Missa ingenting, följ enligt O via RSS och/eller Bloglovin'!
Fredagsfrågan hos Bokhora förra veckan handlade också om årets böcker, men de svenska då.
Vilken är den bästa svenska bok du läst i år?
Eftersom jag inte är cool nog att välja bara en bok får det återigen bli en trio, denna gång bestående av Gå sönder, gå hel, Sofia Nordin, Det goda inom dig, Linda Olsson och Prins Charles känsla, Liv Strömquist. Tre böcker som definitivt är måste-läsning!
Jag har hela tiden tänkt att jag ska nominera böcker senare till Bokbloggarnas litteraturpris, men nu är det ju faktiskt senare. Du kan nominera hur många böcker du vill, kravet är att de är utgivna på svenska under 2011 och att du gör det senast 31 december.
Jag nominerar följande böcker:
Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag av Sara Ohlsson
Indignation av Philip Roth
Mot ljuset av Elin Boardy
Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
När jag lät dig gå av Gayle Forman
Att ringa Clara av Anna Schulze
Om inte nu så när av Annika Thor
Pojkarna av Jessica Schiefauer
Det goda inom dig av Linda Olsson
Gå sönder, gå hel av Sofia Nordin
Anna och Mats bor inte här längre av Helena von Zweigbergk
Hoppas av Åsa Anderberg Strollo
Sju jävligt långa dagar av Jonathan Tropper
Vilka böcker nominerar du?
Maila dina kandidater till litteraturpriset(@)breakfastbookclub.se
Och jag har helt glömt att lägga till augustititlar i min ultimata topplista. Inte lika många kandidater som i juli och därför håller jag mig till de vanliga tre.
Direkt till final:
Det goda inom dig, Linda Olsson
Till Andra Chansen:
The Imperfectionists, Tom Rachman
Sånt jag berättar för Allah, Saphia Azzeddine
Borde egentligen gå igenom den där listan och se hur titlarna från början av året håller i konkurrensen. Har de vuxit i minnet, eller bleknat bort.
…redovisar vid månadens slut vad som lästs de senaste typ 30 dagarna. Det där med listor är nämligen riktigt, riktigt viktigt för boknördar och de flesta bokbloggar är boknördar, trots att inte alla boknördar är bokbloggare.
Det blev en lite konstig läsmånad för min del. Efter ett helt galet läsflyt i juli led jag lite av en baksmälla i början av augusti. Därefter läste jag på i ett rasande tempo en kort period, innan det var dags för jobb och en massiv trötthet. Ingen läsning alls nästan de senaste två veckorna alltså.
För månaden som helhet såg det dock ut så här:
Totalt: 12 böcker
Deckare: 3 (eller 4 om man ska kalla Den enögda kaninen för deckare)
Ungdomsböcker: 2
På engelska: 3
Icke skönlitterära: 2
Nya bekantskaper: 6 (7 om du räknar de två författare som skrivit en bok ihop)
Månadens överraskning: Bortom mammas gatan, Alexandra Pascalidou
Bäst: Det goda inom dig, Linda Olsson
Besvikelse: Dead Tomorrow, Peter James
Tolv böcker är ganska normalt skulle jag säga. Månaden inleddes med en riktigt seg tegelsten och slutade med en rad recensionsböcker. Just nu är jag också fast i en seg bok som jag hoppas läsa ut ikväll. Därefter behöver jag en lättläst sak för att få igång läsandet igen.
Det goda inom dig är Linda Olssons första bok som skrivits direkt på svenska. Kanske är det därför språket skiljer sig lite åt mellan den och de två tidigare böcker jag läst av författaren. Det är ännu mer lågmält, långsam, ibland nästan trevande och alltid vackert och väl avvägt.
Vi möter Marion, en medelålders kvinna som bosatt sig precis vid havet i en liten Nya Zeeländsk by. Hon arbetar som läkare, men större delen av sin tid tillbringar hon ensam. Närmaste grannen är bonden Georg som bor på andra sidan vägen, men de träffas sällan. Någonting har gjort att Marion har valt att leva ensam och isolerad, men det dröjer ett tag innan vi börjar få förklaringen till varför. Vi förstår att hon har en del tragiska erfarenheter i bagaget, men det tar tid innan hennes minnen hittar sin plats i historien och därmed får oss att förstå.
Jag hade bott på samma ensliga plats i nästan femton år. Ensam, för det mesta. Det bekymrade mig inte. Absolut inte. Det var en självvald isolering. Men just denna isolering förstärkte min osäkerhet, och mitt liv hade fått något overkligt över sig. Sedan en tid hade det börjat stå klart för mig att jag sökte ett sätt att få mina minnen bekräftade. Jag hade börjat längta efter någon slags verifikation på att mina minnen fortfarande var intakta.
Minnen är fragment av saker vi varit med om. På detta sätt låter Linda Olsson oss ta del av Marions liv. Via fragmentariska minnesbilder får vi träffa Marianne som bott på Åland och sedan följer med sin mamma till Sverige. En mamma som självklart har rätt till sitt barn, men som kanske inte tänkte efter före. En morfar som lämnas med sin saknad. En liten pojke, en okänd morbror, en tidning med fotografier och så Marions korta stund av lycka med fotografen från Kanada. Ett liv på svenska och sedan ett nytt på engelska.
Men Det goda inom dig handlar inte bara om svunnen tid. I nuet finns Ika, en liten maoripojke som dyker upp hos Marion varje vecka för att äta soppa. Mellan dessa två udda figurer växer en stark vänskap fram. Den lilla pojken som knappt pratar och den äldre kvinnan som nästan glömt hur man umgås med andra. Ika ger henne dock ett skäl att ta tag i sitt liv. Ett utsatt barn får chansen att hjälpa ett annat.
Hade det inte varit för en irriterande ingrediens rörande fotografen skulle Det goda inom dig fått högsta betyg. Tyvärr faller Olsson där i fällan att välja en litterärt vanlig lösning som överanvänds i böcker trots att det i verkligheten måste vara så ovanligt att det knappast händer.
Mest tycker jag om historien i nutid, men jag gillar hur minnets pusselbitar ger mig en bättre förståelse för Marion. Det är snyggt skrivet helt klart. För den som söker action är det absolut inte rätt bok, men för den som tycker att språket och känslan är minst lika viktig som innehållet passar den troligen perfekt.
Linda Olsson talar om sin bok på Bokmässan den 23/9 och då vill jag absolut lyssna!
Läs mer om boken i SvD där det vackert utmejslade språket hyllas. I GP skriver Malin Lindroth om hur en historia som på utan är småtrist lyfts av just språket.
Vi har bröllopsdag idag min käre make och jag. För tio år sedan försökte Göteborg hämta sig från kravallerna och vi var många som vaknade upp till en ny värld. Till bröllopet tog sig alla gäster till slut, trots en hel del avstängningar kvarstod i centrum. Efter en grym fest följde en del av gästerna med hem till oss för lite eftersnack. Klockan åtta gick den sista och klockan nio väcktes vi av någon som glömt sina skor.
Bröllopsdagen 2001 får representeras av boken I nöd och lust av Elizabeth Gilbert, mer för titeln än någonting annat.
Ett år som gifta betyder bomullsbröllop och då kommer jag att tänka på Niceville, som utspelar sig i södra USA, där det fanns en hel del bomullsplantager.
Två år så, då var vi en månad i Thailand och jag hade världens jagvillaldrighanågrajäklaungaretthuspålandetochettjävlasvenssonlivkris. Pappersbröllop betyder kanske böcker och jag väljer Turning thirty av Mike Gayle, trots att jag faktiskt inte fyllde 30 förrän året därefter.
2004 var ett bra år. Den 16:e juni arbetade vi visserligen fortfarande, men sommarens resa gick till Tanzania. Läderbröllop firades och då elefanter har läderhud blir årets bok När elefanter dansar, en reseberättelse om Tanzania av Barbara Voors.
När vi firade 4 år som gifta hade jag blivit en elefant. Jag var höggravid, hade början till havandeskapsförgiftning och det var tidernas värmebölja. Med fötter större än Musse Pigg (fingrar också för den delen) hade jag svårt att gå och jag hade dessutom fått order om att ta det väldigt, väldigt lugnt. Nu är Sängläge av Sarah Bilston ingen direkt kul bok, men så är det inte så kul att ligga till sängs heller.
Det blev inte bättre för när vi firade träbröllop var jag gravid igen. Nu hade vi en 11 månad gammal bebis och en till unge på väg. Jag spydde dagligen och var rätt trött på det mesta. Skönt dock när maken fick sommarlov och vi faktiskt kunde njuta av lugnet tillsammans hela familjen. Mamma, pappa, barn .
Vi har hunnit fram till 2007 och familjen hade då vuxit. Jag fick nytt jobb strax före sommaren och maken gjorde sig redo för att vara hemma istället. Vi hade en lugn och skön sommar som till stor del tillbringades i trädgården. Nu vill jag sjunga dig milda sånger var en av sommarens läsupplevelse och titeln anger också precis det jag behövde.
Året därefter hade jag ingen höjdarsommar. Stressen kom ikapp mig och jag fick kämpa för att komma tillbaka. Yllebröllop och jag behövde definitivt bli inbäddad i något mjukt. Vi hade ännu en lugn och skön sommaren och reste en liten sväng till Danmark med svärföräldrarna. En rogivande semester. Årets bok då? Definitivt Vem blöder? som vi läste minst en gång varje dag. “Det vaj inte meninen, tackas taninen” var årets replik.
Att semestra med barn funkar också märkte vi 2009 då vi drog till Turkiet precis i tid för vårt gummibröllop. Lite kinky låter det allt, men gummi kan ju vara simringar och annat. Eller det är väl plats kanske. Skitsamma. Det var en helt okej sommar. Mer än okej faktiskt. Den får representeras av Mot ljuset för det var så det kändes. Vi var på väg mot ljuset och ett nytt liv där jag nästan hade koll. Det var också min första bloggsommar även om bloggen dessa veckor fick klara sig själv.
Nio år firades förra året. Linnebröllop. Om det är något jag lärde mig den sommaren är att Tillsammans är man mindre ensam.
Och så nu, när det gått tio år är det kanske dags för en ny början, Ungarna börjar bli stora och det är dags att navigera om. Dags att undersöka Kärlekens geografi och kanske upptäcka nya områden.
Vi drar så långt bort man kan komma i veckans bokgeografi. Färden går alltså till Nya Zeeland. Ett land som jag läst allt för lite från visade det sig. Dessutom ett land som är grymt vackert och fascinerande och därmed säkert intressant att läsa om.
Nu kör vi!
1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig på Nya Zeeland eller är skriven av en författare med anknytning dit.
Janet Frames självbiografiska En ängel vid mitt bord är en av mina starkaste läsupplevelser någonsin. Riktigt, riktigt bra. Konstigt nog har jag inte läst något mer av henne. Kanske för att jag vet hur obehagligt och nära det blir.
2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Nya Zeeland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.
Det kan vara så att jag läst någon novell av Katherine Mansfield, men jag vågar inte svära på det. Hur som helst så skulle jag gärna vilja läsa något av författaren som kallas Nya Zeelands mest kända. En modernistisk stjärna som jämförs med Virginia Woolf och vars mest kända novell torde vara “The Garden Party”. Har någon koll på vad som är mest läsvärt?
3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Nya Zeeland, som du inte läst, men är nyfiken på.
Linda Olsson bor på Nya Zeeland, skriver på engelska och hennes tredje bok Det goda inom dig, som kommer snart, utspelar sig på Nya Zeeland. Då jag tyckt mycket om hennes två tidigare böcker vill jag självklart läsa även denna.
Nu är det din tur! Svara i en kommentar eller i egen blogg. Jag behöver definitivt boktips.
Jag har redan fyllt på min lista med böcker jag ser fram emot, men tänkte ändå presentera några av sommarens höjdpunkter.
Debutanter är alltid spännande och Anna Fredrikssons debutbok Sommarhuset, som ges ut på Forum Bokförlag den 28 maj, verkar definitivt läsvärd. Ensamhet verkar vara ett tema då huvudpersonens mamma just gått bort och sonen flyttar hemifrån. När syskonen vill sälja sommarhuset blir det för mycket för henne. Låter som en riktig sommarroman med doft av sol och hav. Gillar böcker om syskon dessutom.
Linda Olsson är en favorit och i sommar kommer hennes tredje bok på svenska. Den heter Det goda inom dig och ges ut av Albert Bonniers förlag 5 augusti. Boken utspelar sig i New Zeeland och vi får träffa Marion Flint, en lärare som lever ensam i ett litet hus vid kusten. Mer ensamhet alltså, men det utlovas också vänskap och kärlek.
Den hysteriska vintertröttheten ligger tung över bokbloggarvärlden just nu. Egentligen borde jag inte ens ha någon talan då jag slapp några veckors vinter, men hjälp vad jag längtar till våren. När solen skiner ute känns det nästan som om den är på väg. För att få in lite mer ljus i bloggen kör jag idag en topp 5 med böcker som får mig att tänka på ljus och vår:
1. Vår betyder trädgård och även om vår inte är så välskött som vissa skulle önska finns det en hel del som blommar. Latmansträdgården låter som en bok som passar mig och den ger förhoppningsvis hopp om att våren är på väg.
2. Den lilla staden på prärien av Laura Ingalls Wilder handlar om Laura och hennes familj som överlevt den långa, kalla vintern och nu kan börja leva ett bättre liv. Andra kapitlet i boken heter till och med Lyckliga dagar och visst ser vi fram emot dem!
3. I underbara Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson flyttar en ung kvinna in i en avlägsen stuga i mars. Egentligen är det inte solen som ger ljus och värme till boken, utan förhållandet till den mycket äldre grannen Astrid, men våren spelar en stpr roll i boken.
4. Jag hade samlingsboken om Måns och Mari när jag var liten och älskade den. Jag har också köpt den och läst den för grabbarna O och de tycker hyfsat om den. Delen om våren är vackert illustrerad och startar med att en vante som gömts i snö kommer fram i tö. Via hopp i vattenpussar, påskris på torget och demonstration på 1 maj visar Måns och Mari oss hur våren ska firas. Nostalgi på hög nivå.
5. Egentligen borde inte Vårlik av Mons Kallentoft få vara med, då det är en fruktansvärd berättelse om våren i Linköping, men i brist på trevligare vårlitteratur får den ta en plats.
För att det inte ska bli så himla svårt att få till den perfekta topplistan i slutet av året och för att pärlorna från de första månaderna inte ska glömmas bort börjar jag listandet redan nu. Varje månad väljer jag ut en finalist och två bubblare i sann melodifestival anda. Av de böcker som gått till andra chansen får tre stycken plats på topplistan med de tolv ettorna. Den inbördes ordningen fastställer jag vid årets slut.
Klara för final
Igelkottens elegans, Muriel Barbery (januari)
The Slap, Christos Tsiolkas (februari)
Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag, Sara Ohlsson (mars)
Pojkflickan, Nina Bouraoui (april)
När jag lät dig gå, Gayle Forman (maj)
All my friends are superheroes, Andrew Kaufman (juni)
Timmarna, Michael Cunningham (juli)
Det goda inom dig, Linda Olsson (augusti)
Gå sönder, gå hel, Sofia Nordin (september)
Himlen börjar här, Jandy Nelson (oktober)
Sju jävligt långa dagar, Jonathan Tropper (november)
Mörk jord, Belinda Bauer (december)
Klara för andra chansen
De oförglömliga, Gabriella Ahlström (januari)
19 minuter, Jodi Picoult (januari)
Sister, Rosamund Lupton (februari)
Kafka på stranden, Haruki Murakami (februari)
Mot ljuset, Elin Boardy (mars)
Tusenskönor, Kristina Ohlsson (mars)
In the woods, Tana French (april)
Långt ifrån död, Peter James (april)
1Q84 del 1 av Haruki Murakami (maj)
Drottningen vänder blad, Alan Bennett (maj)
Prins Charles känsla, Liv Strömquist (juni)
Niceville, Kathryn Stockett (juni)
Okänt offer, Tana French (juli)
Den drunknande, Therese Bohman (juli)
Om inte nu så när, Annika Thor (juli)
Att ringa Clara, Anna Schulze (juli)
The Imperfectionists, Tom Rachman (augusti)
Sånt jag berättar för Allah, Saphia Azzeddine (augusti)
Hoppas, Åsa Anderberg Strollo (september)
Jag är allt du drömt, Ali Smith (september)
Här ligger jag och blöder, Jenny Jägerfeldt (oktober)
Adonis, Jens Liljestrand (oktober)
Dark Places, Gillian Flynn (november)
Avig Maria, Mia Skäringer (november)
Våra kyssar är avsked, Nina Bouraoui (december)
När börjar det riktiga livet, Fredrik Lindström (december)
