Tag Archives: Amanda Hellberg

Sju bokblommor till midsommarkudden

PICT5912

Det är midsommar och eftersom jag inte behöver drömma om min framtida man, jag har ju redan en, så tänkte jag lägga några blomsterböcker under kudden. Sju sådana.

Tulpanfeber av Deborah Moggach är en spännande bok om Amsterdam i en tid där tulpanlökar är värda sin vikt i guld.

Tistelblomman av Amanda Hellberg är kanske en obekväm blomma att sova på, men en bra bok likafullt.

Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie en välskriven och gripande bok om en familj som styrs med järnhand av fadern Eugene Achike.

Tusenskönor av Kristina Ohlsson är en bra och obehaglig av en av Sveriges bästa deckarförfattare.

Röda vita rosen av Mariette Glodeck handlar om några vänner som firar midsommar tillsammans.

Vit oleander av Janet Fitch är en läsvärd, modern klassiker.

Pion av Pearl Buck är en gammal favorit om Pion som blir hushållerska i en judisk familj i Kaifeng.

 

Vilka bokblommor finns under din kudde?

Läs också:

Hellberg för barn

Vill ni läsa nya texter av mig behöver ni klicka er vidare till Litteraturmagazinet. Idag skriver jag om Amanda Hellbergs nya barnbok.

Läs också:

Maja Grå klarar allt

9789137141114

Det är vinter och Maja Grå har börjat sitt nya jobb. Hon ska vara en del av inspector Kings utredningsgrupp. Jack är fortfarande väldigt låg efter det som hände i slutet av förra boken och än en gång är deras förhållande osäkert. Fallet Maja och resten av teamet ska lösa handlar om en mördad brudgum. Han dödas under bröllopsnatten och självklart är hans nyblivna fru helt förstörd. Likheterna med morden på tre unga pojkar många år tidigare är stora och utredningen leder därför bakåt i tiden. När Maja inser att en av de mördade pojkarna är Jacks bror blir hon personligt engagerad i fallet.

Amanda Hellberg verkar tveka lite över huruvida hon ska skriva skräck eller deckare. I denna den fjärde boken om Maja Grå återvänder hon till deckargenren efter att ha satsat mer på skräck i Tistelblomman. Snögloben är en bok att sträckläsa. Jag var glad att återse Maja Grå, men tycker att det går lite väl snabbt i slutet. Det räcker inte att berätta hur det gick till, jag vill ha mer av varför.

Hellbergs styrka är miljöskildringarna och att boken dessutom utpelar sig i Oxford gör definitivt inte saken sämre. Även de mer övernaturliga ingredienserna är mycket bra. Jag skulle egentligen vilja ha en mer skräck och mindre deckarintrig. Det är synd att försöka trycka in den egensinniga fröken Grå i en ganska vanlig deckarhistoria. Hon är värd mer än så. Mer utrymme, större svängrum. Trots detta är Snögloben utan tvekan en läsvärd spänningsroman och jag engageras helt klart i historien. Kanske mest av den del som handlar om Jacks bror, där hade fokuset gärna fått läggas.

 

Läs också:

Höstens böcker 5

9789163875526

Nu är det dags för barnböcker. Främst de som passar grabbarna O som är födda -05 och -06, men också en del för yngre barn.

Grabbarna O älskar djur och Spana på djur av Pernilla Josefsson och Leif Gustavsson låter spännande. Ges ut av Berghs förlag i augusti.

Bröderna Pixton och TV:ns hemtrevliga sken av Malin Kivelä med illustrationer av Linda Bondestam, låter som en bra historia. Berghs förlag, september.

Serien Lätta fakta om är bra, men börjar bli lite för enkel för mina ungar. Passar dock bra att läsa själv för nybörjarläsaren. I höst kommer Lätta fakta om björnar och Lätta fakta om spindlar, samt den lite mer omfattande Lätta fakta plus – Rymdensom definitivt låter spännande. Alla ges ut av Berghs förlag.

Jag tycker fortfarande om riktigt bra bilderböcker och vi läser dem ibland även om barnen kanske är en aning för stora. Lillebror uppskattar dem mest. Treo, Enis och en till av Maria Nilsson Thore verkar vara en pärla. Jag absolut älskar hennes illustrationer. Boner Carlsen, augusti.

Även Maria Jönsson är en fantastisk illustratör och hennes böcker om spyflugan Astrid brukar vara roliga att läsa. Nya boken kommer i september och heter Spyflugan Astrid mitt i musiken. Förlaget är Bonnier Carlsen.

Sarah Sheppard, ni vet hon med dinosaurierna, har gjort boken Viktiga kartor – för äventyrare och drömmare och det låter som en perfekt bok för vetgiriga ungar och deras föräldrar. Jag älskar i alla fall kartor. Bonnier Carlsen, augusti.

Jo Salmson är en annan favorit och faktaboken Om pyttesmå partiklar är efterlängtad här hemma, då Storebror börjar intressera sig för fysik och jag har absolut noll svar. Bonnier Carlsen, augusti.

Jag har däremot helt missat hennes nya fantasyserie Maros resa, vars första bok Kungen kommer kom ut i juni. Andra delen Skuggan och draken kommer i december och ges ut av Bonnier Carlsen.

Hur Roderick blev riddare av Magnus Ljunggren ingår i serien Riddarskolan, som är perfekt för nybörjarläsaren. Bonnier Carlsen, augusti.

Amanda Hellbergs nya bok Det osynliga godiset är för åldersgruppen 6-9 och den vill vi absolut läsa då den låter sådär lagom mysläskig. Bonnier Carlsen, augusti.

Tusen tips till en fegis av Eva Susso handlar om Rike Rolf som försöker bli modig. Kan säkert vara något. Bonnier Carlsen, september.

Mary, spöket och resan genom natten är en bok för åldern 9-12 skriven av min favoritförfattare Roddy Doyle. Den ges ut av Alfabeta i september.

Även serietecknaren Mats Jonsson ger ut en barnbok. Den heter Monstren i skogen och ges även den ut av Alfabeta i september.

 

Läs också:

Höstböcker del 1

9789100136550

Jag har börjat bläddra i Svensk Bokhandels höstkatalogen aka #boblmafbibeln och tänkte bjuda på några inlägg om bäcker jag ser fram emot. Egentligen vill jag inte alls tänka på hösten, men när det gäller böcker gör jag ett undantag. Då kör vi, från första sidan till sista. Och nej, det blir ingen genomgång av alla höstens böcker, utan bara de jag vill läsa. En sammanfattande lista hittar du här.

Jag gillar verkligen böckerna om Siri Bergman och i höst kommer fjärde boken om henne som heter Mannen utan hjärtaCamilla Grebe och Åsa Träff tillhör numera Damm förlag.

Kärleken passerade här en gång av Peo Bengtsson ges ut av samma förlag och låter som en relationsbok som kan passa mig.

Kanske kan också Definitionen av liv av Anthony Marra vara någonting, även om det låter mer som en Anna-bok. Lite spännande ändå med en bok som utspelar sig under en dag i Tjetjenien. Ges ut i augusti av Damm förlag.

Anne Tyler är en författare som jag håller högt, men som det var allt för länge sedan jag läste något av. I augusti kommer Farväl för nybörjare och den vill jag absolut läsa. Också den från Damm förlag.

Jag är egentligen inget stort fan av Petter Alexis, men hans bok 16 rader verkar ändå väldigt intressant. En samling av hans bästa texter, med kommentarer till. Ges ut av Brombergs Bokförlag i september.

Något att hålla fast vid av Alexander Maksik handlar om Jaqueline som flytt från Liberia till ett turistparadis i Grekland. Ges ut av Brombergs Bokförlag i augusti.

Nu handlar Chris Cleaves nya bok Guld visserligen om velodromcykling, men med tanke på hur bra hans förra bok var måste jag allt ge den här en chans. Ges ut av Brombergs Bokförlag i augusti.

Alexandra Pascalidou skriver om Greklands uppgång och fall i boken Kaos som ges ut av Bokförlaget Atlas i oktober.

Fredrik Lindström klurar vidare i boken Extremt svensk som handlar om att svenskar definitivt inte är lagom. Kan vara intressant. Ges ut av Albert Bonniers Förlag i september.

Katarina Wennstam är en stor favorit och i höst kommer hennes andra bok om kriminalkommissarie Charlotta Lugn och målsägarbiträde Shirin Sundin. Den heter Stenhjärtat och ges ut av Albert Bonniers Förlag i oktober.

Första november kommer så äntligen Chimamanda Ngozi Adichies nya bok Americanah på svenska utgiven av Albert Bonniers Förlag. Då läser jag den, om jag inte hinner klämma den på engelska innan.

Steglitsan av Donna Tartt torde vara en av de mest efterlängtade böckerna i bokbloggarvärlden. Också jag vill läsa och det kan jag göra 19 november då den enligt Albert Bonniers Förlag ska finnas i butik.

Augustiresan av Anna Fredriksson handlar om några väninnor i precis min ålder som åker på cykelsemester tillsammans. Låter som en trevlig bok. Ges ut av Forum Bokförlag i augusti.

I augusti fortsätter också Maja Grå sina äventyr, då Snögloben Amanda Hellbergs fjärde bok om henne, kommer ut på Forum Bokförlag. Den här gången låter det mer som deckare än skräck.

Jag undrar hur Fredrik Backman ska kunna följa upp sin fantastiska debut, men oavsett så kommer jag att läsa Mormor hälsar och säger förlåt som kommer ut på Forum Bokförlag i september.

Jag tyckte om Agnes Hellströms skönlitterära debut och i höst kommer hennes Att vara utan att synas,  en reportagebok om internatskolor som låter mycket intressant. Forum Bokförlag, september.

 

 

 

 

 

Läs också:

Tematrio – Vatten

Den här tematrion har jag lyckats missa och vad passar bättre än ett vattentema då jag just nu befinner mig nära havet. Om än inte i. Är definitivt en badkruka av rang. Grabbarna O däremot kan säkert våga sig på några dopp.

Berätta om tre böcker som utspelar sig vid vatten!

1. Havsmannen var mitt första möte med Carl-Johan Vallgren och jag gillade skarpt. Det är en väldigt konkret, socialrealistisk berättelse, som efter ett tag får övernaturliga drag då havsmannen dyker upp. Mycket, mycket bra.

2. Jag väntar under mossan är Amanda Hellbergs första ungdomsbok. En sjö spelar stor roll i denna mycket mystiska och spännande bok fylld av småknytt.

3. Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö av Håkan Nesser läste jag för väldigt länge sedan och jag kommer inte ihåg mycket mer än att jag tyckte om den. Det badas i alla fall en del i boken, då det är sommarlov och så finns det ju en sjö med i titeln. Nog så.

Läs också:

Fem läskiga böcker på Halloween

Jag är inte mycket för skräckgenren egentligen, men de senaste åren har jag börjat närma mig genren via böckernas värld, men när det gäller film är jag fortfarande skeptisk. Jag är lite för lättskrämd och har definitivt svårt för overkliga figurer som vampyrer och annat.

Fem tips på bra och läskiga böcker tänkte jag hur som helst bjuda på. Om de ska kallas skräck låter jag vara osagt:

Människohamn av John Ajvide Lindqvist är både välskriven och obehaglig. Trots alla övernaturliga drag köper jag hela historien. Visst är det märkligt?!

Sharp Objects av Gillian Flynn kanske inte riktigt räknas som skräck. Ärligt talat har jag svårt att definiera genren. Den är i alla fall både mörk och obehaglig. Dessutom vansinnigt bra.

Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf är också både mörk och hemsk. Det är djävulens roll som gör att jag trots allt kallar den skräck. Romantisk sådan och då menar jag tidsperioden.

Kaninhjärta av Christin Ljungqvist läste jag med hjärtat i halsgropen. En otroligt spännande historia med övernaturliga drag.

Tistelblomman av Amanda Helleberg är så där lagom mysrysig, på ett sätt som jag älskar. Jag gillar spökerier mer än blod och brutalitet.

Läs också:

Hellberg, Milewski och Koljonen

Jag älskar både Amanda Hellberg och Johanna Koljonen, men Jenny Milewski är en ny bekant. Hennes Skalpelldansen låter intressant om än kanske lite väl våldsam.

Styggelsen är den bok av Amanda Hellberg som jag inte läst. Vill definitivt göra det! Nu skriver hon på fjärde boken om Maja Grå, som förändrats från litterär skräck till mysrysare som kanske är mer kommersiella. Koljonen värjer sig lite för orden, men de kommer ändå att diskutera vikten av att bli läst.

Milewski talar om hur hon fick idén till sin bok, hur hon skrev om det hon tyckte var roligt,  bok i boken, författare som huvudperson, mördare i mask osv. Hon vill roa sig själv och inte skriva om vardagslivet med alla köttbullar, som man ändå lever i. Föreställningen om att män skriver skräck-och våldsskildringar, medan kvinnor skriver om vardagen. Är det så? När man tittar på nominerade romaner inom genren så är det absolut så.

Skriver kvinnor om stämningar och män om splatter? Det stämmer inte om dessa författares debutromaner. Hellberg menar dock att det kan vara mer effektfullt att lämna till läsaren att fylla i, istället för att skriva ”tortyrporr”.

Hellberg pratar också om tanken ”what if”, som är viktig då hon skriver.  Tänk om det kom ett ufo eller en mördare nu när jag står och väntar på bussen. Vad händer nu om vi slipper vänta? Försvinner dessa författare när ingen längre behöver vänta sysslolös?

Sture Bergvall har tydligen inspirerats av böcker om Hannibal Lector och American psychoHan skapade en massmördare utifrån det som han läst. Är det fria ordet alltid bra? Kan litteraturen gå för långt?

Amanda Hellberg menar ändå att verkligheten alltid överträffar dikten och berättar om två tyska bröder som har en korvfabrik och där gör sig av med ett stort antal kvinnor som de mördat.

Varför dras vi till våldsamma skildringar? Milewski menar att det kan vara ett sätt att bearbeta det hemska och Hellberg talar om att man övar på att känna det hemska och lära sig att hantera det i en trygg miljö. Hur skulle man reagera om något totalt oväntat skulle hända, typ att ett gäng zombies kommer in i salen? Just zombies är inte alls min grej. Jag föredrar de mer mysiga skräckisarna, med spöken och annat klassiskt. Är det för våldsamt vill jag inte vara med.

Slutligen diskuterades genren skräck, som blivit mer accepterad nu. Spökhistorier funkade då, men inte skräck skriven av t.ex. King som räknades som skräp och inte togs in i på biblioteken. Kvinnliga författare ses kanske som sämre nu efter Twilight, men det är väl knappast skräck. Hellberg berättade om sin agenda att i böckerna ha en massa starka kvinnor och män mer som kuttersmycken. Samtidigt fortsätter diskussionen kring hur manliga och kvinnliga författares budskap och persongalleri.

Det här var ett riktigt bra seminarium. Avslappnat och roligt. Johanna Koljonen är definitivt vansinnigt bra. Amanda Hellberg var lugn och sympatisk och Jenny Milewski väckte min nyfikenhet.

 

 

 

 

Läs också:

Här är bokbloggsmaffian

Halva bokbloggarvärlden finns nu på seminariet med Amanda Hellberg, Jenny Milewski och Johanna Koljonen.

20120930-115904.jpg

Läs också:

Tematrio – Titelblommor

Jag ligger lite efter när det kommer till Lyrans tematrio, men jag har i alla fall lyckats hitta några blomböcker. Egentligen hade jag velat ha med Ingen dans på rosor, som var en ungdomsfavorit, men den kan du istället läsa om i Lyrans trio.

1.  Maskrosungen av Sandra Gustafsson är så mycket mer än en vanlig skildring av en eländig uppväxt. Bra både språkligt och innehållsmässigt.

2. Tistelblomman av Amanda Hellberg är en riktigt härlig skräckhistoria som utspelar sig i Skottland i ett hus som heter just Tistelblomman.

3. I Tusenskönor av Kristina Ohlsson bor en av huvudpersonerna på ett hotell i Bangkok som jag och maken också bott på. Ett riktigt skithotell för övrigt. I verkligheten försvann vi inte ur hotellets rullor som sker i denna riktigt obehagliga historia där en person inte kan bevisa vem hon är.

Läs också:

« Older Entries