Reatips enligt O del 2

Om ni inte redan fyllt reakvoten kommer här fler tips.

En ruskigt bra bok för endast 20 kr är definitivt ett fynd. Inlåsta av Emma Donoghue är både annorlunda och bra. Lika bra och billiga är Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig, samt Kom och hälsa på mig om tusen år av Bodil Malmsten. Stella & Sebastian av Jenny Leeb är en charmig historia som definitivt är värd minst 20 kronor. Bra svensk chic-lit. Charmig är också Dannyboy & kärleken av Daniel Åberg.

Jag älskar dig inte av Christina Stielli är en av de böcker som väckte starkast känslor hos mig under förra året. En bra och svart bok om en skilsmässa.

En sannolik historia av Karin Alvtegen är en bok som förtjänar mer uppmärksamhet än vad jag tycker den fått. Läsvärd och trevlig.

Mer uppmärksamhet borde också Vinteräpplen av Josefine Sundström få. En riktigt stark historia om tre generationers kämpande kvinnor.

Susanna Alakoski är en annan favorit och hennes bok Håpas du trifs bra i fengelset är mycket bra. Stor favorit är också Barbara Voors och hennes Fantomsmärtor är en av de bästa han skrivit.

Den röda soffan av Michèle Lesbre är verkligen en liten pärla. Mycket läsvärd och välskriven.

Malin Persson Giolito skriver mycket bra om Alex som alltid hamnar i trubbel i bokenBara ett barn. Har du inte läst den tycker jag definitivt att du ska göra det!

Riktigt, riktigt roligt på ett härligt absurt vis är Ich bin ein Bibliothekar av Christer Hermansson. Bör läsas av alla som jobbar på, eller ofta besöker, ett bibliotek. Helt underbar i bästa Erlend Loe anda.

 

Första tipsinlägget hittar ni här.

Läs också:

Topp 5 skrattframkallande böcker

Ännu en av de rubriker jag fick från er och jag inser att jag läser rätt få böcker som helt går ut på att vara roliga. Ofta är det svarta, men humoristiska böcker som får mig att skratta och ibland sätter sig skrattet i halsen.

Här kommer i alla fall 5 böcker som jag skrattade mycket åt:

1. Christer Hermanssons böcker om den totalt galna bibliotekarien Oliver C. Johansson är riktigt roliga. Nu senast läste jag Kulturchefen.

2. Erlend Loe är också en sanslöst rolig författare. En av de bästa böckerna är Doppler om en man som flyttar ut i skogen och blir vän med en älg.

3. Hetero i Hägersten av Sofia Olsson är en riktigt, riktigt bra och rolig bok om ett par som försöker upprätthålla en lagom udda image.

4. All my friends are superheroes av Andrew Kaufman är också rolig och totalt absurd.

5. Mia Skäringer är också väldigt, väldigt rolig, men sorglig också. Hennes Dyngkåt och hur helig som helst är i vilket fall som helst mycket bra.

Läs också:

Jag och listor har ett konstigt förhållande

Jag älskar att göra listor. Absolut älskar. De bästa sortens listor är boklistor och sådana gör jag ofta. Däremot blir de inaktuella väldigt, väldigt snabbt. Inte sällan omedelbart.

Ni minns att jag presenterade lag i en bokturnering. Det var den 22/6. Känns som en evighet sedan, med tanke på hur många gånger jag skrivit om min läslista mentalt. Lite handlar det om att jag har så dålig koll på vilka böcker som finns här hemma, men mest skyller jag på dagsformen som är den som bestämmer vilken bok jag väljer när en annan är utläst. Dagsformen skiter nämligen fullkomligt i listor.

Tänkte i alla fall att vi skulle kika lite på vad som blivit läst sedan turneringen inleddes och vilket lag som ligger bäst till. Till saken hör att det kommit in en hel del avbytare som gjort mål direkt, eller vunnit på knock-out om man så vill. Några böcker har också blivit utvisade och förpassade till läktaren. Dagsformen har bestämt att jag inte riktigt känner för att läsa dem just nu.

Ett helt nytt lag har också introducerats, det unga och fräscha e-böckerna, där de lånade och köpta böckerna samsas alldeles utmärkt.

Bibliotekslaget

Har läst Oskuld och arsenik, Hetero i Hägersten och påbörjat It’s not summer without you. Dessutom har jag läst Spyflugan Astrid och Moa Monster typ 20 gånger, men inte ens jag räknar sådan läsning.

Köp- och bytlaget

Här har det inte hänt mycket just enligt listan, men jag har läst Deceptions, en nyinköpt avbytare.

I recensionslaget har En gång blivit läst och jag har påbörjat Nybörjarguide till livet eller kaosteori. Jag har också läst Helgonet och Ond Cirkel som inte finns med på listan.

e-böcker

Jag har läst Kulturchefen, Att ringa Clara, samt påbörjat Resa i Sharialand. Idel böcker utanför någon som helst lista alltså.

Vet ni vad det konstigaste av allt är? Vissa böcker som står på listorna känner jag inte alls för att läsa längre. Undrar varför jag skrev med dem från början. Något ryck av bordekaraktär som fått mig att tänka i lite konstiga banor. Ja, ja, läser gör jag i vilket fall och listor är till för att ändras!

Läs också:

Sommaren började bra

Med tanke på hur intensiv första halvan av juni var och hur trött min hjärna varit de senaste veckorna, måste jag säga att läsresultatet får godkänt. Flera grafiska romaner visserligen, men några rejäla tegelstenar har blandats med de tunnare böckerna.
Följande 15 böcker läste jag i juni:
  1. Bittrare än döden, Camilla Grebe och Åsa Träff
  2. Så jävla normal, Nina Hemmingsson
  3. Nina Hemmingsson, Sara Teleman
  4. Jag är ditt fan in i döden, Coco Moodysson
  5. Niceville, Kathryn Stockett
  6. Prins Charles känsla, Liv Strömquist
  7. Arseniktornet, Anne B Ragde
  8. Tre apor, Stephan Mendel-Enk
  9. Mina drömmars stad, Per Anders Fogelström (omläsning)
  10. All my friends are superheroes, Andrew Kaufman
  11. Ingen annan är som du, Ann-Helén Laestadius
  12. Helgonet, Carin Gerhardsen
  13. En gång, Margaret Wild
  14. Kulturchefen, Christer Hermansson
  15. Ond cirkel, Deborah Gerner

 

För första gången på länge läste jag om en bok och fler lär det bli, då Mina drömmars stad är den första av flera fantastiska böcker av Per Anders Fogelström jag planerar att läsa om. Det var underbart att återse Lotten, Henning, Tummen och de andra.

Grafiska romaner: 3

Ungdomsböcker: 2

Deckare: 2

Klassiker: 1

På engelska: 1

Månadens höjdpunkter: Utan tvekan var Prins Charles känsla vansinnigt bra, liksom All my friends are superheroes, Niceville, Jag är ditt fan in i döden, Ingen annan är som du, Kulturchefen och En gång. Många bra böcker alltså.

Och besvikelser: Jag trodde att Tre apor skulle vara bättre och var besviken på att Carin Gerhardsen inte infriade mina höga förväntningar med sin nya bok Helgonet.

Månadens överrskningar: Att det blev så få deckare och ungdomsböcker lästa den här månaden. Är också överraskad över hur mycket jag tyckte om de grafiska romaner jag läste.

Inte så överraskande: Att Mina drömmars stad höll för ännu en omläsning.

Den ultimata topplistan är uppdaterad med tre juniböcker.

Läs också:

Bibliotekarie blir kulturchef

 

Wir sind bibliothekaren

und wir wollen ordnung haben

Wir sind bibliothekaren

und wir glimmen jeden stunde

Wir lieben Oliver C.

und Södertälje Stadsbibliotek.

(s.12)

 

Så hyllar personalen Oliver C. Johansson varje morgon under flera års tid. Ibland sjunger han en replik tillbaka, eller så nöjer han sig med att peppa dem inför arbetsdagen.

“Visa bibliotekspersonalens kraft och kompetens. Visa dem vilket som är det främsta folkbiblioteket i norra Europa!”

Oliver C. överraskas när han får höra att personalen tycker att han har förändrats sedan han blev chef. Förbättras måste de väl menar antar han. Kommunchefen i Strangeness, även kallad Gud, är dock imponerad av Oliver C. och erbjuder honom jobbet som kulturchef och dessutom en plats i Rotarys tisdags- och torsdagsklubb. Oliver C. blir Kulturchefen och vi dras med i en galen historia, fylld av fragmentariska scener, berättade och upplevda av kulturchefen själv och människorna i hans närhet.

Oliver C. har en filosofi:  ”Man ska aldrig, och jag betonar verkligen detta aldrig, underskatta betydelsen av en tysk kampsång i bibliotekssammanhang.”, men personalen i Strangeness är inte imponerad över hans arior. Undantaget Agata möjligen, barn- och ungdomsbibliotekarien som vill att Oliver C. ska vara henns Buddha.

Faktum är att ganska många tycker att Oliver C. är lite väl udda. Han har dock ett självförtroende större än de flesta då han säger: Jag är Oliver C. Johansson, och min betydelse för Strangeness kommun kommer att gå till historien. Det är en sak som är säkert.”

Oliver C. är en omöjlig chef. Jag skulle sträcka mig så långt att kalla honom för en omöjlig människa. Klart är i alla fall att han både saknar social kompetens och självinsikt. Ganska ofta tror jag att Oliver C. vill väl, trots att resultatet blir lite galet. Som när han gör en sång till städerskan Elsa som han framför för hennes och hennes städande kollegor till deras förvåning snarare än förtjusning.

Faktum är dock att människorna omkring honom också är mer eller mindre omöjliga. Det är en orgie i absurda situationer och absurda figurer. Jag älskar det, ännu mer än i den första boken. Christer Hermansson är i sina bästa stunder i klass med Erlend Loe och jag småskrattar mig igenom boken. Alla böcker där ordet luguber används naturligt är dessutom värd att läsa.

Bokhororna är med förresten. Alla fem, utställda på galleri Bak och Fram som ägs av Jöns Larsson (som pratar precis som Henrik Larsson) och hans fru Stina Vinglas.

Oliver C. bidrar dessutom med en hel del kloka ord:

“En fryst elefant kan man verkligen inte tina på bara en timme.”

“Arbete har inget med trivsel att göra.”

“En vinnarskalle, är en vinnarskalle, är en vinnarskalle.”

“All litteratur handlar om hur och inte vad.”

“Man kan inte göra en omelett utan att krossa ett eller helst fler ägg.”

“Inget svar är också ett svar.”

Det galnaste partiet i boken är dock kulturchefens samtal med en barnskötare som älskar bowlingklot mer än barn, en brandman som brukar knocka sin åttaåriga son i varje boxningsmatch, ett vårdbiträde som hatar när patienter kissar på henne, en städerska som roar sig med att smeta in avföring på andras kläder och skor och en busschaufför som aldrig åker buss om det inte är han som kör. Ett samtal som är som en bok i boken. Deras råd till dem som vill välja deras yrken är fantastiska.

Det skulle kunna vara så att Kulturchefen är en bok att älska eller hata då den är minst sagt annorlunda. Jag måste dock säga att jag definitivt älskar den och att jag älskar att hata Oliver C. Johansson. Han är inte trevlig, men kulturellt belevad och ganska intressant. Ett ego att förundras över. Själv förundras han kanske mest av att Simone de Beauvoir inte valde bibliotekarieprofessionen och sörjer den storhet som yrket troligen haft om hon valt det.

Kulturchefen ges ut av Tusculum Förlag och är den första e-bok jag läst. Jag måste säga att det är format jag gillar. Det var också riktigt enkelt att låna e-böcker på biblioteket. De försvinner automatiskt då 28 dagar gått, så böter kanske blir ett minne blott. Dessutom behöver e-böcker sällan reserveras, varvid många reservationsavgifter kan sparas in. Fler e-böcker till iPaden alltså!

Läs också: