Tag Archives: Grabbarna O gillar

Ursäkta att jag blir lite förbannad

Två gånger har jag mailat rektorn på mina barns skola med frågor som skulle kunna ses som klagomål. Ingen av gångerna har jag tagit upp saken med mina barn. Som lärare vet jag nämligen att det dummaste du kan göra som förälder är att öppet kritisera skolan dina barn går på. Ännu värre blir det om du väljer att alltid tro på dina barn istället för att tro på skolan. Med detta menar jag inte att du som förälder aldrig får kritisera skolan, för det får du, men var medveten om att ingen tjänar på att du motarbetar de lärare som ditt barn träffar varje dag.

Det kan hända att jag blev lite förbannad idag, men det finns gränser för vad föräldrar borde göra. Jag är skeptisk till läxor. Faktiskt väldigt skeptisk. Ibland ger jag läxor, men då ska de vara befogade och eleverna ska kunna fixa dem utan hjälp av vuxna. Som till exempel att läsa en bok. Att som förälder ifrågasätta en sådan läxa är minst sagt kontraproduktivt.

För två somrar sedan fick en av mina söner ett läsbingo att göra under sommaren. Andre sonen ville ha en kopia och de tävlade hela sommaren. Det var den sommaren de blev läsare. När jag ser att föräldrar i sociala medier klagar på att lärare ”tvingar” deras barn att läsa en bok under sommaren undrar jag helt ärligt hur de är funtade. Möjligen blir jag oproportionerligt förbannad, men det här provocerar mig något vansinnigt.

Det handlar inte bara om att föräldrar inte respekterar sina barns lärare. Vid närmare eftertanke handlar det ganska lite om det. Istället handlar det om vikten av läsning och hur ett barns hela skoltid påverkas av huruvida hen är en läsare eller inte. Det finns inget som säger att det måste vara skönlitteratur ett barn läser. Faktaböcker går utmärkt, men det är viktigt att ditt barn läser och att hen läser sammanhängande längre texter. Läsning handlar nämligen inte bara om förståelse, utan om uthållighet. För att klara sig bra i skolan behöver ditt barn orka läsa längre texter. Att då ”tvingas” läsa böcker är utmärkt. Faktiskt avgörande.

Grabbarna O har några boktips till lässugna och läsovilliga ungar. Kom igen nu alla föräldrar, utmana ungarna att läsa minst en bok i sommar oavsett vad läraren har sagt. Läs dem gärna själv också, så har ni något trevligt att diskutera kring middagsbordet.

 

Serien om Gregor från Ovanjord av Suzanne Collins.

Böckerna om Tam av Jo Salmson, som inleds med Tam tiggarpojken.

Dessa böcker följs av serien Drakarnas öde, som inleds med Stjärnstenen.

Serien om Percy Jackson av Rick Riordan, som inleds med Född till hjälte.

Spejarns lärling av John Flanagan, en lång serie som inleds med Gorlans ruiner.

Legendtrilogin av Marie Lu. Första boken heter logiskt nog Legend.

Warriors av Erin Hunters, som inleds med Ut i det vilda.

 

Fler boktips för barn och unga hittar du här.

PS. Bibliotek är fantastiska. De gör att alla barn kan läsa böcker. Ta med dina barn dit och låna, helt gratis! DS.

Läs också:

Legend

Legend är en fantastisk serie skriven av Marie Lu. Legend är även namnet på den första boken i denna trilogi om Day och hans liv. Denna bok handlar om en kille som går under namnet Day. Han är en helt vanlig pojke fram tills den dagen då han får göra provet som alla tioåringar gör provet som bestämmer om han kommer sitta på ett tåg på väg till et av republiken ”arbetsläger” eller leva rikt och jobba för militären. Arbetslägret är egentligen inte det dom flesta tror att det är, utan det är ett tåg rakt in till ett av republiken laboratorium. Där dom undersöker alla dina defekter. Day får underkänt och får därför åka och ta prover och lämnas sen att dö i en av republikens källare. Som ni säkert förstår så kommer han på något sätt ut därifrån. Nu har han lämnats själv att försörja både sin familj och sin bästa kompis. Kommer han verkligen att klara av det här eller kommer något gå väldigt fel?

Den här boken handlar dock inte bara om Day utan också om flickan June, den enda person som någonsin har fått full pott på provet, provet som du får utföra när du blir 10 år gammal. En dag några år senare kommer hennes brorsa Metias får att hämta henne på drake universitet. Hon hade försökt klättra upp på ett nitton våningar högt hus med en xm-62 på ryggen och satt därför på dekanens kontor. Junes föräldrar är döda så Metias får ta hand om henne helt själv det är inte så lätt. Hennes brorsa lämnar av henne hemma och åker sedan för att vakta ett laboratorium och övervaka en leverans av prover med muterade virus.Han säger hejdå till June och sätter sid sedan i jeepen bredvid sin kolega och bästa ven Thomas. Klockan ett kommer Thomas tillbaka till huset men Metias är inte med June fattar direkt att någonting är fel. June öppnar dörren för Thomas och direkt när han kommer in säger han att han har order att ta med June till sjukhuset. Vad är det egentligen som har hänt? Går verkligen Thomas att lita på och är Day verkligen lika hemska som alla säger att han är?

Legend är väldigt lik Hungerspelen men enligt mig bättre.

Läs också:

The Mortal Instruments del 1

Hej idag ska jag berätta om den bästa serien jag någonsin har läst. Den heter The Mortal instruments vilket ni antagligen har sett i titeln. Idag skriver jag bara om första boken Stad av skuggor men jag kommer antagligen att skriva mer. Den handlar om en flicka som heter Clarissa men kallas Clary. Hon är en normal tjej i 16 års åldern. Hennes bästa kompis heter Simon och är en stor del av denna bok.

Clary står i kö för att komma in på klubben Pandemonium club. När Clary ser en blåhårig kille som försöker komma in på klubben. Han kommer in ser sig omkring och får syn på en jättesnygg tjej som blinkar mot honom. Vid det här laget är Simon och Clary redan inne på klubben, han följer med tjejen in i ett rum som det står endast personal på. Direkt när killen har gått in i dörren kommer två tonåringar med kniv och följer efter den blåhårige killen och den snygga tjejen. Clary ser detta och säger åt Simon att hämta vakterna. Men vakterna kommer inte tillräckligt snabbt så Clary följer efter tonåringarna med kniv själv.

När hon kommer in i rummet ser hon att dom har bundit den blåhåriga killens händer med en stålvajer och försöker få ut information ur honom. Ingen lägger märke till Clary förrän hon inte står ut mer och skriker stopp! Alla i rummet vänder sin uppmärksamhet mot henne. En av killarna med knivarna blir så överrumplad att han tappar sin kniv. Ni får inte göra så här ni får inte döda honom! skriker Clary. Varför inte? Frågar en av killarna. För man går inte bara runt och dödar folk. Man dödar inte folk men det här är ingen människa. Är Clary verkligen bara en normal flicka? Och vilka är killarna med kniv och den snygga tjejen?

Mer om det här får ni läsa om i boken The Mortal instruments Stad av skuggor. Dessa böcker finns både på engelska och svenska. Som jag sa är den här serien den bästa serien jag någonsin har läst och jag har läst många böcker. The Mortal Instruments passar för alla som gillar fantasy böcker eller iallafall alla fantasy böcker jag någonsin har läst.

Läs också:

De utvalda

De utvalda är en trilogi skriven av Kristin Cashore. En väldigt spännande och ganska konstig berättelse. I det här inlägget kommer jag bara skriva om första boken i denna fantastiska trilogi. Den första boken i de utvalda heter Tankeläsaren. Den handlar om en tjej som heter Katsa. Hon är en såkallad särling. En särling är en människa som föds med två olika färger på ögonen och en speciell förmåga. Katsas föräldrar är döda så hon bor med sin morbror kungen över Randa.  Katsas morbror hatar henne skarpt och skulle antagligen ha gjort sig av med henne.

Hennes kusin hade kommit på besök. Katsas kusin kommer på besök i slottet. Han är en idiot och Katsa ogillar honom skarpt. Han går runt tittar konstigt på tjänsteflickorna och tar på dom när han tror att ingen ser. Sen var det ju Katsa också. Han hade börjat slänga konstiga blickar på henne. Han gick fram till henne sa att hon var en riktig sötnos och försökte ta på hennes ben. Det var droppen för henne hon slog till honom på  näsan så hårt att näsbenet åkte in i hjärnan. Och då inser hennes morbror att hennes gåva är dödandets gåva han inser att hon kan var användbar. Och nu måste Katsa genomföra alla hans smutsiga uppdrag. Men kommer hon att klara av det här livet eller måste hon fly? Du får läsa mer om Katsa och hennes liv i trilogin De utvalda.

När jag läste dessa böcker läste jag ut hela trilogin på tre dagar det går inte att sluta läsa. Det är några av mina favoritböcker och jag skulle rekommendera dom till alla som gillar Maze runner, Hunger games, Divergent eller Spejarens lärling. Jag tycker att dom här böckerna är helt fantastiska och jag tycker också att ni ska gå till biblioteket eller en bokaffär och bara skaffa böckerna.

Läs också:

Det här är Lilla O

Hej det är jag som är Lilla O. Den personen som ni säkert känner som Enligt O eller Linda Odén, känner jag som min mamma som alltid försöker göra det bästa för mig och min bror. Om man har en mamma som läser, skriver eller undervisar 24/7, så går det liksom inte att hålla sig borta från böcker. Dom är liksom alltid där. Så ni kan ju förstå att jag har börjat gilla att läsa. Jag är 10 år gammal och ändå läser jag mer än dom flesta. Jag gillar många olika böcker men mest  gillar jag fantasy t.ex. The Mortal Instruments, Maze runner, Hunger games och Divergent. Jag kommer skriva mer om dom här serierna i andra inlägg. Jag skrev detta korta inlägg bara för att berätta vem jag är och att jag kommer att skriva mer på den här bloggen i framtiden.

Läs också:

AirHop enligt O

Ungarna och två kompisar studsar runt för fullt. Jag läser Everything, everything, äter god chokladboll och dricker äckligt kaffe.


Läs också:

Ghostbusters — rolig på riktigt

Det är inte alltid jag direkt njuter av att se de filmer barnen väljer, men faktiskt tyckte jag att Ghostbusters, den nyaste med de coolaste spökjägarna, var riktigt underhållande. Anledningen till att filmen följde med hem var (förutom att ungarna har en tendens att bestämma över vad som visas på tv:n) att Melissa McCarthy är med. Hon är helt enkelt så bra att det hade räckt för att överleva filmen. Även den förlängda.

Nu visade det sig att allt i den här versionen av Ghostbusters var bättre än i originalfilmerna från 80-talet (förutom versionen av låten Ghostbusters då). Jag tyckte riktigt mycket om alla fyra spökjägare. Kristen Wiig, som spelar Erik Gilbert är kanske väl babblig, men samtidigt är hon väldigt rolig. Ännu mer tyckte jag om Leslie Jones som spelar Patty och fantastiskt charmiga Kate McKinnon som spelar Jillian. Manuset är bra och det levereras med skicklighet. Sedan är det roligt, och lite hemskt, hur kul det var med den riktigt korkade bimbo-sekreteraren Kevin, spelad av Chris Hemsworth. Vi skrattade gott alla fyra filmen igenom och faktiskt hoppade vi till några gånger också.

Ghostbusters är kanske stereotyp på vissa sätt, men jag gillar ändå hur könsroller utmanas och jag älskar att mina ungar får se att även kvinnor jag vara action-hjältar. Det verkar vara upplagt för en uppföljaren och det hoppas jag att det blir. Om inte annat för att det säkert irriterar en och annan som gick i taket redan när första filmen kom.

Läs också:

Några läslovstips från Storebror O

9789163881268

Om du är runt elva år och gillar att läsa fantasy hälsar Storebror O att du ska läsa Percy Jackson och Olympens hjältar av Rick Riordan. Börja att läsa om Percy Jackson. Den första boken heter Född till hjälte. Percy Jackson är en halvgud som går på ett läger för halvgudar och så åker de ut på olika uppdrag. Om man gör ett uppdrag och har varit i lägret i år får man en lägerpärla. Man har pärlorna på sitt halsband. Det finns fem böcker om Percy Jackson och det är ett uppdrag i varje. Percy Jackson gör uppdragen tillsammans med Anna Beth och Grover. Percy Jacksons pappa är Poseidon, Anna Beths mamma är Athena och Grover är en Satyr, halvt get och halvt halvgud.

Första boken om Olympens hjältar heter Den försvunne hjälten och handlar om Jason, Leo och Piper. De ska rädda Pipers pappa från en jätte i första boken. I andra boken är Percy Jackson med igen och han är i ett läger för romerska halvgudar. Hera skickade honom dit och suddade ut hans minne. Det enda sättet att få tillbaka sitt minne är att slutföra ett uppdrag. I serien om Olympens hjältar finns det också fem böcker. I de tre sista böckerna är även Anna Beth med och några nya personer som finns i den romerska världen, som Hazel och Frank.

Det finns en tredje serie av Rick Riordan också som handlar om Magnus Chase, som är son till den nordiska gudinnan Freja. Den kanske blir läst under läslovet.

Och en sak till. Böckerna är mycket bättre än filmerna. I alla fall är första boken bättre än den första filmen som vi såg ganska nyss.

Läs också:

Klart vi testat Pokémon Go

IMG_3478

Det är ju genialt om man tänker på det. I en tid av stillasittande promenerar folk som galningar. Allt för att leta Pokémons. Vi har just varit ute en tur jag och äldste sonen. Fortfarande laggar det en del och jag ramlade ur systemet flera gånger. Självklart precis när vi hittade Pokémons, vilket gjorde att sonen har tre fler än jag. Inte okej.

Ute i lilla Olstorp hittade vi fler som var på Pokémonjakt. Vi pratade med två personer som var ute med hunden och samtidigt letade. En person vevade ner rutan på bilen och frågade om vi hittat något. En annan stannade sin bil, gick ut, fångade (troligen) en Pokémon och körde sedan vidare. Vi mötte också en nitisk jagare på cykel som verkade hittade figurer där det för oss var helt tomt.

En gång har jag fått med mig sonen på promenad i sommar. Motvilligt. Något säger mig att det kan bli ändring på det, i alla fall ett tag. Det påminner lite om hur mamma och pappa lurade ut oss på trimorientering, säkert av samma anledning.

Dagens promenad gav 11 Pokémons för mig och 14 för sonen. Helt okej för en dryg halvtimme, men då satt två visserligen i trädgården. Nu ska vi se om vi kan locka ut andre sonen på jakt imorgon.

IMG_3479

Läs också:

Några högläsningsminnen

I veckan står högläsningen i centrum på Kulturkollo och därmed i veckoutmaningen. Jag har funderat och kommit fram till några favoriter genom åren.

Mamma läste ofta högt för mig. Troligen pappa också, men jag minns mamma. Hon läste Kulla Gulla och jag älskade böckerna om den genomsnälla Gulla, som sedan blev fröken Gunilla. De böckerna läste jag om och om igen. Första boken läste jag högt för grabbarna O och det funkade ganska bra. Lite väl mångordiga meningar kan jag tycka nu, men innehållet höll fortfarande.

Det är fyra år mellan mig och min syster och när vi var på semester var det gemensam läsning som gällde. I fjällen ett år var det Karius och Baktus som gällde. Den tyckte jag mycket om. Även hos grabbarna O var de små tandtrollen populära.

På lågstadiet hade vi läsgrupper. Några barn satt i ring och läste för varandra. En gång läste vi Roberta Karlsson och kungen av Viveca Lärn. Vi skrattade så vi grät och ansträngde oss verkligen för att läsa så roligt som möjligt. Jag har förstått i efterhand att vår lärare just den här gången delat upp oss efter läsförmåga och vi var alla goda läsare, vilket gjorde det roligare att lyssna. Andra gånger såg det annorlunda ut.

Vår lärare läste Bilbo — En hobbits äventyr högt för oss. Supertråkig tyckte jag och kanske var det då min skepsis mot Tolkien föddes. Kanske var vi lite för små. Däremot gillade jag när vår mellanstadielärare läste Vad händer om man vänder på Paris, också den av Viveca Lärn.

På högstadiet läste vår SO-lärare ur Röde orm av Frans G. Bengtsson och sedan fick vi läsa vidare själva. Den minns jag fortfarande. Annars var det ont om högläsningstillfällen. På gymnasiet saknades de i princip helt, men så hade jag också en riktigt tråkig svensklärare och få minnen från undervisningen.

När jag började på universitetet var engelska det första ämne jag studerade. Vi hade en lärare i litteraturhistoria, som brukade läsa texter högt, ofta dikter. Hennes engelska var helt fantastisk. När jag studerade amerikansk litteratur fick vi också lyssna till en hel del högläsning. Under litteraturstudierna i svenska var en inspelning av Tomas Tranströmers Östersjöar mitt största högläsningsminne. Förutom de diktläsningskvällar med tillhörande rödvin som vi ibland hade. Det var en uppgift som läraren gav, men då utan rödvin. Eller ja, det framgick inte vad som skulle drickas till. Just lyrik är dock extra härligt att både läsa och lyssna till.

För barnen har jag och maken alltid läst. Först var det Knacka på som var favoriten, tillsammans med Vem är arg? och Vem blöder? . Andra favoriter var Bajsboken och Gruffalon, som jag kunde utantill. Här finns ett längre inlägg om böcker jag läst med barnen.

Nu läser de själva. Varannan pappersbok och varannan ljudbok. Jag saknar lässtunderna, samtidigt som jag tycker att det är kul att de båda läser mycket och gärna.

Läs också:

« Older Entries