant att böckerna stannat kvar.

Jellicoe Road av Melina Marcetta

Carrie av Stephen King

Harry Potter and the Cursed child av J K Rowling

Wallflower av Stephen Chbosky

Katherine-teorin av John Green

Cirkel-triologin av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg

I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell

Ett UFO gör entré av Jonas Gardell

Hobbiten av J.R.R. Tolkien

Maze runner av James Dashner

Hungerspelen av Suzanne Collins

 

 

 

Läs också:

Böcker som inte är samma

Ibland blir det lite konstigt. Som när jag berättade att jag läser Jack just nu och den jag pratade med helt klart tänkte på en helt annan bok än jag.

jackjack (1)

Eller när jag skulle leta upp Halva liv på Goodreads och insåg att det finns flera som heter så. Snart har jag läst båda dessa.

halva-livhalva-liv (1)

Allt som återstår känns som en ovanlig titel, men det finns i alla fall två böcker som heter så.

9789172634558_200_allt-som-aterstar_pocket9789146222927_200_allt-som-aterstar_e-bok

Och månaden September är också populär. Leandoers version har jag ännu inte läst.

9789127140745_200_september-roman_pocketSeptember by Rosamunde Pilcher

När det gäller Den långa vägen hem har jag inte läst sonen Pilchers bok, men Cynthia Voigts har jag å andra sidan läst hur många gånger som helst.

9789137136073_200x_den-langa-vagen-hemd705bfd3-ade1-4770-b21f-c56458559803

Några har hittat hem …

29681970_O_19789175371191_200_hitta-hem9789185639694_200_hitta-hem-stockholm-och-bostadsbristen_haftad

Såld är en populär titel. Jag har dock inte läst någon av dessa, men har ett svagt minne av att jag läst en bok för länge sedan om två systrar, där den ena blir såld. Det kan ha varit den här.

saldsald (1)sald-en-kvinnas-berattelse-om-sin-helvetesresa-i-europas-sexindustri

Ännu en populär titel är Sveket.

sveketsveket (1)sveket (2)sveket-185x300

Även jag har förresten skrivit en bok med en titel som är populär.

all-in (1) ensam_i_sin_klass

Läs också:

Boktips i studenttider

Idag tar ”mina” två estettreor studenter. Elever som jag haft nöjet att undervisa under två år. Som en sommarpresent till dem och andra som nu ger sig ut i livet bjuder jag på en lista med böcker som jag tycker är läsvärda. En blandning av gammalt och nytt. En del känner mina elever igen från min kära bokvagn som jag drar runt på.

Det finns vissa klassiker man ”ska” ha läst, men alla passar inte unga och är bra att vänta med. Jag tycker dock att de som inte läste Kallocain av Karin Boye ska göra det. Själv tänker jag läsa 1984 av George Orwell i sommar.

The Great Gatsby av F. Scott Fitzgerald är bra, liksom Frukost på Tiffany’s av Truman Capote. Båda böckerna har blivit film dessutom.

Just F. Scott Fitzgerald finns med i romanen Åren i Paris av Paula McLain, som handlar om Ernest Hemingway och hans första fru Hadley. En slags fejkbiografi, men riktigt läsvärd. I den skriver Hemingway bland annat En fest för livet.

Sedan är jag ett fan av Elin Wägner. En cool kvinna som var före sin tid. Norrtullsligan är bra, men smärtsamt aktuell och Pennskaftet hennes kanske mest kända.

Kanske är Per Anders Fogelström för långsam, men jag tycker ändå att ni ska försöka er på hans serie om Stockholm under nästan 100 år, som inleds med Mina drömmars stad.

Förvandlingen av Franz Kafka firade 100-årsjubileum förra året. Det var visserligen några år sedan jag läste den, men jag tyckte definitivt att den var lättläst. Få sidor med mycket innehåll. Det är lätt att känna igen sig i Gregor Samsas frustration, inte för att vi andra blivit förvandlade till insekter, utan för att vi säkert har känt oss annorlunda, utsatta och till och med ignorerade ibland.

Den hemliga historien av Donna Tartt är en modern klassiker om en grupp elever som studerar i Julian Morrows exklusiva grupp. Vi vet redan från början att en av dem har dött, men inte hur eller varför. En riktigt bra bok.

Sprid er läsning geografiskt, så kan ni resa jorden runt med hjälp av litteraturen. Här är några tips:

Haruki Murakami är en författare att älska eller hata, men ändå en författare en ”ska” ha läst. Ofta aktuell i Nobelprisspekulationer, även om jag inte tror att han är en direkt trolig pristagare. Min favorit är Norwegian Wood, men jag gillar också Kafka på stranden.

Chimamanda Ngozi Adichie är också en riktig favorit. Jag vill rekommendera tegelstenen En halv gul sol, men också bokversionen av hennes TED-talk som heter We should all be feminists.

Stål av Silvia Avallone är en berättelse om två unga flickor i ett Italien som inte besöks av turister. Visserligen bor de i Toscana, men i den lilla orten Piombino och området Via Stalingrado, där ortens stålverk står i centrum.

Komma och gå av Taiye Selasi är en bok om fyra (nästan) vuxna syskon, som reser från USA till faderns hemland Ghana för att gå på hans begravningen. Ingen av dem har träffat sin far på många år, men trots detta spelar han självklart en stor roll i deras liv, både innan och efter han övergav dem. Otroligt bra och stark, med ett helt fantastiskt språk.

No och jag av Delphine de Vigan, för att det är en bra bok både språkligt och innehållsmässigt. En nätt liten sak med stort innehåll. Teman som vänskap, orättvisor och utanförskap är centrala. Författaren kommer till Bokmässan i höst, liksom en annan favorit Abdellah Taïa, som är Marockos förste öppet homosexuella författare. Hans debutbok Ett arabiskt vemod är riktigt bra. Mycket om identitet och sökande efter sitt sanna jag. Ett annat tips på samma tema är En dag ska jag skriva om den här platsen av Binyavanga Wainaina från Kenya.

Vi har ju fokuserat en del på just temat identitet och jag vill passa på att tipsa om några böcker till på just på det temat (vilket typ skulle kunna vara vilken bok som helst, men ändå).

En bok som inte får missas är Jag, En av David Levithan. Eller egentligen vad som helst av honom. Jag gillar Levithans okomplicerade queerperspektiv och det ideala samhälle han målar upp i t.ex. Ibland bara måste manLiten parlör för älskande är hans enda vuxenbok och den är också fantastisk. Snart kommer fortsättningen på Jag, En på svenska. Den heter En annan och jag har inte vågat läsa den, trots att jag köpte den på engelska i september.

Nina Bouraoui är en av mina favoritförfattare, mest för att hennes språk är så fantastisk. Kanske är det lite svårt, men jag tror att Pojkflickan kan funka. Det är en självbiografisk bok om att vara barn och fundera över sexualitet och annan tillhörighet.

Jag vet att jag tipsat om Om jag var din tjej av Meredith Russo, men den måste med här också. Läsvärd och på samma gång väldigt vanlig och väldigt ovanlig.

Och så avslutningsvis några färska, bra böcker. Några lättsamma, några svartare. Det blir ofta rätt så dystert när jag väljer böcker.

Miniatyrmakaren av Jessie Burton är en historisk roman som utspelar sig i Amsterdam. Mycket annorlunda och lite magisk.

Som stjärnor i natten av Jennifer Niven är hemsk, men bra. Den sätter psykisk ohälsa i centrum med allt vad det innebär. Även Lisa Bjärbos Djupa ro och Christine Lundgrens Jag lever, tror jag är bra böcker på samma tema.

Brutal och underhållande är två ord som bra beskriver Mats Strandbergs Färjan. Mycket läsvärd även för en skräckskeptiker.

Lite serier kanske?

Jag är den som är den av Elin Lucassi är en fantastisk seriebok med precis min humor. Jag utgår ifrån att ni inte missat Liv Strömquist, men om ni inte läst Prins Charles känsla måste ni göra det.

Marjane Satrapis serieromaner är också mycket läsvärda. Mest kända är Persepolis, som är hennes memoarer. Jag gillar nog Kyckling och plommon bäst.

Högt och lågt alltså, precis som bra läsning ska vara och kanske livet också. Idag sjunger ni om den ljusnande framtiden som är er och jag tänker på hur några av er sjöng på skolans cabaret och hur jag fällde en tår när jag tänkte på att ni faktiskt ska ta över världen och förhoppningsvis göra den till en bättre plats.

Jag tror på er!

 

PS Ni är både smarta OCH roliga att undervisa. Dessutom trevliga. Det är en utmärkt kombination. Låt ingen lura i er att det inte går att kombinera. DS

Läs också:

Pocketböcker för mor och andra

IMG_2958

Mamma fick böcker lite tidigt i år, då vi firade en massa födelsedagar i helgen. De fyra böckerna på bilden fanns i paketet och jag tänkte fylla på med fler pockettips till den som vill shoppa till mor eller bara ha en bok i solstolen.

Komma och gå av Taiye Selasi är en bok jag tipsar alla om. En så välskriven och fin bok om fyra syskon som reser till sin fars begravning.

I skymningen sjunger koltrasten av Linda Olsson har jag faktiskt inte läst ännu, men Olsson är en av mammas favoriter.

Simma med de drunknande av Lars Mytting är vår senaste cirkelbok på Kulturkollo läser. Jag var inte helt frälst, men det är en släktsaga som jag tror mamma kommer att älska.

Marina Bellezza av Silvia Avallone började jag läsa när den just kommit ut, men glömde bort den. Det får bli så att både mamma och jag läser den i sommar. Jag älskade Stål och är den här hälften så bra är det en höjdarbok.

Jag gillade Arvet efter dig av Jojo Moyes och tyckte det var en värdig uppföljare till Livet efter dig. Mamma ska självklart läsa båda.

Tisdagsklubben av Anna Fredriksson är en charmig historia om att börja ett nytt liv på äldre dar. Mycket mat blir det och det är alltid trevligt.

I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv av Tom Malmquist är den kanske sorgligaste bok jag läst på länge, men den är både bra och välskriven. Kombinera med något mer lättsamt.

De förklädda flickorna i Kabul av Jenny Nordberg är riktigt bra och minst lika upprörande om flickors och kvinnors förutsättningar i Afghanistan. Samtidigt finns det en liten gnutta hopp, då vissa pappor faktiskt är vettiga.

Fyren mellan haven av M. L. Stedman är en riktigt bra bok som till större delen utspelar sig på en fyr utanför Australiens västkust. En fin berättelse om kärlek, längtan och lögner. Snart blir den film med Alicia Vikander i huvudrollen.

Även Kvinnan på tåget av Paula Hawkins är filmaktuell. Jag tyckte det var en spännande bok, även om jag kanske inte helt förstår hypen. Läsvärd dock.

Tre önskningar av Liane Moriarty är en nyutgivning av en bok som jag läste för många år sedan, men kommer ihåg som riktigt charmig. Säkert perfekt i solstolen.

Mer vatten blir det i Färjan av Mats Strandberg, som är en riktigt vidrig bok, på ett bra sätt. Jag drogs helt med i denna vansinniga berättelse om vad som kan hända på färjan till Finland.

Granne med döden av Alex Marwood är också riktigt, riktigt läskig. Vi får träffa hyresgästerna i ett hus i London och vet att en av dem är riktigt obehaglig. Frågan är bara vem.

 

Läs också:

Veckans ord på E: Mina svar

E

Så här mitt i vårterminens slutspurt är lärare inte direkt på topp. Jag håller dock ut några veckor till innan ordalfabetet tar sommarlov. Här är mina titlar och författare som jag förknippar med veckans ord.

Jag försöker slumpa fram ord så mycket det går och just elefant kändes väl inte direkt som det enklaste. Jag spånade dock vidare och tänkte på uttrycket ”elefanten i rummet” och kom då att tänka på alla böcker om dysfunktionella familjer där tystnad råder. I Hausfrau talar ingen om elefanten som handlar om dottern. Jag vill inte avslöja för mycket, då spoilar jag en viktig del av boken. Varken Anna eller hennes man talar heller om den gigantiska elefant som deras misslyckade äktenskap är. Möjligen ser maken det inte som misslyckat, men Anna har helt klart en hel del att tala om.

Arkan Asaad är en författare som drivs av ett starkt engagemang för unga människors rätt att bestämma över sina liv. Han har skrivit den självbiografiska boken Stjärnlösa nätter om hur han blev bortgift med sin kusin i Kurdistan och reser land och rike runt och talar om den och sitt liv.

Envishet kan absolut bra. Lite absurt blir det dock då Anne på Grönkulla är vansinnigt sur på Gilbert i flera år för att han sagt något om hennes hår. Sedan slutar det med att de gifter sig, så någonstans upphörde helt klart i alla fall ilskan.

I Färjan av Mats Strandberg sprids en rejäl epidemi på en Finlandsfärja. Jag kommer aldrig att åka någon sådan, det är jag helt säker på. En riktigt läskig, välskriven och spännande bok.

I boken Kurt Cobain finns inte mer av Hanna Jedvik går huvudpersonerna (om jag inte minns fel) på estetiska programmet. I alla fall är musiken en viktig del av boken. De börjar 1992, då jag själv började trean. En bok som väcker nostalgi och som är fin trots svärta och sorg.

 

Läs också:

Höst enligt O

Jag brukar säga att jag inte gillar hösten, men idag gör jag det. Jag har smitit ut från sonens innebandyträning för att njuta av solen och lugnet. Vattnet kluckar mot stranden, det är fortfarande riktigt varmt och allt är ganska så väldigt bra mitt i all stress som gör att världen snurrar för snabbt. Till sällskap har jag Mats Strandberg, ett gäng läskiga figurer på en finlandsfärja och några fåglar.  

 

Läs också:

De där som tar över huvudrollen

toptentuesday

Jag gillar verkligen Top Ten Tuesday, trots att jag sällan orkar fylla en hel lista själv. Den här gången kändes det dock som ett riktigt roligt ämne, ”Best secondary character”, de som inte har huvudrollen men som ändå är så minnesvärda. Riktigt bra biroller är grymt viktigt inte bara i filmer, utan även i böcker. Här är mina tio favoriter, eller i alla fall de tio jag kommer på just nu…

1. Tummen i Per Anders Fogelströms Stad-serie är en favorit. Han som är Hennings bäste vän, men också hans motsats.

2. Cathbad, Ruth Galloways minst sagt annorlunda vän, är en stor favorit. Jag hoppas att jag snart får återse dem igen.

3. Paul i Torka aldrig tårar utan handskar måste självklart finnas med här.

4. Biba i The Poison Tree är en person som sticker ut och nästan blir viktigare än huvudpersonen.

5. Den unge tjänaren Ugwu som arbetar hos Odenigbo i En halv gul sol har stannat hos mig.

6. I Den enögda kaninen av Christoffer Carlsson finns Kasper, pojken som äger den enögda kaninen. Hans betydelse för historien är mycket större än hans medverkan.

7. Emilia Hagman leder seanser i Kaninhjärta och är verkligen en annorlunda bekantskap.

8. Alicia i Allt jag säger är sant har en helt underbar mormor som definitivt måste finnas med på en sådan här lista.

9. Lärare i litteratur brukar sällan vara direkt älskansvärda, men Anders i Ge mig arsenik är faktiskt en hyvens kille.

10. Mona Månstråle i Engelskforstrilogin av Sara Bergmark Elfstrand och Mats Strandberg är lite galen, men mycket rolig att läsa om. Tydligen spelar hon en ganska stor roll i Berättelser från Engelsfors.

Läs också:

« Older Entries