Tag Archives: Bernhard Schlink

Dagens EM-böcker Tyskland

Det här är ju något av ett problemland för mig, både när det gäller böcker och fotboll. När det gäller fotboll är det svårt att låta bli att imponeras av de tyska spelarna och snart kanske jag hittar en tysk litterär favorit.

Ja, det är inte mycket tyskt i hyllorna här hemma, men jag gillade Högläsaren av Bernhard Schlink väldigt mycket. Honom kan jag tänka mig att läsa mer av. Jag har också läst och gillat Christa von Bernuth och Julie Zeh. Helt borta när det gäller tyskar är jag alltså inte. Bara nästan.

En av de bästa böcker jag läst om Tyskland och andra världskriget är Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson. Vansinnigt bra om främlingsfientlighet i olika tider och hur sällan det är så att världen är svart eller vit.

Även Boktjuven  av Markus Zusak utspelar sig i Tyskland. En bok jag tyckte om, men inte tokälskade som alla andra verkar göra. En annorlunda historia är det helt klart, det går inte att komma ifrån.

Några Nobelpristagare har det blivit också för Tyskland. Väldigt många de första åren, men de känns inte alls lockande att läsa. Tomas Mann har jag inte heller läst och det borde man väl göra. Inte heller Heinrich Böll. Ingen av dem lockar så mycket heller.

Jag har dock läst en bok av Günther Grass Blecktrumman och kommer aldrig att läsa något mer. Fruktansvärd bok. Däremot kan jag tänka mig att läsa något av Hertha Müller. Hjärtdjur står i hyllan och har gjort det i många år. Müller imponerade starkt på mig när jag lyssnade på henne på Bokmässan och det börjar definitivt bli dags att läsa något av henne.

Trevliga bokförläggarna Thorén och Lindskog har specialiserat sig på tyskspråkig litteratur och jag vill verkligen hitta böcker hos dem som jag gillar. Uwe Timm ska få en chans till helt klart och jag tror att Siegfried Lenz skulle kunna vara något. Kortromanen En tyst minut låter till exempel bra. En annan bok som gör mig nyfiken är Cap Esterel av Tanja Langer.

 

Läs också:

Hur jag tänker om långsinthet

Tina O svarade på bokfrågorna till bokstaven L och till ordet långsint avslöjade hon sin inställning till franska författare som helt förstördes då hon läste och avskydde Tillsammans är man mindre ensam.

Nu känner jag inte alls igen just föremålen för det långsinta undvikandet då jag absolut älskade Tillsammans är man mindre ensam. Både boken och filmen faktiskt. Anna Gavalda tillhör till och med en av mina favoritförfattare och bland dem finns fler fransyskor som Muriel Barbery och Nina Bouraoui. Jag kan välja att läsa en bok av en författare bara för att hon eller han är fransk. På samma sätt som jag ofta ser en film som jag inte har en aning om vad den handlar om bara för att den är gjord i Frankrike.

Däremot har jag stora svårigheter att förbereda mig inför höstens Bokmässan där temat är tyskspråkigt. Jag skyller det på tråkiga tysklärare (med ett underbart undantag) och några riktigt läskiga läsupplevelser. Jag skyller på Günther Grass och hans fruktansvärda Blecktrumman. Även Bertold Brecht har ett finger med i spelet med sin ruskigt tråkiga Mutter Courage.

Att jag vid senare tillfälle både läst och gillat Bernhard Schlinks Högläsaren har inte räckt för att ta bort rysningen i kroppen som jag får varje gång jag tänker på att läsa en tysk bok. Otroligt barnsligt och dessutom helt ologiskt.

Lugn och fin nu. Jag ska läsa tyskt innan mässan. Det ska jag verkligen. Bara inte just nu. Och ja, jag inser att det självklart finns en hel massa bra, tyska böcker, men som alla andra fobier är den här totalt omöjlig att påverka.

Så hur tänker jag om långsinthet? Att det är svårt att bryta en känsla av obehag trots att det lätt skulle kunna göras.

Läs också:

Bokgeografi Tyskland

I år är det tyskspråkigt som gäller på Bokmässan och jag ska försöka läsa lite sådant och dessutom skriva om det och annat på Bokmässan Community. Än så länge har jag inte kommit igång alls och därför känns det passande att inleda bokåret med en tripp till Tyskland.

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig i Tyskland eller är skriven av en författare med anknytning dit.

En av de bästa böcker jag läst om Tyskland och andra världskriget är Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson. Vansinnigt bra!

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Tyskland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Ja, det är inte mycket tyskt i hyllorna här hemma, men jag gillade Högläsaren av Bernhard Schlink väldigt mycket. Honom kan jag tänka mig att läsa mer av.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Tyskland, som du inte läst, men är nyfiken på.

Jag har en hel lista med tyskspråkiga böcker som jag vill läsa och en av dem som lockar mest är Honeckers kanderade äpplen av Claudia Rusch. Dags att börja läsa och bocka av för att inte komma helt oförberedd till Bokmässan.

Läs också:

Tematrio – Tyskspråkigt

Det är mycket fokus på den tyskspråkiga litteraturen just nu och då jag är rätt kass på det har jag fått googla väldeliga för att få ihop en lista på böcker jag faktiskt kanske, eventuellt kan tänka mig att läsa. Jag vet inte riktigt varför jag fått för mig att det tyskspråkiga inte är min grej. Är definitivt mer anglofil och även frankofil, men det tyska har aldrig lockat mig. Finns det förresten någon tysk motsvarighet till anglofil och frankofil? Vilken fil är den tyska?

Vem ska jag skylla på? Kanske någon barsk tysklärare, men den hårdaste och tuffaste jag hade älskade jag till slut så mycket att jag valde utökad kurs och extra tyska i år 3 på gymnasiet. Då talade jag dessutom ganska bra tyska, inte obehindrad, men bra. Jag skulle kunna skylla på Brecht och hans otroligt tråkiga pjäs Mutter Courage som jag gav upp halvvägs, vilket nästan kostade mig ett tentabetyg. Möjligen skulle jag också kunna skylla på Günther Grass hemska Blecktrumman, eller kanske de många bakåtsträvande tysklärartanter jag arbetat med. Troligen bottnar aversionen snarare i någon barnslighet som inte är helt ovanlig för mig.

Idag handlar det inte om böcker jag avskytt, inte heller om böcker jag vill läsa, utan om tre tyskspråkiga böcker som jag läst och faktiskt gillat.

1. Högläsaren av Bernhard Schlink är en riktigt, riktigt bra bok om den unge pojken som möter Hanna, en äldre kvinna som lär honom allt om kärlek och litteratur.

2. Jag älskar verkligen Den unge Werthers lidande av Goethe. En klassiker som verkligen är läsvärd!

3. Anne Frank föddes i Frankfurt och hennes dagbok torde vara en av litteraturhistoriens mest lästa och älskade.

Läs också:

Okej, jag gör ett försök

Inför Bokmässan 2011 ska jag och några andra bokbloggare vara sk. bloggambassadörer för mässan och bland annat se till att hålla liv i Bokmässan Community med tänkvärda inlägg.

Det är en trevlig uppgift, men den första tanken som slog mig när Hanna webbredaktör för Bokmässan ringde, var att jag inte tänkte läsa en massa tysk litteratur på beställning. Hon lovade att det inte var ett krav. Trots detta inser jag att det är ganska dumt att besöka en mässa under flera dagar utan att ha någon koll alls på litteraturen som utgör temat. Så okej, jag lovar att försöka.

Inspirerad av Lyran och Ingrid har jag börjat med en lista på författare jag kan tänka mig att läsa. Jag lovar ingenting mer än att försöka, glöm inte det. Och nej, jag tänker definitivt inte läsa något mer av Günther Grass. Han har fått sin chans.

Uwe Timm lobbar Lyran ofta för och hans Upptäckten av currywursten låter faktiskt som en bok som jag skulle kunna gilla. Den ges ut av Bokförlaget Thorén och Lindskog som specialiserat sig på tysk litteratur på svenska. Bland deras titlar lockar Ingen fara av Selma Mahlknecht,  Cap Esterel av Tanja Langer och Mjölk och kol av Ralf Rothmann.

En tyst minut av Siegfried Lenz kan jag också tänka mig att läsa och jag är nyfiken på Günther Wallraff vars reportagebok Rapport från vår sköna nya värld kommer i pocket i februari.

Om jag nu ska göra allvar i att läsa mer noveller (det går sådär ärligt talat) så kanske Sommarhus, senare av Judith Herman kan vara något.

Två flugor och allt det där gör att jag skriver upp Herta Müller och Elfride Jelinek på listan. En nobelpristagare är ändå en nobelpristagare. Jag har Hjärtdjur hemma, men Idag hade jag inte velat träffa mig själv lockar mer. Och så Jelinek, som definitivt inte är en författare som jag kommit på tanken att läsa om det inte vore för det priset då. Faktum är att det kan vara ett fall av förutfattade meningar. Jag är bra på dem. Älskarinnorna låter faktiskt som en helt okej bok, så den får det nog bli.

Efter lite klickande har jag också hittat Honeckers kanderade äpplen av Claudia Rusch som är en prisad ungdomsbok som handlar om hur det är att växa upp i DDR.

Nelly Sachs läste jag för tusen år sedan och det kan jag tänka mig att göra igen. En annan favorit är Bernhard Schlink vars Högläsaren var riktigt bra.

Ja, kära läsare, det är sällan jag skriver inlägg med så många kanske, nog, faktiskt och försöka och jag lovar att jag nog kanske faktiskt ska försöka läsa några av böckerna på listan. En sak är dock helt 100% säkert; jag kommer definitivt inte att läsa någon av böckerna på originalspråk.

Läs också: