Tio bra böcker om kärlek

 

Alla böcker om kärlek behöver självklart inte vara lyckliga, men det behöver vara en historia som fastnar. Här är tio av mina favoriter:

 

1. Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg fyller 100 år i år.  Berättelsen om Lydia och Arvid är bland det bästa som finns att läsa. Har länge tänkt läsa om den, men inte riktigt vågat. Kanske dags att göra det snart, då jag alltid hävdar att detta är den bästa bok jag läst.

2. Århundradets kärlekssaga av Märta Tikkanen är en fantastisk diktroman om en kärlek som är så stor att den nästan är smärtsam. Kärleken är inte alltid enkel helt klart.

3. Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) av Anneli Jordahl handlar om ett fiktivt förhållande med verkliga paralleller. Den handlar om Ellen Key och hennes kärlek till den gifte Urban von Feilitzen. Otroligt vacker bok!

4. Porträtt av ett äktenskap av Pearl Buck är en klassisk kärleksroman om kvinnan av börd och mannen av folket som låter kärleken övervinna allt. Den förmögne konstnären William väljer bondflickan Ruth och omgivningen är inte direkt jublande glada och Buck skildrar deras kärlek utan att fastna i plattityder.

5. Utvandrarsviten av Vilhelm Moberg tillhör också klassikerna och innehåller kanske svensk litteraturs mest gripande kärlekshistorier.  Det går inte annat än att gripas av Oskar och Kristina och den kärlek som lyser stark trots alla svårigheter.

6. Stjärnor utan svindel av Louise Boije af Gennäs handlar om Sophie och Kaja och deras stormiga förhållande. Inledningen till boken är något av det finaste som skrivits. Tillhör också böckerna jag inte vågar läsa om.

7. En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie är inte framför allt en kärlekshistoria, men Olanna och Odenigbo är ett kärlekspar värda all uppmärksamhet. Ett förhållande som bygger på kärlek, respekt och ett gemensamt mål.

8. American Wife av Curtis Sittenfeld handlar om Alice och Charlie. Hon är bibliotekarien som vet hur man för sig, han är den rike, men trots det ganska misslyckade buffeln som trots detta (eller just därför) blir president. Så bra, så bra!

9. One Day av David Nicholls handlar om Emma och Dexter som inte riktigt lyckas få till det. Varje år, den 15 juli, får vi hälsa på i deras liv och när en av dem är redo att ta steget, är den andra det absolut inte. En både annorlunda och gripande kärlekshistoria.

10. Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger skildar en minst sagt bisarr kärlekshistoria mellan Henry och Clare som träffas första gången då han är 36 och hon 6 och har sin första dejt då han är 28 och hon 20. En bok som måste upplevas.

Läs också:

Det där med debutanter

Belinda Bauers Mörk Jord var riktigt bra, där håller jag med Annika som vill att vi berättar om bra debutanter vi läst. Annars har jag varit dålig på sådana det senaste och har t.ex. inte läst någon av de nominerade till Borås Tidnings debutantspris och så brukar det inte vara.

På årets läslista finns dock några bra debutanter. Elin Grelsson och Felicia Feldt hör till toppen och Zlatan får väl kanske kallas debutant trots att han “bara” babblat. Under 2011 stiftade jag bekantskap med Kathryn Stockett vars Niceville var en av de böcker tyckte bäst om under förra året. 60 litterära agenter sa nej till den innan Kathryn Stockett slutligen fick napp och några av dem grämer sig säkert rejält.  Jag vill också lyfta fram Sara Ohlsson vars Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag inte bara har en fantastisk titel, utan också ett grymt bra innehåll.

Förra året läste jag också första böckerna av flera nu mer erfarna författare. De som var debutanter då boken kom, men inte är det längre. Som Audrey Niffenegger till exempel, hennes debutbok Tidsresenärens hustru är både annorlunda och bra. Och Sadie Jones som kämpade länge innan Den utstötte blev publicerad. Bra, annorlunda och nattsvart kallade jag den. Inte alls nattsvart, men likväl gripande var Johanna Lindbäcks debutbok En liten chock som var en bra bok, men slås av flera av sina efterföljare. Precis som det ska vara. Tänk vad tråkigt att aldrig utvecklas och inte nå upp till sin debut i de böcker man skriver därefter. Av Andrew Kaufman har jag bara läst debuten All my friends are superheroes och att säga att den var ovanlig torde vara dagen underdrift.

Det är spännande med debutanter. Inte bara för att man inte vet vad man får, för det vet man ju inte egentligen när man läser första boken av alla författare, utan för att det är så nytt och därmed lite sårbart. Det känns viktigare att läsa och skriva ordentligt om en bok som är den första. Både boken och författaren förtjänar det extra mycket.

Läs också:

Mina svar på Y

Har inte mycket energi kvar så här i slutet av januari och det är inte enkelt att då klura ut frågor på omöjliga bokstäver. Dagens bokstav är Y.

Fem ord på Y som ska kopplas samman med ett antal boktitlar. Det kan ni vid det hör laget. Orden är:

Yvig

Yrsel

Ynklig

Ytlig

Ypperlig

 

Yrsel borde Henry i Tidsresenärens hustru få efter att snurra fram och tillbaka i tiden. Flera gånger vaknar han upp naken i en ny tid och torde känna sig hyfsat ynklig.

I Who’s that girl får Charlotte ett ypperligt tillfälle att träffa sitt yngre jag (se där ett bonusord på y). Den äldre versionen är väldigt ytlig, medan den yngre snarare är yvig. Ett intressant möte helt klart i denna charmiga bok av Alexandra Potter.

 

En karaktär med för- eller efternamn på Y.

Har letat och letat och letat i minnet och så fanns han där mitt framför mig. Yngve som Jarle blir kär i i boken Mannen som älskade Yngve av Tore Renberg.

Och så slutligen vill jag att ni berättar om en författare som ni önskar ska skriva ytterligare en bok.

Många är det enkla svaret. Väldigt många. Jag väljer dock Roddy Doyle. Visserligen har jag inte läst hans senaste böcker då historien om Henry inte alls lockat. Skulle dock vilja läsa en bok i gammal god stil då få författare slår en Doyle i högform.

Okej, då är det dags att klura lite och därefter återkomma med några svar. Svara i din blogg eller i en kommentar och lämna gärna en hälsning och/eller en länk så att vi hittar dina svar!

 

Läs också:

En hyllvärmarlista

Ni har kunnat höra mig babbla om böckerna, men jag måste ju göra en lista också så klart över de hyllvärmare som jag vill läsa under 2012.

Agnes ♥ Edward av Lina Forss

The God of Small Things av Arundhati Roy

The curious incident with the dog in the night-time av Mark Haddon

Brick Lane av Monica Ali

Montedido av Erri De Luca

Lark & Termite av Jayne Ann Phillips

A change of climate av Hilary Mantel

Själens osaliga längtan av Audrey Niffenegger

Kärlekens republik av Carol Shields

Påminnerskan av Anne Tyler

Läs också:

En lagom kravlös utmaning är slutförd

Min tanke med Boktolvan 2011 var att jag slutligen skulle få tummen ur att läsa författare som jag velat läsa länge, som som det av någon anledning aldrig blivit av att jag läst. Jag läste inte efter något speciellt schema och jag hade dessutom valt ut väldigt många fler än tolv författare. En lagom svår utmaning alltså och troligen var det därför jag faktiskt slutförde den.

 

En komplett Boktolva slutfördes i juli:

Kate Morton läst Den glömda trädgården i januari

Muriel Barbery läst Igelkottens elegans i januari

Monika Fagerholm läst Den amerikanska flickan i januari

Audrey Niffenegger läst Tidsresenärens hustru i februari

Sadie Jones läst Den utstötte i februari

Tana French läst In the Woods i april

Tatiana de Rosnay läst Sarahs nyckel i april

Jenny Han läst The summer I turned pretty i april

Dorothy Sayers läst Oskuld och arsenik i juni

Carol Ann Duffy småläst i juni/juli

Les Murray småläst i juni/juli och ordentligt i september.

Jonathan Safran Foer läst Extremely loud & incredibly close i juli

 

Därefter har jag också läst:

Michael Cunningham läst Timmarna i juli

Douglas Coupland läst Hey Nostradamus i juli.

Gillian Flynn läst Dark Places i december

Cormac McCarthy läst halva The Road och är tveksam till om jag läser mer.

 

Summa 15,5 författare och det måste väl anses mer än godkänt. Jag kör vidare med en nygammal Boktolva 2012. Fortfarande handlar det om författare jag länge tänkt läsa, men aldrig läst.

Läs också:

Dagens bokfundering…

Hur kan det stå så många böcker i min hylla som jag inte vill läsa, när jag bara köper böcker jag faktiskt vill läsa?  Dessutom är köper jag nästan alltid böcker som jag absolut mååååste ha. Hur kan de då stå olästa månader och ibland till och med år senare.

Anita har gjort en lista på 10 böcker som fortfarande står olästa i hennes hylla, trots att hon var absolut tvungen att köpa dem när det begav sig.

Jag har både väldigt många böcker i hyllan som jag absolut vill läsa, men aldrig kommer mig för att ta ner från hyllan. Där står till exempel Själens osaliga längtan av Audrey Niffenegger, Lark & Termite av Jayne Ann Philips, Raven Black av Ann Cleeves och Påminnerskan av Anne Tyler. Alla böcker jag är tämligen övertygad om att jag skulle älska. Jag måste verkligen ta tag i projekt kill hyllvärmare på allvar.

Sedan finns det böcker som jag tänker att jag borde läsa, men som egentligen kanske inte lockar så där speciellt mycket. Till dem hör Herbjørg Wassmos böcker om Tora, som säkert är jättefina men känns alldeles för tunga. Det finns tyvärr fler och ganska många av dem är köpta på bokrean. Ingen bokrea för mig nästa år tänker jag. I alla fall inte för att köpa böcker jag kanske kommer att vilja läsa någon gång. Böckerna ska stå på min lista över böcker jag vill läsa. Se där, jag anar ett nyårslöfte.

Och så den tredje kategorin som består av böcker som jag i ett svagt ögonblick tänkt att jag skulle vilja läsa, trots att de egentligen ligger långt ifrån de böcker jag vanligtvis brukar läsa och gilla. Exempel på sådana är  en rad biografier som troligen aldrig kommer att bli lästa. De må locka, men det är liksom inte min grej. I alla fall väldigt sällan.

Har du böcker i hyllan som du absolut velat läsa, men ändå inte tagit tag i?

Läs också:

En komplett Boktolva

Jag har nu läst och bloggat om tolv av de författare som ingick i min utmaning Boktolva 2011, vilket innebär att uppdraget är utfört.

Faktum är dock att jag läst två författare till på listan, men ännu inte hunnit skriva om dem, vilket gör att jag bestämt mig för att fortsätta utmaningen. Kanske blir det inte två Boktolvor, men i alla fall kanske fler än de fjorton författare jag läst nu.

Jag fortsätter också att fylla på listan med nya böcker. De lästa författarna i den kompletta Boktolvan flyttas sist i listan. Att läsa dem igen räknas ju inte.

Så här ser den då ut:

Kate Morton läst Den glömda trädgården i januari

Muriel Barbery läst Igelkottens elegans i januari

Monika Fagerholm läst Den amerikanska flickan i januari

Audrey Niffenegger läst Tidsresenärens hustru i februari

Sadie Jones läst Den utstötte i februari

Tana French läst In the Woods i april

Tatiana de Rosnay läst Sarahs nyckel i april

Jenny Han läst The summer I turned pretty i april

Dorothy Sayers läst Oskuld och arsenik i juni

Carol Ann Duffy småläst i juni/juli

Les Murray småläst i juni/juli

Jonathan Safran Foer läst Extremely loud & incredibly close i juli

 

Vill definitivt läsa mer av: Kate Morton, Les Murray, Carol Ann Duffy, Dorothy Sayers, Muriel Barbery, Tatiana de Rosnay, Sadie Jones, Audrey Niffenegger.

Har redan läst mer av: Jenny Han, Tana French

Vill kanske läsa mer av: Monika Fagerholm

Kommer troligen inte läsa mer av: Jonathan Safran Foer

 

 

Ett bra resultat måste jag ändå säga. Lite lustigt att den hyfsat jämna fördelningen mellan män och kvinnor på den långa listan resulterat i att jag läst 10 kvinnor och 2 män. Lite snedfördelat kan tyckas, men de här tolv har lockat mest. Nu uppdaterar jag listan för fullt inför nästa tolva.

Några författare du vill tipsa om?

 

Läs också:

Februariläsning

16 lästa böcker i februari och av väldigt varierande slag. Alla har fått ett inlägg i bloggen, förutom de två böckerna om sociala medier som får vänta tills jag läst en tredje bok som jag tänker jämföra med dem.

  1. The Slap, Christos Tsiolkas. Väldigt bra om en betydelsefull örfil.*
  2. Kafka på stranden, Haruki Murakami. Helt galet absurd, men väldigt bra.
  3. Sister, Rosamund Lupton. Bra och spännande om jakten på sanningen.*
  4. Jaktsäsong, Mats Strandberg. Bra, men typisk debutbok.
  5. Sommaren hon återvände, Kristin Hannah. Ingen höjdare direkt.
  6. Tidsresenärens hustru, Audrey Niffenegger. Bra och annorlunda om en jobbig åkomma.*
  7. Men from the boys, Tony Parsons. Kul att återse Harry och tonåringen Pat.
  8. Ministermordet, Gretelise Holm. Lättläst och bra deckare.
  9. Den utstötte, Sadie Jones. Bra, annorlunda och nattsvart.*
  10. The Undomestic Goddess, Sophie Kinsella. Underhållande om att förändra sitt liv.
  11. Misslyckat självmord i Mölndals bro, Linda Spåman. Nattsvart serieroman om ett självmord.*
  12. Fara vill, Elin Ruuth. Vacker, rolig, annorlunda och ibland obegriplig.*
  13. Regnet och gräset, Pamela Jaskoviak. Diktsamling som kräver tid och omläsning.
  14. Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött, Alex Schulman. Trevande inledning men sedan växer historien om Alex och Amanda.*
  15. Sociala medier Gratis marknadsföring och opinionsbildning, Per Ström. Strukturerad, men ganska tråkig genomgång av sociala mediers möjligheter.*
  16. Politik 2.0 – konsten att använda sociala medier, Brit Stakston. Personlig och intressant om att blogga politiskt.*

Romaner: 7

Chick-lit: 3

Facklitteratur: 2

Diktsamlingar: 1

Grafisk roman: 1

Deckare: 2

På engelska: 4

Boktolvan: 2

Höjdpunkter

The Slap av Christos Tsiolkas

Kafka på stranden av Haruki Murakami

Sister av Rosamund Lupton

Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger

Men from the boys av Tony Parsons

Den utstötte av Sadie Jones

Fara vill av Elin Ruuth

 

Bottennapp

Sommaren hon återvände av Kristin Hannah

 

En riktigt bra läsmånad som ni märker och det kommer att bli svårt att välja ut månadens finalist och bubblare.

 

 

Läs också:

Boktolveuppdatering

Hur går det med era Boktolvor? Tänkte bara kolla läget lite så här ett par månader in på det nya året. Själv kör jag med rivstartstaktiken då jag har en tendens att tröttna på läsutmaningar halvvägs eller ännu tidigare. Jag har hittills läst fem böcker av de tolv jag har som mål.

Jag startade med Kate Morton och hennes Den glömda trädgården som jag tyckte mycket om. Lite oväntat då det på pappret inte verkade vara en typisk Lindabok.

Monika Fagerholms Den amerikanska flickan föll mig däremot inte alls i smaken. Däremot är jag inte redo att ge upp Fagerholm riktigt ännu.

Helt överväldigad blev jag av mitt första möte med Muriel Barbery och Igelkottens elegans.

Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger tyckte jag också mycket om.

Den utstötte av Sadie Jones var förvisso nattsvart, men väldigt bra. Jag gillade hennes sätt att skriva och vill definitivt läsa mer.

Av fem lästa böcker tyckte jag mycket om fyra och det måste ses som en smärre succé. Nästa månad får det allt bli gubbarnas tur!

Läs också:

Ett hyfsat snurrigt liv

Jag skulle kunna tänka mig att Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger är en bok att älska eller hata då den är så väldigt annorlunda. Huvudpersonen Henry är nämligen tidsresenär och dyker upp lite här och där. Ibland träffar han sig själv i en annan ålder, men den han besöker oftast är Clare. De träffas första gången då Henry är 36 och Clare endast 6. Under de närmaste åren dyker Henry upp hos Clare i olika skepnader och hon har alltid en låda kläder redo. Den första officiella träffen, då de båda befinner sig i nutiden, sker när Clare är 20 och Henry 28.

De gifter sig och bröllopet föregås av väldigt absurda händelser då Henry försöker hitta någon medicin eller drog som kan få honom att stanna kvar i nuet. Inte sällan försvinner han i pressade situationer och lämnar bara en hög kläder kvar.  Ett beteende, eller en åkomma om man så vill, som är  väldigt frustrerande både för honom och Clare. Ärligt talat förstår jag inte hur hon står ut. Henry försvinner mitt i natten, under en arbetsdag, han kan liksom inte hejda det. Ibland är han borta i några minuter, men ibland i flera dagar. Inte sällan dyker han upp mörbultad då nakna män som helt plötsligt dyker upp inte alltid behandlas på bästa sätt.

Jag gillar Tidsresenärens hustru mycket tack vare Niffeneggers sätt att teckna personerna. Trots att Clare och Henry har ett minst sagt rörigt förhållande så fungerar det bra att läsa om. Ibland blir passagerna väl korta och då känns det lite snurrigt, men till större delen tycker jag att konceptet fungerar mycket bra.

Jag gillar också Niffeneggers språk och är glad att jag slutligen upptäckt henne. Bok nummer två väntar hemma och min boktolva är nu klar till en tredjedel. Jag tycker att du ska pröva Tidsresenärens hustru du också, jag lovar att du kommer att märka ganska snart om du tycker om den eller inte. Jag tyckte om den. Mycket.

Läs också: