enligt O

Tankar från en bokberoende

Tagg: Etgar Keret

Att upptäcka världen genom litteratur

I vår har mina estettreor haft ett läsprojekt om så kallad världslitteratur. Ett begrepp som är lite trubbigt, men fokus har varit böcker från andra länder än de ”vanliga” litteraturländerna som Sverige, Storbritannien och USA eller ett annat perspektiv på händelser som vi brukar få en ”västerländsk” syn på. Inledningsvis presenterade jag begreppet, berättade om bra författare från olika världsdelar och lanserade min tes att det går att lära sig mycket om världen genom att läsa skönlitteratur. Den tesen fick eleverna diskutera i ett samtal efter läsningen.

Med hjälp av vår skolbibliotekarie satte vi ihop ett gäng titlar från skolbiblioteket som passade in i temat. Dessa presenterade vi sedan för klassen. Jag gav dem också en lista, baserad på mina två listor på bloggen om världslitteratur som du hittar här och här. Främst bestod listan av böcker jag läst själv, dels för att jag då lättare kunde koppla ihop varje elev med ”rätt” bok och dels för att faktiskt kunna kontrollera att de verkligen läst och inte bara försökte låtsas ha läst. Det går oftast att avslöja ändå, men jag gillar att ha koll. Här finns en länk till den inledande presentationen som jag använde.

Eleverna fick läsa en del på lektionstid, men vi läste också några noveller från olika länder gemensamt. Där letade vi gemensamt teman, motiv, budskap och även kulturell kunskap.

De noveller jag valde ut var:

”Stjärnklart” av Chiep Kim Héang, ur Kambodja berättar, Tranan, 2013

”Föräldrar och barn” av Fernando Bonassi, ur Brasilien berättar, Tranan, 2011

”Rost” av Marçal Aquino, ur Brasilien berättar, Tranan, 2011

”Törst” av Nawal El Saadawi, ur Törst, Ordfront förlag, 1991 (Egypten)

 

Om jag haft tid skulle jag också använt:

”Smuts” av Etgar Keret, ur Åtta procent av ingenting, Bastion, 2008 (Israel)

”Det gröna odjuret” och/eller ”Om att råka träffa den hundraprocentigt rätta flickan en vacker aprilmorgon” av Haruki Murakami, ur Elefanten som gick upp i rök, Norstedts, 1996 och 2013 (Japan)

”Rosies brudgum och hans spruckna, skära läppar” av Petina Gappah, ur Sorgesång för Easterly, Albert Bonniers förlag, 2010. (Zimbabwe)

 

Under läsningen skrev eleverna läslogg som fokuserade på just kunskap om en annan kultur och livet i ett annat land, kanske även i en annan tid. Den avslutande skrivuppgiften handlade om att analysera innehållet, men också att jämföra bokens innehåll med andra källor och de noveller vi läst. Där finns ett förbättringsområde. Få använde novellerna i sina texter och det var svårt att hitta andra källor. Kanske ska jag koncentrera mig på skönlitteratur bara och förhoppningsvis då få fler att koppla samman noveller och roman till en helhet. Samtidigt är det viktigt att diskutera skillnaden mellan fakta och fiktion och att självbiografiska romaner kan innehålla en hel del saker som hänt, men ändå är just fiktion.

Arbetsområdet redovisades också genom ett gruppsamtal som spelades in. Där presenterade eleverna de böcker de läst och sedan letade de gemensamma teman, motiv och budskap för att slutligen diskutera min tes om att världslitteratur är lärorikt.

Följande frågor fick de som stöd:

Vilka teman och motiv fanns i era böcker. Vilka gemensamma teman och motiv kan ni hitta?

Koppla också ihop böckerna med de noveller vi läst. Vilka gemensamma teman och motiv kan ni hitta?

Vad lärde ni er av att läsa era böcker? Det kan t.ex. vara om livsvillkor i olika länder, samt om viktiga händelser.

Hur skulle ni definiera begreppet världslitteratur? Är det ett bra eller dåligt begrepp? Varför?

 

Jag har just lyssnat på samtalen och är så himla imponerad. Min tes visade sig stämma, de flesta var positiva till de böcker de läst. Alla hade inte hunnit läsa ut när samtalet hölls, men jag hoppas och tror att de gjorde det senare. En annan tes jag har är att läsning blir bäst när man diskuterar det lästa med andra håller också utan tvekan. Dessutom blev det tydligt att vissa elever är väldigt mycket bättre på att analysera och uttrycka sina åsikter i tal än i skrift. En påminnelse till mig om att bli ännu bättre på att variera redovisningsformer.

Samtalen de spelade in handlade om böckerna, men också om mänskliga rättigheter och bristen på rättigheter, världspolitik och historiska perspektiv, bristen på jämställdhet, ojämlika livsvillkor, korruption och dessutom om universella tankar och känslor som alla människor kan relatera till. Den mest intressanta frågan var kanske ”vad har du lärt dig genom att läsa den här boken”. Som lärare blir jag väldigt glad över hur mycket de känner att de fått till sig genom läsningen. Flera grupper diskuterade hur mycket enklare det är att bara läsa amerikanska böcker och se amerikanska filmer. Då slipper man få veta om allt elände som finns i världen. Det var sagt med glimten i ögat och de fnissade lite åt hur skyddade de är. Någon grupp funderade också kring våra tidningar och hur en artikel om Anna Books hår kan var större än en om en massiv svältkatastrof någonstans i Afrika.

Jag hoppas och tror att jag sått ett frö hos många av mina elever och att de faktiskt kommer att fortsätta att läsa. För första gången uttrycker i princip alla att läsprojektet har varit både bra och lärorikt, inte bara ”nyttigt”.

Här är de böcker som eleverna valde och gillade:

Slumdog millionaire av Vikas Swarup (Indien)

Vi av Kim Thúy (Vietnam, Kanada)

Memorys bok av Petina Gappah (Zimbabwe)

1Q84 del 1 av Haruki Murakami (Japan)

En gåtfull vänskap av Yoko Ogawa (Japan)

Flickorna från Riyadh  av Rajaa Alsanea (Saudiarabien)

Och bergen svarade av Khaled Hosseini (Afghanistan)

Vi kom över havet av Julie Otsuka (Japan och USA)

När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka (som visserligen utspelar sig i USA, men som ger ett annorlunda perspektiv på andra världskriget)

 

Här styr självklart skolbibliotekets utbud, men vi har också ett kommunbibliotek integrerat i skolan, vilket gör att det är förhållandevis enkelt för eleverna att låna böcker.

Vårens böcker hägrar

Det har varit en läshelg, ingen blogghelg. Jag har dock hunnit gå igenom Vårens böcker ordentligt och fyllt på min lista med kommande böcker jag vill läsa.

Följande titlar har jag hittat som ges ut i januari

Allt du önskar, Kristin Emilsson, Lind & co, januari

Häxyngel, Margaret Atwood, Wahlström & Widstrand, 11 januari

Ingen jämfört med dig, Jonas Brun, Albert Bonniers förlag, 12 januari

Kärleken och hatet, Mara Lee, Albert Bonniers förlag, 16 januari

Kvinna utan minne, Petter Lidbeck, Piratförlaget, 17 januari

Mannen i mitt liv, Jane Green, Printz publishing, 18 januari

Allt du kan se när du saktar ner, Haemin Sunim, Forum bokförlag, 19 januari.

Aldrig mer, Sara Larsson, Norstedts förlag, 22 januari

En kort krönika om sju mord, Marlon James, Albert Bonniers förlag, 23 januari

Ikon, Yolanda Aurora Bohm Ramirez, Brombergs bokförlag, 24 januari

En äkta man, Dennis Lehane, Albert Bonniers förlag, 26 januari

Den stora utställningen, Marie Hermansson, Albert Bonniers förlag, 26 januari

Harungen, Ina Rosvall, Albert Bonniers förlag, 30 januari

De sju goda åren, Etgar Keret, Brombergs bokförlag, 31 januari

 

Listan för resten av våren hittar du här.

Bokgeografi Israel

frimärke2

Europa verkar ha glömt andra världskriget och de främlingsfientliga, rasistiska och, i vissa fall rent nazistiska partierna, gick framåt i EU-valet. Jag känner därför att det är dags för oss att bege oss till Israel.

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Israel eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Jag läste Exodus av Leon Uris när jag var ganska ung och lärde mig mycket om staten Israels bildande. Intressant är också Mila 18, som ger en annan sida av historien liksom Morgon i Jenin av Susan Abulhawa.

Efter attentatet av Yasmina Khadra är också en spännande bok om en man vars fru dör i en självmordsattack i Tel Aviv.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Israel. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Varför kom du inte före kriget och En mors tystnad av Lizzie Doron handlar om hennes uppväxt i Israel och i synnerhet om hennes föräldar. Meningen är att det ska komma en tredje, avslutande del.

Jag tycker också mycket om Amos Oz Hur man botar en fanatiker, en liten bok med stort innehåll och vill gärna läsa mer av honom.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Israel, som du inte läst, men är nyfiken på.

Jag har ännu inte läst något av Etgar Keret. Som vanligt skrämmer novellformen mig lite, men jag är tämligen säker på att det här är en läsvärd författare.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Israel.

När det gäller Eurovision, så finns det ett israeliskt bidrag som sitter kvar.

 

Vad har du för israelisk kultur att bjuda på?

Visst kan boknördiga humanister räkna!

I alla fall om vi får räkna med böcker. Det enda jag inte räknar är de olästa böckerna i min hylla, men att det är ett tresiffrigt antal är jag ganska säker på. Avrundat till närmaste hundratal blir det (förhoppningsvis) 100.

Andra siffror som kan vara viktiga är att jag läst 143 böcker i år, dessutom tre små Novellixare.

I min blogg trängs nu ca 1360 inlägg med sisådär 5950 kommentarer.

Dagens siffror är dock inspirerade av Anna, som igår den 11/11-11 publicerade boktitlar med en rad siffror i. Tänk att kunna räkna med böcker!

Nu är jag inte så duktig att jag hittat bara titlar med siffror i början, men siffror finns i dem alla.

Noll noll: decenniet som förändrade världen bjuder på texter av en hel rad författare. Den verkar spännande!

Ett snyggt lik av Peter James är faktiskt bok två om Roy Grace.

Två gånger är en vana är Denise Rubergs nya bok om eleganta Marianne.

Tre apor av Stephan Mendel-Enk är okej men inte mer.

Fyra i leken av Jane Moore läste jag för mycket länge sedan.

Fem gånger mer kärlek av Martin Forster verkar vara en bra bok om barn.

Den sjätte gudinnan av Karin Alfredsson utspelar sig i Indien.

Sju jävligt långa dagar av Jonathan Tropper ska bli läst snart tänker jag.

Åtta procent av ingenting av Etgar Keret har stått i hyllan allt för länge.

Nio drakar av Michael Connelly är 15e boken om Harry Bosch, hjältarnas hjälte.

Tomas Tranströmer läser 82 dikter ur 10 böcker har en hel massa siffror i sig!

Elva minuter av Paolo Coelho är jag inte riktigt sugen på, trots att jag gillade Alkemisten.

Tolv gånger Pinter, borde jag läsa för att uppleva ännu en nobelpristagare.

Tretton skäl varför av Jay Asher är hemsk och fin!

14 år till salu av Caroline Engvall gillas av mina elever.

17 dikter, Tomas Tranströmer är en mycket läsvärd debut av en mycket läsvärd författare.

19 minuter av Jodi Picoult handlar om en skolmassaker som tar just så lång tid.

Vecka 36 av Sofie Sarenbrant är en helt okej deckare, men fortsättningen verkar bättre.

50 sätt att hitta den rätte, Lucy-Anne Holmes är en charmig liten historia.

80º från Varmvattnet, Karin Alfredsson är bok nummer 1 om Ellen Elg.

Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 av Kristina Henkel och Marie Tomicic är en bok som alla borde läsa.

 

Och där nöjer jag mig…

Hur långt kan du räkna med hjälp av böcker?

Dagens boktitel

image

Ungefär så här mycket lästid har jag haft de senaste veckorna. Inte bra alls. Det är inte bara det att jag blir avslappnad av att läsa, jag mår så mycket bättre när jag hinner kliva in några timmar i böckernas värld. Just nu är jag istället stressad och lite låg. Som sagt, inte bra.

Det här med noveller

Jag ska läsa tegelstenar i höst är meningen, men trots att jag inte har tagit tag i det ännu hade det varit en ännu större utmaning att läsa noveller. Jag lider nämligen fortfarande av novellskräck. Tror att det är en gammal kvarleva från skolan då min hemska svensklärare på gymnasiet tvingade i oss tråkiga noveller. Vet inte om de var så tråkiga, men hon var riktigt hemsk.

Egentligen är noveller en väldigt smart form av litteratur. Du läser få sidor, men får ändå en inblick i ett författarskap. Ändå har jag svårt att njuta av noveller. Är det kanske så att det ställs högre krav på en text när den är kort? Inte sällan lämnar noveller mer att önska. Jag vill veta mer om personerna, få fler detaljer, fler perspektiv.

Jag har läst några riktigt fantastiska noveller. Stig Dagerman är en favorit, Guy de Maupassant en annan. Jag tyckte också mycket om novellsamlingen Kyssar på Manhattan av David Schickler. Några höjdare som jag läst för inte så länge sedan är The thing around your neck av favoriten Chimamanda Ngozi Adichie och Den perfekte vännen av Jonas Karlsson.

Ändå drar jag mig för att läsa fler novellsamlingar.

Nu har det dock slumpat sig så att högen med novellsamlingar växer här hemma. På Bokmässan köpte jag Petina Gappahs omtalade Sorgesång för Easterly och sedan länge pockar Alice Munro på min uppmärksamhet. I söndags trotsade jag också mitt köpstopp och införskaffade Åtta procent av ingenting av Etkar Keret. Den ropade så högt, så högt till mig att jag inte kunde låta bli. Ser verkligen fram emot att läsa den!

Jag har också  Det andra målet av Jonas Karlsson liggande, liksom Nobeller en samling noveller av Nobelpristagare. Kanske ska jag också läsa Noveller för världens barn som jag också köpte på Bokmässan eller någon av alla Färdlektyr som finns på jobbet.

Med tanke på hur dåligt det går med tegelstenarna kanske jag ska ge mig på något som går snabbare att läsa?

Böckerna ropar

image

Köpstopp i all ära men faktum är att vissa böcker ropar lite för högt. Den här fick följa med hem från Stockholm. Om jag behövde den? Självklart! Om jag inte hade somnat på tåget hem skulle jag riskerat att läsa ut Maskarna på Carmine Street och därmed vara utan bok. En sådan risk kan ingen boknörd ta.

Boknörd ja, det är jag verkligen. Märkte när vi var på väg ut och äta middag på lördagskvällen att jag stoppat en pocketbok i handväskan. Nästan lite oartigt mot mina tre trevliga vänner att jag någonstans trodde mig behöva den.

Köpstopp? Nej det kan väl omöjligen gälla på semestern?

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: