enligt O

Tankar från en bokberoende

Tagg: Gaël Faye

Boktipsarkväll på jobbet

Någon gång per termin brukar jag och vår eminenta skolbibliotekarie Sofia tipsa om bra och hyfsat nya böcker för våra kollegor. Oftast är vi ett större gäng, men idag lockade solen (och cykeltävling) våra utarbetade kollegor. Nu när vi var färre hann vi visserligen tala lite mer om böckerna och det fanns en tjusning i det också helt klart. En rolig sak är att jag och Sofia läser väldigt olika sorters böcker och därför brukar även jag få bra tips.

Några av de böcker jag tipsade om var:

Litet land av Gaël Faye

Alla floder flyter mot havet av Dorit Rabinyan

Exit West av Mohsin Hamid

En alldeles särskild kärlek av Johanna Adorján

Stanna hos mig av Ayòbámi Adébáyò

 

Sofia tipsade bland annat om:

Ormen i Essex av Sarah Perry

Inlandet av Elin Willows

Nordkorea Landet vi älskar att hata av Loretta Napoleoni

Utvägen Dagarna på Orkney av Amy Liptrot

Ärr av Au∂ur Ava Ólafsdóttir (som jag verkligen MÅSTE läsa snart)

 

 

Litet land är en stark läsupplevelse

Gaël Faye föddes i Burundi 1982 och hans debutbok Litet land utspelar sig där under de fruktansvärda massakrer som drabbade såväl Burundi och grannlandet Rwanda 1993-1994. Huvudpersonen Gabriel bor i Burundis huvudstad Bujumbura med sin familj. Pappan är fransman, mamman från Rwanda och Gabriel och hans syster Ana är därför vitare än de flesta. De är också tutsier, något som inte har spelat någon större roll i deras liv, förrän nu.

Pappans syn på Burundi och Afrika som helhet har formats av den imperialism och kolonialism som präglat kontinenten. Hans vän Jacques, en äldre man som är som en andra far för honom har påverkat åsikterna en hel del. Det är också tydligt att han älskar Burundi, faktiskt mer än hans fru gör. Hon längtar ständigt tillbaka till Rwanda. Ofta längtar hon också bort från sin man och långa perioder lämnar hon barnen hos honom.

Gabriel är tio år, hans syster Ana är sju. Gabriel är gammal nog att förstå lite av läget i landet, men inte allt. Han delar kocken Prothés glädje över det först demokratiska valet, men när landet får sin första demokratiskt valde president Melchior Ndadaye, som var hutu förändras allt. Det var nämligen starten på ett blodigt inbördeskrig som verkligen påverkar Gabriel och hans familj.

Litet land är en bok som får mig att vilja veta mer om situationen i Burundi och även i Rwanda, både under den tid som boken utspelar sig och nu. En google-bok. I en passage i boken konstateras att varken fransmännen eller några andra bryr sig om vad som händer i Burundi och visst är det så att vissa fruktansvärda konflikter som pågår runt i världen aldrig ens når oss. Knappt ens när stora grupper av tutsier mördas brutalt både i Burundi, men ännu fler i grannlandet Rwanda reagerar omvärlden. Nu är det inte så enkelt att tutsierna är de goda och hutuer de onda. Även tutsier har varit de som mördat i historien, massakrer mot hutuer genomfördes såväl 1972 som 1988 i Burundi och sedan 1994 har ständiga konflikter blossat upp. Det var också tutsier som gynnades under den tidiga kolonialtiden och de som tog makten efter självständigheten 1962, trots att de endast utgjorde och fortfarande utgör en relativt liten del av befolkningen i ett land som nu är ett av världens fattigaste.

Litet land är en bok som berörde mig otroligt mycket. Den är välskriven och lågmäld trots att hemska detaljer ibland får mig att ta en paus för att andas. Det är effektfullt att låta Gabriel berätta om såväl vardag som de brutala händelserna som gör att han tvingas lämna sitt land. Boken inleds med att han som vuxen tar sig tillbaka dit och jag hoppas verkligen att Gaël Faye låter oss följa med tillbaka till Burundi i framtida böcker.

Sammanfattning av min franska februari

Det blev en något spretig fransk februari, med flera böcker på franska av författare från andra länder än just Frankrike. En fransk februari rent språkligt alltså, men inte rent geografiskt.

Det vi inte visste var lycka, Agnès Ledig och Allt vi såg var lycka av Grégoire Delacourt är dock skrivna av författare födda och uppvuxna i Frankrike. Den senare utspelar sig visserligen delvis i Mexico. Jag har också läst Kiffe kiffe imorgon av Faïza Guéne om 15-åriga Doria, bosatt i en förort till Paris, som ligger en hel värld ifrån Eiffeltornet.

Geneviève Lefebvre är kanadensiska, men hennes bok Alla gånger jag inte dog utspelar sig i Belgiens huvudstad Bryssel, där rädslan för terrordåd påverkar vardagen.

Månadens bästa franskspråkiga var Litet land av Gaël Faye. Faye är född i Burundi och boken utspelar sig där 1993-1994 när en stor konflikt mellan tutsier och hutuer blossade upp efter landets första demokratiska val. En riktigt, riktigt bra bok som ni får läsa mer om 12/3 när den har recensionsdag.

Och så de halvlästa: Torkans år av Roland Buti (Schweiz) och Den som är värd att bli älskad av Abdellah Taïa (Marocko). Två böcker som förhoppningsvis blir utlästa inom kort.

Har du läst något franskt i februari?

Böcker att se fram emot i mars

Faktiskt har jag fått läst en del i februari, men oavsett hur mycket jag läser blir läslistan bara längre för var dag som går. I mars finns det en hel del nya utgivningar som lockar:

Mellan himmel och Lou, Lorraine Fouchet, Sekwa, mars

En modern familj, Helga Flatland, Bokförlaget Polaris, mars

Och sen var hon borta, Lisa Jewell, Printz Publishing, 1 mars

Du ska resa till de nio kontinenterna, Xiaolu Guo, Alfabeta bokförlag, 6 mars

Alla floder flyter mot havet, Dorit Rabinyan, Norstedts förlag, 12 mars

Litet land, Gaël Faye, Norstedts förlag, 12 mars

Ædnan, Linnea Axelsson, Albert Bonniers förlag, 13 mars

De dödas sång, Jesmyn Ward, Forum bokförlag, 15 mars

En andra chans, Jojo Moyes, Printz Publishing, 15 mars

Själasörjaren, Christine Falkenland, Wahlström & Widstrand, 15 mars

4321, Paul Auster, Albert Bonniers förlag, 16 mars

Till dikten, Malte Persson, Albert Bonniers förlag, 16 mars

Mördarens mamma, Ida Linde, Norstedts förlag, 19 mars

Skuggmakten, Johan Ripås, Piratförlaget, 21 mars

Allt ska brinna, Sofia Nordin, Rabén & Sjögren, 24 mars

Finns det björkar i Sarajevo? Christina Lindström, B. Wahlströms, 26 mars

Händelsehorisonten, Balsam Karam, Norstedts förlag, 26 mars

Eldsystrar, Susanne Boll, Bokfabriken, 29 mars

 

Vilka böcker ser du mest fram emot i mars?

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: