Tematrio – Barndomsskildringar

Veckans tematrio hos Lyran handlar om barndomsskildringar. Det finns en och annan bok att välja på helt klart, men till slut bestämde jag mig för följande trio:

1. Inlåsta av Emma Donoghue handlar om Jack som växer upp med sin mamma i Rummet som de aldrig lämnar. Den ende som har nyckeln är Svarte man. Det här är en mycket annorlunda skildring av en mycket annorlunda barndom.

2. I Pojkflickan berättar Nina Bouraoui om sin barndom i Algeriet och Frankrike. Den handlar om de två länder hon älskar på olika sätt och om krocken mellan pojken och flickan inom henne. En mycket läsvärd och välskriven bok!

3. En riktig modern klassiker är En komikers uppväxt av Jonas Gardell som jag läst ett stort antal gånger, bland annat tillsammans med elever. Nu var det dock ett bra tag sedan. En mycket sorglig, men också rolig bok.

Läs också:

And the orange winner is…

Varje år tänker jag att jag ska läsa den bok som prisas i Orange Prize for Fiction. Igår kväll strax efter 19.15 avslöjades att vinnaren 2011 heter Téa Obreht en serbisk/amerikansk författare vars The Tiger’s Wife är en debutbok. Det var lite kul att priset gick till en debutant, men jag trodde nog mest på Nicole Krauss. Ungdomspanelen röstade fram Room som vinnare och den tyckte jag mycket om.

Téa Obreht föddes i forna Jugoslavien 1985 och växte upp i Belgrad. 1992 flyttade hon med sin familj till Cypern, därefter till Egypten och nu är hon bosatt i USA sedan 1997.

Jag vet inte mycket om boken, men den ska handla om en tiger som rymmer från zoo och vandrar kring på Balkan. Huvudpersonen är dock en ung, kvinnlig läkare som arbetar i ett barnhem i det krigshärjade området. Måste erkänna att det var den bok bland de nominerade som jag lockades minst av, men den torde vara läsvärd då den vann.

Här kan du köpa tidigare prisade böcker. Det finns en hel del pärlor bland vinnarna helt klart. Även de böcker som fanns med på årets och förra årets korta lista går att köpa.

Läs också:

Färskt i pocket

En av förra årets absolut starkaste läsupplevelser var Fortfarande Alice av Lisa Genova (Bonnier Pocket) Jag led med Alice som slutar vara sig själv efter att hon drabbats av alzheimers och kanske gör min rädsla för att själv drabbas att boken talar så till mig.

Vinteräpplen av Josefin Sundström (Bonnier Pocket) handlar om överlevnad. Tre kvinnor i olika generationer porträtteras i denna gripande och välskrivna roman.

Även Inlåsta av Emma Donoghue (Pocketförlaget) handlar om att överleva. För Jack och hans mamma är Rummet hela världen. Ofattbart att människor kan vara så grymma att de låser in en ung kvinna och utnyttjar henne.

Du kan vinna Bara ett barn av Malin Persson Giolito (Pocketförlagethär, men även om du inte vinner tycker jag att du ska införskaffa denna starka roman om ett utsatt barn som många vill hjälpa, men trots det inte får till det.

Konsten av vara otrogen på Facebook av Gunilla Bergensten (Månpocket) är en bok som speglar vår samtid på ett bra och ganska roligt sätt. Skratten fastnar dock i halsen många gånger.

Lite ungdomslitteratur kanske? Om du inte redan läst Det är så logiskt alla fattar utom du av Lisa Bjärbo (Rabén & Sjögren) ska du definitivt göra det. Det är en mycket bra bok om vänskap och kärlek.

Eller varför inte läsa brevromanen Emmy Moréns dubbla liv av Barbara Voors (Pocketförlaget) där en yngre Emmy och en äldre dito skriver till varandra om livet. Mycket bra.

Idel kvinnor och då är det inte ens Internationella Kvinnodagen, utan faktiskt Världsbokdagen.

Får kvotera in en man då och ännu en ungdomsbok. I Tretton skäl varför av Jay Asher (Pocketförlaget) får vi lyssna till varför Hannah valt att ta livet till sig. Clay är den som lyssnar och funderar hur han kan ha orsakat det.

Jag slänger in två deckare också då Håkan Östlundhs två första deckare om Fredrik Boman nu kommer i ny upplaga på tisdag. Släke och Dykaren heter de och ges ut av Månpocket.

Läs också:

En lista att beta av

När Paperback Lover körde igång sin Orange Prize utmaning tänkte jag verkligen att jag skulle läsa de pristagare jag inte läst, då de alla lät mycket bra. Så blev det (självklart) inte. Fortfarande vill jag läsa dem. En diger lista att beta av.

När årets korta listan presenterats upptäckte jag flera nya namn jag vill stifta bekantskap med.

Jag har läst Room och gillade den mycket. Krauss har jag läst, men inte just den här boken. Emma Henderson har jag läst mycket gott om och jag är faktiskt rätt så nyfiken på de andra nominerade också.

Läs också:

Tematrio – Grisiga gubbar

Veckans tematrio hos Lyran handlar om grisiga gubbar och som genuspedagog utgår jag ifrån att det blir sura kärringar nästa vecka.

1. Det går liksom inte att bortse ifrån Nils Bjurman, advokaten som är Lisbeth Salanders förmyndare i Män som hatar kvinnor och ett riktigt praktsvin. Ett svin som får lära sig en rejäl läxa.

2. Svarte man i Inlåsta kvalar också in i kategorin riktiga praktsvin. Han håller Jack och hans mamma inlåsta i ett rum under många år. Riktigt ruskig gubbe och riktigt bra bok.

3. Haymitch i Suzanne Collins Hungerspelen och de två böcker som följer är ju egentligen på rätt sida och på många sätt en hjälte, men han beter sig utan tvekan som ett svin. Jag gillar dock att läsa honom och han väcker mina sympatier på ett sätt som de andra två svinen i trion definitivt inte gör.

Läs också:

Pärlor som utkom 2010

De tio bästa böckerna jag läst 2010 och de tio bästa böckerna som faktiskt utkom 2010 är två olika saker. Således kräver detta två listor. Vi börjar med årets böcker rent tidsmässigt.

  1. Ordet och färgerna av Helena Österlund.
  2. I det här trädet av Katarina Kieri och Per Nilsson.
  3. Lila hibiscus av Chimamanda Ngozi Adichie.
  4. Vad mina vänner inte vet av Sonya Sones
  5. Bara ett barn av Malin Persson Giolito
  6. Fantomsmärtor av Barbara Voors
  7. Fortfarande Alice av Lisa Genova
  8. Kärlekens geografi av Nina Bouraoui
  9. Inlåsta av Emma Donoghue
  10. Vinteräpplen av Josefine Sundström

Utan inbördes ordning. Istället står de i den ordningen jag läste dem. Främst romaner, men också en diktsamling. Ingen deckare konstigt nog, men jag har läst bra sådana också. Ingen utkommen 2010 kvalar dock in här. Två ungdomsböcker tar plats och det skulle kunna vara ännu fler. Sonya Sones är kanske årets bästa upptäckt. Kanske får bli en lista på dem också. Många kvinnor helt klart. Det ska bli spännande och se hur fördelningen ser ut i år.

Gemensamt för dessa tio böcker är att de fyllde hela mitt liv under tiden jag läste dem. Jag tänkte på dem både under och efter läsningen och jag är säker på att de kommer att stanna kvar länge.

Vilka var dina guldkorn 2010?

Läs också:

Min röst gick till…

Ni har väl röstat på er favoritbok i Bokbloggarnas Litteraturpris? Min röst gick inte till Sofi Oksanen, som stod i fokus i DN:s artikel av den enkla anledningen att jag inte läst Utrensning ännu. Gick förbi ett gäng Pocketshoppar (Pocketshops?) idag och både i Göteborg och Stockholm var det fullt av Oksanen i skyltfönstren.

Vilken bok som fick min röst? Inlåsta av Emma Donoghue, som jag verkligen tyckte om. Tyckte att det var väldigt synd att min favorit Fortfarande Alice inte fanns med.

På tal om Pocketshop så hittade jag förresten flera gamla stämpelkort som tillsammans borde ge minst en bok. Finns det något bäst-före-datum på dem?

Läs också:

Nätsnurr en söndag

Visst hade det varit coolt att se sitt namn på ett bokomslag och jag är inte ensam om att tycka så då var tredje svensk när författardrömmar enligt en undersökning. Jag tror inte att jag har uthållighet nog att avsluta en bok, men det finns några börjor här och där på diverse usb-minnen. Någon gång kanske.

Böcker har tyvärr ett bäst-före-datum och Sven Olov Karlsson skriver i Expressen om hur böcker makuleras, dvs bränns upp och förstörs. Varför inte, som det ges exempel på i krönikan, ge bort böckerna istället för att elda upp dem. Själv tycker jag att det är vansinnigt tråkigt att bara de nya böckerna får uppmärksamhet, något som vi bokbloggare i många fall försöker råda bot på.

Inget fel på nya böcker dock. Svenska Dagbladet listar läsarnas favoritrecensioner i oktober och bland dem finns Inlåsta på plats två (som jag röstat på till Bokbloggarnas litteraturpris) och en recension där Magnus Eriksson ställer sig skeptisk till boken, som visserligen imponerar rent språkligt men, menar han, trivialiserar ondskan.

Men samtidigt ligger det något omoraliskt och spekulativt i hennes underförstådda anspråk att kunna förklara sina gestalter och även de reella människor som drabbats av det helvete hon beskriver. Det är som om hon ockuperar deras öden med sina tolkningsanspråk. Deras liv förtingligas och ondskan trivialiseras. Emma Donoghues anspråk på att kunna överblicka och förstå lidandet är stötande.

Jag tycker inte att Donoghue gör anspråk på att “kunna överblicka och förstå lidandet”. Hon berättar en historia, som har likheter med Fritz-fallet, men inte handlar om det. Det hon vill skildra, tänker jag,  är hur annorlunda vår värld är för den som inte upplevt den och hur en absurd värld, som den i Rummet, konstigt nog går att överleva i. Ibland diskuteras det om man som författare kan förstå något man inte upplevt och att de som inte gjort det inte ens ska försöka skildra det. Då försvinner ju hela meningen med skönlitteratur och världen skulle översköljas av mer eller mindre dåliga biografier, memoarer och BOATS.

Jag tänker ofta att jag ska läsa fler biografier och skrev om det förra veckan. En biografi jag inte tog upp då, men definitivt kan tänka mig att läsa är Stephen Frys som ligger i topp på alla möjliga listor i Storbritannien. Jag älskar verkligen Stephen Fry!

Magnus William-Olsson skriver intressant om svårigheten att översätta poesi och använder Emily Dickinson som exempel. Han skriver också om greppet att publicera dikter på originalspråk sida vid sida med den svenska översättningen, som han menar gör att översättningar ännu lättare framstår som dåliga. För mig kan detta format fungera som ett stöd i läsningen och jag gillar det därför. Annars föredrar jag att läsa lyrik på originalspråk när så är möjligt.

I veckan kom One day av David Nicholls på svenska och heter då logiskt nog En dag. Hade gärna firat med Pia och alla andra i torsdags, men det är lite långt till Stockholm. Kanske dags för oss bokbloggare i väst att dra ihop någon trevlig träff?

Läs också:

Livet enligt Jack

Jacks värld är liten och begränsad. Han bor i Rummet tillsammans med Mamma. Där finns Sängen, Bordet, Lampan, Äggormen och Takfönstret. Mamma lyfter upp Jack till Takfönstret och tillsammans skriker de så högt de kan på hjälp, men ingen hör dem.

Det är ett begränsat liv, men inte sällan ett spännande sådant. Det är fantastiskt vad Mamma kan göra Jacks liv så ljust som det ändå är. Enligt ett strikt schema fyller de sina dagar. Allt är förutsägbart, men också tryggt. I alla fall på dagarna, men på nätterna kommer Svarte Man och gör konstiga saker med mamma. Det är därför Jack måste somna i garderoben. När Svarte Man har lämnat dem kan Jack krypa ner hos Mamma igen och kanske få smaka lite på det vänstra bröstet.

Mamma har inte alltid bott i Rummet. En gång bodde hon i Utanför, men när Svarte Man ville ha hjälp med sin sjuka hund tog han henne till Rummet. Hunden fanns inte ens.

Mamma har varit inlåst i sju år Jack i fem. Nu är han så stor att han kan hjälpa dem att få komma ut. Mamma ger honom tydliga instruktioner och genom att spela död lyckas han komma ut ur Rummet. Polisen hjälper honom att få ut Mamma och  nu ska de bo i Utanför, men det betyder inte att allt automatiskt blir fantastiskt. Först är de på ett sjukhus och sedan får Jack flytta till sin mormor och hennes man. Det är mycket han inte förstår i den värld som han kallar Utanför.

Utanförmänniskorna är inte som vi, de har miljontals saker och flera sorter av varje, det är en massa olika chokladkakor och apparater och skor. De har olika saker till allt, som nagelborste och tandborste och sopborste och toalettborste och klädborste och en sopborste som man har ute som heter kvast och hårborste. När jag spiller lite pulver som heter talk på golvet sopar jag upp det, men då kommer Mormor in och säger att det där är toalettborsten och hon blir arg för att jag sprider baciller.

Just Jacks analys av hur vi lever, hur bråttom vi har, hur rädda många är ger boken en extra dimnsion. Det är också intressant hur hans omgivning reagerar på hans sätt att vara. Hans familj har egentligen längtat efter hans mamma, medan Jack först blir ett bihang och en levande påminnelse om den hemske man som faktiskt är hans far. Det är konstigt att Jack faktiskt anpassar sig så bra som han gör. Allt det annorlunda kanske inte är av ondo. För Mamma blir det dock svårare att leva det nya livet och det går självklart ut över Jack. Livet blir inte som man tänkt sig, men det kan fungera ändå

Inlåsta av Emma Donoghue är en annorlunda bok, med en annorlunda berättare. Jag tycker att Donoghue lyckats fånga det naiva barnets röst fantastiskt bra när Jack på sitt oskyldiga sätt iakttar världen, först i Rummet och sedan i Utanför. Allt blir faktiskt inte bara bra när Jack och hans mamma blir frisläppta. På många sett har helvetet bara börjat. Samtidigt är det viktigt att påpeka att detta inte är en svart roman, tvärtom innehåller den en hel del roliga scener och mycket hopp. Jag tyckte mycket om att läsa den!

Donoughue var nominerad till Man Booker Prize, som istället gick till Howard Jacobson. Får nog ta och läsa även The Finkler Question för att se om priset verkligen gick till rätt bok.

Läs också:

Vad jag missade

Hemma igen i ett regnigt och blåsigt Göteborg efter en fantastisk vecka i södra Spanien. Mycket sol, allt för mycket god mat, trevligt sällskap och väldigt många böcker. Det blev faktiskt till och med två dopp i havet och det är mycket för att vara en badkruka som jag.

6,5 böcker blev det i veckan och 5,5 av dem var bra. Det dyker alltså upp en del recensioner den närmaste tiden, tråkigt kanske, men så får det bli. Ska försöka vara lite kreativ också, men med tanke på hur veckan ser ut vågar jag faktiskt inte lova någonting.

Imorgon kör det igång rejält, med lektioner så klart, men då jag tänkt komma ikapp med planeringen blir det istället en miljöutbildning som jag helt hade förträngt. Till sex håller den på och därefter blir det att åka direkt till föräldramöte på grabbarnas förskola. Bingo, tack vare en snäll mamma får vi ändå ihop det då makens dag blir minst lika lång.

Jag har missat en del bokrelaterat i veckan och visserligen behöver jag kanske inte uppdatera er men se det tänker jag göra ändå.

Nomineringarna för Augustpriset är klara och mina favoriter fanns inte med. Istället blir det någon av följande som vinner:

Årets svenska skönlitterära bok:
Magnus Florin – Ränderna
Sigrid Combüchen – Spill
Sara Stridsberg – Darling River
Johan Jönsson – Livdikt
Magnus William-Olsson – Ingersonetterna
Peter Törnqvist – Kioskvridning 140 grader

Vet ni, jag har faktiskt inte läst någon. Sara Stridsberg känns som en “bordeförfattare”, men jag är inte alls sugen på just Darling River, egentligen inte på något av henne. Övertyga mig gärna. Lite samma känner jag inför Spill. Däremot skulle jag gärna läsa Ränderna och Ingersonetterna. Gubbar för hela slanten alltså. Inte riktigt likt mig.

Årets svenska fackbok:

Kristoffer Leandoer – Mask
Tina Thunander – Resa i Sharialand
Yvonne Hirdman – Den röda grevinnan
Moa Matthis – Maria Eleonora
Magnus Linton – Cocaina
Henrik Ekman -Vargen

Den röda grevinnan vill jag definitivt läsa och även Resa i Sharialand som P hade som förslag på läsning till nästa bokträff. Du skulle stått på dig!


Årets svenska barn- och ungdomsbok:

Maja-Maria Henriksson – Jag finns
Eva Lindström – Jag tycker inte om vatten
Jenny Jägerfeld – Här ligger jag och blöder
Anna Ehring – Syltmackor och oturslivet
Sofia Nordin – Det händer nu
Lena Sjöberg – Tänk om…

Lite konstigt att I det här trädet inte är nominerad måste jag säga. Den kom väl ut i januari?! Många av de nominerade verkar dock också vara läsvärda. Den 22 november delas priset ut.

I Storbritannien har det prestigefyllda Man Booker Prize delats ut. Vinnaren 2010 blev Howard Jacobson för The Finkler Question som låter helt okej. Just här hade jag hellre sett en kvinna. Room av Emma Donoghue verkar  nämligen riktigt, riktigt bra, men den kan jag ju faktiskt läsa ändå. Här hittar du en lista med de senaste tio vinnarböckerna. Av dem har jag läst en hel, en halv och en början. Ibland funkar det sådär med mig och prisade böcker.

Kanske ska gå med i ett litterärt sällskap, det verkar inne. Vet inte riktigt vad det skulle vara för något, kanske något tillägnat Hjalmar Söderberg, Nils Ferlin eller varför inte Karin Boye?

Något Okej-sällskap finns inte ännu, men väl en hyllningsbok till tidningen  vars posters prydde mitt flickrums väggar. Tror nästan att jag måste införskaffa den för att kunna få till en liten nostalgitripp så här på höstkanten.

Det får dock bli efter jul, för nu får det bli lite lugnt på köpfronten igen. På flygplatsen köpte jag en lite udda bok Mr Rosenblum’s List som är en guide till hur man blir en perfekt engelsman. Hemma på dörren hängde dessutom ett paket från Bokus med bland annat ungdomsböcker av favoriten Sonya Sones.

Innan jag lägger mig ska jag bara läsa de 418 inlägg som ni producerat i veckan. Kanske hinner jag med en och annan kommentar också. Trevligt att vara tillbaka i verkligheten trots allt.

Vi ses snart i en kommentar nära dig!

Läs också: